Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är. En viktig faktor är lärarna i förskolans kompetens. Läraren måste ha goda ämneskunskaper för att kunna skapa stimulerande lärandesituationer och kunna identifiera och stödja barnen i deras matematiska utveckling. Ökas lärarnas ämneskunskaper så ökar även barnens matematiska kunskap automatiskt. / This study aims at determine whether research supports the hypothesis that if children get an early positive meeting with mathematics provides a good foundation for later math interest in school. According to the preschool curriculum the preschool should lay the foundation for a lifelong learning and promote children´s development and learning. The activity which the children are participating should be fun, educational and safe. The years before school start is important because this is when the children´s skills are established but it is also where they develop their prejudices, attitudes and thoughts about what mathematics are. An important element is the teachers´ competence; the teacher must have good subject knowledge to create stimulating learning situations and identify and support children in their mathematical development. Increasing teachers´ knowledge the children´s mathematical knowledge will increase automatically.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.

Syftet med denna studie var att öka vetskapen om läromedlet Cuisenairestavar i samband medtalförståelse. Frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur kan materialet Cuisenairestavaranvändas för att öka talförståelsen hos elever? Hur beskriver eleverna att de använderCuisenairestavar? Inom vilka matematiska områden/ teman kan materialet användas? Dennastudie har utgått ifrån kvalitativa fallstudier, bestående av två semistrukturerade intervjuer meddels en klasslärare i årskurs två och dels tre av dennes elever. Dessa intervjuer har bidragit medcitat som med innehållsanalys analyseras i relation till talförståelse, kunskap och samband inommatematik. Av resultatet framkommer det att Cuisenairestavar kan användas i samband medtalförståelse, men med handledning av en pedagog kan förtydliganden och samband avmatematiska koncept synliggöras.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap. I intervjuerna framgår att deltagarna saknar detta i sin lärarutbildning, utan har stället, fått utveckla dessa kunskaper genom erfarenheter i arbetslivet. Undersökningen synliggör även faktorer som påverkat lärarnas arbete med öppna uppgifter. Det handlar om arbete med öppna uppgifter i praktiken, lärarens egen kunskap och erfarenhet, kunskap om läroplanen, matematiska sammanhang, instruktioner, lärarnas syn på elevers förmåga att lösa problem, reflektion, samt läromedel. Deltagandet i projektgrupperna har lett till att lärarna har utvecklat praktikgemenskaper. De känner en ökad gemenskap och inser vikten av att ta del av andras erfarenheter. De har insett att för att kunna utvecklas i sitt arbete med öppna uppgifter behöver de få fortsatta möjligheter att träffas och diskutera. För att lärarna ska känna större säkerhet när de arbetar med öppna uppgifter, bör de få möjlighet att utveckla kunskaper för det, under sin lärarutbildning.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt. Den här undersökningen bygger på intervjuer med fyra gymnasieelevers uppfattningar om matematik i vardagen. Elevernas uppfattningar om vardagsmatematik analyseras samt deras resonemang kring vad de ser för nytta av matematik.