Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om och hur konkret material gynnar eleversmatematikinlärning i de tidigare åren i grundskolan. Frågeställningen är följande:-Om och på vilket sätt kan konkret material främja elevers matematikinlärning?Genom ett systematiskt söksätt i olika databaser har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklarsom besvarar arbetets frågeställning och resultatet grundar sig på. Databaserna som har använtsär ERIC, ERC, SWEpub samt Google Scholar. För att hitta fler relevanta artiklar har ävenkedjesökningar genomförts och sammanlagt har 8 artiklar analyserats och sammanfattats.Resultatet bygger på analyserat material utifrån internationella vetenskapliga artiklar som ledertill samstämmiga fakta kring konkret material och matematiklärandeResultatet har delats in i två delar som beskriver hur konkret material ökar begreppsförståelsesamt konkret material i matematikundervisningen. Slutsatsen av resultatet i dennakunskapsöversikt visar på att konkret material kan främja elevers matematikinlärning och attdet finns vissa förutsättningar för lärande i samband med konkret material som arbetssätt.

En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

The past years there has been a big media circus, that states that the Swedish schoolsystem is broken and with dropping results in PISA as a proof of this statement. Voices have been heard that teachers rely on textbooks in a voluminous way and some suggest that this is the main problem as Swedish students dropping in mathematics results. This study shows how teachers perceive their use of laboratory mathematics and is therefore based on a teacher perspective. What I want with this study is to show how teachers looks at the correlation between benefits and disadvantages in using laboratory mathematics, but also to create an awareness for understanding the difficulties that you may face as teacher if you want to use laboratory mathematics as a tool when teaching. In this study, the main focus is on how teachers use laboratory mathematics as an option when teaching. Nine teachers participated in an online survey and answered questions about how they use laboratory mathematics and what benefits or disadvantages it may comprehend. To add, two teachers also attended to a private interview and another two were observed. The result that was found is that teachers can see big advantages in using laboratory mathematics especially when teaching geometry. The teachers pinpoint how using laboratory mathematics supports students deeper understanding for the mathematic contents. Though, teachers also highlight that there is a urgent need for the teacher to have the knowledge to comprehend meaningful and aimful lessons. Apart from knowledge teachers points to the lack of time to plan and execute as a disadvantage. The lack of time combined with insufficient knowledge in how to use laboratory mathematics is the determiner if laboratory mathematics is seen as a possibility or an affliction.

Den här studien undersöker hur konkret materials användning påverkar elevers lärande i matematiken, med speciellt fokus på geometri. Detta syfte har besvarats genom en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att svar på studiens frågeställningar har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att användning av konkret material kan vara både positivt och negativt eftersom den antigen kan underlätta elevernas lärande eller utgöra ett hinder för deras kunskapsutveckling. Konkret material spelar en viktig roll för att underlätta elevernas förståelse av den abstrakta matematiken. Det betraktas också som en viktig faktor för att öka elevernas intresse och gynna deras lust att lära. Det är viktigt att eleverna uppfattar hur det konkreta materialet kopplas till matematiken annars kan de distraheras av materialens fysiska egenskaper och ignorera dess betydelse. Resultatet visar även att arbetet med konkret material bör vägledas av läraren, därför är det viktigt att läraren utvecklar sin kompetens i hur konkret material väljs och används för att det ska ge positiva resultat på elevers lärande. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden. Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.

<p>Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden.</p><p>Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.</p>

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares syn på hur konkret material bidrar till hur elever lär sig matematik i årskurs 1–3. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och stöttas av ett pragmatiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar att lärare medvetet väljer konkret material efter matematiskt innehåll och elevgrupp. Lärare arbetar frekvent med konkret material i en varierad undervisning på gruppnivå för att tydliggöra, förbättra och fördjupa matematikundervisningen. Resultatet visar att lärares kompetens och engagemang är avgörande för användandet av konkret material i matematikundervisningen.

Matematiken är en abstrakt vetenskap. Laborativt arbete med konkret material sägs kunna överbrygga glappet mellan abstrakt och konkret. Denna kvalitativa studie syftar utforska vilka möjligheter och begränsningar lågstadielärare erfar kring konkret material. Resultatet visar att en vanlig uppfattning bland lågstadielärare är att konkret material besitter den positiva egenskapen att stötta elever i alla åldrar och nivåer i arbetet med att utveckla matematisk förståelse. Detta genom att konstruera inre bilder av matematiken hos eleverna, vilka sedan kan stötta eleverna på vägen mot matematisk abstraktion och generalisering. Arbetssättet tycks också kunna väcka intresse, nyfikenhet och lust att lära matematik samt bjuda in till rikare möjligheter till kommunikation jämfört med läroboksfokuserad undervisning. Dock har valet av konkret material betydelse. Negativa faktorer som uppmärksammats är att leklust riskerar ta fokus från matematiken samt att duktiga elever särskiljer laborativ matematik med konkret material från "riktig" matematik i läroboken. Dokumentationen av arbetet kring det konkreta materialet är dessutom tidskrävande. En slutsats som dras är att laborativt arbete med konkret material inte ensamt kan stå som bas för elevers matematiska utveckling. Däremot kan arbetssättet kombineras med lärobokens färdighetsträning och matematikdiskussioner och tillsammans bidra till fördjupad förståelse genom att eleverna i ett varierat arbetssätt tillåts möta matematikens olika uttrycksformer. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie var att öka vetskapen om läromedlet Cuisenairestavar i samband medtalförståelse. Frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur kan materialet Cuisenairestavaranvändas för att öka talförståelsen hos elever? Hur beskriver eleverna att de använderCuisenairestavar? Inom vilka matematiska områden/ teman kan materialet användas? Dennastudie har utgått ifrån kvalitativa fallstudier, bestående av två semistrukturerade intervjuer meddels en klasslärare i årskurs två och dels tre av dennes elever. Dessa intervjuer har bidragit medcitat som med innehållsanalys analyseras i relation till talförståelse, kunskap och samband inommatematik. Av resultatet framkommer det att Cuisenairestavar kan användas i samband medtalförståelse, men med handledning av en pedagog kan förtydliganden och samband avmatematiska koncept synliggöras.

<p>Matematik</p>