Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten. Det här anses minimera förlusten av tid och ekonomi. Vid ankomsten av ett andra barn kan man tänka sig att en arbetsdelning blir ännu viktigare, varför studiens första hypotes är att män är mer nöjda med fördelningen till första barnet. Utifrån ett könsrollperspektiv förväntas kvinnor vara mer nöjd med fördelningen till det andra barnet. Sannolikt kan man anta då kvinnan är hemma en längre period har hon större möjligheter att bekräfta sig själv som en god ansvarstagande mor. Nöjdhet undersöks i två logistiska regressionsanalyser och baseras på datamaterialet Tid och pengar som är en undersökning gjord år 2003 från Riksförsäkringsverket. Urvalet består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar till barn födda år 1993 och 1999. Resultatet visar att längden på föräldraledigheten har en given effekt för männens nöjdhet. Huruvida familjen för ekonomiska resonemang när föräldraledigheten ska fördelas är utifrån den här studien svårt att svara på, men resultatet kan tolkas som att män värdesätter tiden med barnen högt och att ekonomi inte behöver spela en avgörande roll. Kvinnor visar sig i motsats till studiens andra hypotes vara mer nöjda med fördelningen till det första barnet. Det här tyder på att föräldrarna inte alls är nöjda när uttaget tenderar att bli ojämnt i takt med att familjen växer. Det faktum att det ojämna uttaget trots allt sker kan tolkas som att de normativa könsrollerna än idag tycks ha en tendens att styra valet. På samma sätt som män tycks möta en del hinder från att vara föräldralediga tycks kvinnor i motsats uppleva begränsningar i att avstå den.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.