Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt. Den här undersökningen bygger på intervjuer med fyra gymnasieelevers uppfattningar om matematik i vardagen. Elevernas uppfattningar om vardagsmatematik analyseras samt deras resonemang kring vad de ser för nytta av matematik.

Titel: Vad är skogen verkligen värd? En kvalitativ studie ur redovisningsupprättares perspektiv Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefine Dalman och Maria Husberg Rådström Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet är att undersöka hur värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 leder till att redovisningsinformation betraktas som användbar i enlighet med IASB:s primära kvalitativa kriterier. Syftet undersöks utifrån redovisningsupprättares perspektiv. Forskningsfrågan fokuserar på att utreda på vilket sätt redovisningsupprättare anser att IASB:s kriterier om relevans och verklighetstrogen representation uppfylls när biologiska tillgångar värderas till verkligt värde.  Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats och empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer där redovisningsupprättare i svenska skogsbolag har intervjuats. Datan är analyserad och redovisad med hjälp av tematisk analys.  Resultat och slutsats: I studien framkom resultat som i huvudsak ger stöd för att det kvalitativa kriteriet om relevans blir uppfyllt när skogen värderas till verkligt värde. Kriteriet om verklighetstrogen representation uppfylls till viss del men den subjektivitet som värdering till verkligt värde innefattar kan inte avhjälpas fullt ut. Resultaten i studien visar att det finns en viss motstridighet i värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde och IASB:s primära kvalitativa kriterier.  Examensarbetets bidrag: Examensarbetet har bidragit till att belysa redovisningsupprättares syn på värdering av skog till verkligt värde och på vilket sätt de betraktar värderingen som användbar utifrån en kvalitativ metod. Det bedöms vara värdefullt att utröna om redovisningsupprättare som ska tillämpa IAS 41 betraktar standarden som användbar och den kvalitativa metoden har bidragit till djup i den analysen. Förslag till fortsatt forskning: Det har framkommit från respondenter i studien att värdering till verkligt värde är en kostsam metod som därmed främst genererar relevant redovisningsinformation i noterade skogsbolag. Som grund för fortsatt forskning föreslås därför att undersöka om nyttan med redovisningsinformation till följd av IAS 41 överstiger kostnaden i onoterade skogsbolag till den grad att produktionen av sådan redovisningsinformation kan motiveras.  Nyckelord: IAS 41, verkligt värde, biologiska tillgångar, IASB:s primära kvalitativa kriterier, relevans och verklighetstrogen representation / Title: What is the forest really worth? A qualitative study from the perspective of accountants Level: Bachelor's degree thesis in business administration  Authors: Josefine Dalman and Maria Husberg Rådström Supervisor: Alice Schmuck Date: 2023 - june Aim: The purpose is to investigate how valuation of biological assets at fair value according to IAS 41 leads to accounting information being considered useful in accordance with the IASB's primary qualitative criteria based on the perspective of accountants. The research question focuses on investigating how accountants believe that the IASB's criteria of relevance and faithful representation are met when biological assets are valued at fair value. Method: In the study, a qualitative method has been applied and the empirical evidence has been collected using semi-structured interviews where accountants in Swedish forestry companies have been interviewed. The data is analyzed and reported using thematic analysis. Results and conclusion: The study produced results that essentially provide support for the qualitative criterion of relevance being met when the forest is valued at its fair value. The criterion of faithful representation is fulfilled to some extent, but the subjectivity that valuation at fair value involves cannot be fully remedied. The results of the study show that there is a certain contradiction in the valuation of biological assets at fair value and the IASB's fundamental qualitative characteristics. Contribution of the thesis: The thesis has contributed to elucidate accountants' views on the valuation of forests at fair value and in what way they consider the valuation useful based on a qualitative method. It is considered valuable to find out whether accountants who must apply IAS 41 consider the standard useful and the qualitative method has contributed to the depth of that analysis. Suggestions for future research: It has emerged from respondents in the study that valuation at fair value is a costly method which thus mainly generates relevant accounting information in listed forest companies. As a basis for continued research, it is therefore proposed to investigate whether the benefit of accounting information as a result of IAS 41 exceeds the cost in unlisted forest companies to the extent that the production of such accounting information can be justified. Key words: IAS 41, fair value, biological assets, IASB fundamental qualitative characteristics, relevance and faithful representation