Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt. Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den? Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ. Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?

Den senaste tiden har inneburit stora förändringar på den svenska betalmarknaden. Kontanterna används allt mindre samtidigt som konkurrensen från nya alternativ tilltar. Med anledning av dessa förändringar har Riksbanken börjat undersöka möjligheten att införa en e-krona. Det finns dock frågetecken hur detta projekt ska mottas på den svenska betalmarknaden. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka socio-tekniska förutsättningar som påverkar e-kronans acceptans på svenska betalmarknaden. Uppsatsens data är inhämtad från intervjuer med sju olika experter. Intervjumaterialet analyseras sedan med en modifierad version av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att det finns en låg respektive negativ påverkan från konstrukten performance expectancy samt effort expectancy. Detta beror på svårigheten att uppfylla de krav som kommer ställas av användare. Social influence har en positiv påverkan eftersom det finns goda förutsättningar att få politiskt stöd för e-kronan. Facilitating conditions har en något oklar påverkan där det beror mycket på hur man väljer att integrera lösningen. Perceived risk har en obetydlig påverkan då skillnaden i risk inte kommer uppfattas av en majoritet av användare.

Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll balanserar sina intressenters olika intressen i ljuset av partnerskapet med Unibet. Syftet med studien är att utforska och analysera dynamiken samt konsekvenserna av hur Svensk Elitfotboll navigerar bland sina intressenter, med hänsyn till deras legitimitet. Genom teorier om legitimitet, intressenter och hyckleri analyseras studien. Intervjuer och enkätundersökning med Svensk Elitfotboll och de olika intressenterna har utförts för att utforska ämnet och fånga olika perspektiv. Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll hanterar en mångfald av ibland motstridiga krav från intressenterna och adresserar begreppet hyckleri som en nödvändig och praktisk lösning för att tillfredsställa de varierande intressena hos deras intressenter. Genom den infallsvinkeln analyseras deras kommunikation och agerande i händelser relaterade till partnerskapet med Unibet och hur de har balanserat komplexa krav för att upprätthålla sin legitimitet. Slutsatsen pekar på att Svensk Elitfotboll genom anpassning till följd av sina intressenters förändrade intressen har stärkt sitt förtroende och säkerställt sin legitimitet. Studien bidrar med insikter om hur det är möjligt att att balansera motstridiga krav från olika intressenter för organisationer inom eller i samarbete med kontroversiella branscher.Nyckelord: Legitimitet, intressenter, hyckleri, spelindustrin, pengar kontra ansvar

This study looks at the price mechanism of the digital quasi-currency bitcoin. Through statistical analysis of secondary data a probable significant results regarding correlation and regression between price and different independent variables have been established. The final analysis is pointing towards network effects being a part of the determinants for the crypto-currency’s price. Complimentary to the quantitative study explained above, an implementation of hermeneutic analysis based on secondary theoretical sources, journalistic opinion and a professional qualified judgment has aided the author and study in conceptual understanding. This interpretation has semantic character, and takes a Socratic kickoff regarding the nature of bitcoin as a financial instrument. The analysis runs back and forth throughout the course of the study and finally intertwines with qualitative results in the discussion. It is the author’s impression that a significant dimorphism surrounds bitcoin, calling for a conceptual differentiation leading to practical rethinking. The study takes the shape of a case-study conducted over four months. The author’s location during the process of writing was Stockholm Sweden, but the gathered data is of transnational character. / Den här studien tittar på prismekanismen hos den digitala kvasi-valören bitcoin. Genom statistisk analys av sekundärdata har sannolikt signifikanta resultat angående korrelation och linjärregrission mellan pris och olika oberoende variabler ettablerats. Den slutgiltiga analysen pekar mot att nätverksvariabler är delaktiga i avgörandet av krypto-valutans pris. Komplimentärt till den kvantitativa studen förklarad ovanför så har en implementation av hermeneutisk analys basserad på sekundära källor, journalistiska åsikter och ett professionellt kvalifiserat uttalande hjälpt författaren samt studien i dess konceptuella förståelse. Denna tolkning har semantisk karaktär, och tar Sokratisk avstamp gällande bitcoins natur som ett finansielt instrument. Analysen går fram och tillbaka genom uppsatsens gång, för att slutligen sammanvävas med de kvantitativa resultaten i uppsatsens diskussion. Det är denna förfatares intryck att en signifikant dimorphism omsluter bitcoin och kallar för en konceptuel differensiering som leder till praktiskt nytänkande. Studen tar formen av en fallstudie som genomförts om loppet av fyra månader. Författarens plats genom skrivandeprocessen var Stockholm Sverige, men den samlade datan har transnationell karaktär.

Kan lycka köpas för pengar? Prosocialt spenderande och lycka är ett nytt ämne inom forskning och har ännu inte studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att utreda om prosocialt spenderande bidrar till en ökad grad av upplevd lycka hos studenter vilket tidigare forskning stödjer samt om det föreligger könsskillnader gällande prosocialt spenderande och upplevd lycka vilket inte forskningen stödjer inom området. Etthundratre personal- och arbetslivsstuderande varav 72 kvinnor och 31 män vid ett medelstort universitet i södra Sverige deltog. Ett randomiserat post-test-only experiment utfördes varav 51 deltagare utgjorde experimentgrupp och genomförde en intervention som innebar att de skänkte pengar till välgörenhet och 52 deltagare genomförde ett kognitivt test som kontrolluppgift. Efteråt uppmättes deltagarnas upplevda lycka med Subjective Happiness Scale. Statistisk prövning med tvåvägs-ANOVA visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan experiment och kontrollgrupp gällande upplevd lycka, vidare fanns inga skillnader mellan könen gällande upplevd lycka och prosocialt spenderande. Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning. Studiens diskussion föreslår att vidare forskning inom området fokuserar på design och metodval. Storleken på summan som spenderas prosocialt påverkar troligen effekten gällande lycka i större utsträckning än vad som antagits. En undre gräns för att gynna lycka diskuteras. Relation till den som individen spenderar prosocialt på diskuteras och tros också påverka upplevd lycka. / Can happiness be bought with money? Prosocial spending and happiness is a new field within science and has yet to be studied in Sweden. The present study aims to investigate whether prosocial spending contributes to an increased level of happiness amongst students which previous research supports and also whether sexdifferences within prosocial spending and percieved happiness exists which current research does not support. One-hundred and three undergraduates of whom 72 were women and 31 men within a human resource and management-program participated, all studying at a medium-sized university in southern Sweden. A randomized post-test-only experiment was conducted in which 51 participants carried out a task where they were instructed to donate money to charity (experimental group) and 52 participants were instructed to complete a cognitive task (control group). Subsequently the participants levels of happiness were measured using the Subjective Happiness Scale. Statistical testing using a two-way ANOVA showed no statistically significant difference between the experimental and control groups regarding happiness, furthermore there were no sex differences regarding happiness and prosocial spending. The results of the present study are contradictory with previous research. The discussion of the present study suggests emphasis on method and design for further studies within the area. The amount of money spent prosocially is likely to have a greater impact on happiness than the present study presumed. A lower limit to promote happiness is discussed. Furthermore the relation between the individual who is prosocially spending and the recipient is discussed and is likely to have an impact on perceived happiness.

<p>Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.</p>

Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

Detta är en studie som undersöker hur elever i årskurs 1 löser aritmetiska uppgifter med konkret material som tiobasmaterial eller pengar, samt utan konkret material. I studien har klasslärarna intervjuats för att ta reda på elevernas undervisningsbakgrund som rör bland annat elevernas bekantskap med konkret material. Därefter har observationer genomförts där elevgrupper har löst uppgifter inom addition och subtraktion, både inom och utom det talområde eleverna är vana vid. Två elevgrupper har använt pengar som konkret material, två elevgrupper har använt tiobasmaterial och två elevgrupper har varit utan konkret material, men de har haft tillgång till papper och penna. Utifrån dessa observationer har det visats sig att det konkreta materialet tenderar till att eleverna samtalar mer kring uppgiften, eftersom i elevgrupperna utan konkret material löser de uppgifterna enskilt i tystnad. Det visade sig även att eleverna som använde pengar som konkret material lättare fastnade i materialet och använde sig inte av inlärda algoritmer i samma utsträckning som de andra elevgrupperna gjorde. Vid vissa tillfällen fastnade eleverna med pengar som konkret material i att diskutera vilken valör de skulle visa ett tal med, samt att de fick problem att växla till lämpliga valörer. Slutsatsen för studien är att pengar kan vara användbart som konkret material, men främst för att visa på en vardagsanknytning. Det behövs samtal i undervisningen kring hur pengarna kan användas som verktyg, samt för val av lämpliga valörer och växlingar mellan valörer.

<p>The purpose of this study was to examine the media’s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?</p><p>The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view. The analyzed material contained 53 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Metro.</p><p>The results showed that gambling with money amongst young people are mainly portrayed in negative terms and describes leading to a problem-gambling behavior. Several factors, for exampel young peoples behaviour related to youth, illusionus thoughts and the influence of gambling-companys, was identified to play a part in the portray why young people become addicted to gambling with money. The result also showed a portray of young people who gamble with money for living without being related to problem-gambling behavior, this result had no counterpart in the earlier studied research. Finally the result showed that there are mainly young people of the male gender that is described as gamblers.</p><p>Keywords: Discourse</p>

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan. Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.