En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet. För att få svar på dessa frågor genomfördes djupintervjuer med sju verksamma lärare. Dessa undervisar i olika åldersgrupper och har tillsammans erfarenhet av laborativ matematikundervisning från förskola till gymnasium. Resultaten visar att moderna forskningsrön och verksamma lärares erfarenheter i mångt och mycket överensstämmer med varandra. I alla åldersgrupper finns ett behov av mer laborativt arbete i matematikundervisningen. Naturen och uterummet som inlärningsmiljö framhålls huvudsakligen av lärare för yngre elever. Dessa talar också mer detaljerat om vilken specifik laborativ materiel de använder, till exempel twistband, geobräde eller geometrirep, medan lärare för äldre elever mer talar om arbetssätt, till exempel muntlig kommunikation, färdighetsträning, att återknyta till egengjort arbetsmaterial eller arbeta med verklighetsnära uppgifter. Det laborativa arbetet kan underlätta yngre barns begreppsutveckling och förmåga att tänka i bilder, vara verklighetsnära, aktivera olika sinnen, vara ett stöd för minnet, erbjuda uttråkade (huvudsakligen äldre) elever omväxling, underlätta förståelse, ge en positiv känsla till matematik och skapa ett meningsfullt lärande. Samtliga lärare som deltog i studien anser att laborativa inslag i matematikundervisningen ger eleverna en ökad förståelse, det vill säga detta verkar gälla oavsett ålder.

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlättar förtvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades iundersökningen. Det gick dock inte att avgöra vilken typ av no-hemuppgift som gynnadeförståelsen mest.

The construction industry is constantly evolving with new products and building technical solutions. The construction industry organization jointly developed regulations known as standard contracts, or general regulations, which includes ten chapters. The standard contracts describe what the constructor industry should relate to in terms of performance and responsibility. When the standard contracts were negotiated about between the various parties in the industry some sections were developed through compromises. It is mainly in these sections misunderstandings, interpretations differences and conflicts occur. This report investigates in which sections conflicts commonly occur, what the consequences are and how the generally perception of the standard contracts is in the industry. The report also suggests solutions and improvements to the standard contracts. Eleven basic questions based on the generally perceptions of the standard contracts and the first six chapters of the standard contracts have been developed to clarify where disputes and misunderstandings may occur. The remaining four chapters have been deliberately excluded to limit the scope of this report. The content of the report is mainly based of twenty interviews with contractors and clients. The study shows that the perception of the standard contracts is positive and serves as a good tool to know what to relate to. The standard contracts should however adapt more to today's technological society. The study also presents suggestions on methods and advices that can be used to facilitate communication in the construction industry. This thesis in the Bachelor of Science in Construction Engineering at Uppsala University has carried out for ten weeks at a property company Klövern in Kista. / Byggbranschen utvecklas ständigt med nya produkter och byggtekniska lösningar vilket gör att uppförandet och förhållningssättet ändras med tiden. Branschorganisationen har gemensamt framtagit föreskrifter som benämns standardavtalen eller Allmänna bestämmelser som innefattar tio kapitel. I standardavtalen förklaras vad parterna ska förhålla sig till exempelvis vad gäller utförandet och vilket ansvar de har rent juridiskt. Det här för att undvika att parter hamnar i tvist med varandra. Man kan se standardavtalen som spelregler för byggbranschen som då vet vad man ska förhålla sig till. Då standardavtalen har förhandlats fram mellan de olika parterna i branschen innehåller de en del paragrafer som har tagits fram genom kompromisser och det är främst här missförstånd, oliktolkningar och konflikter uppstår. Den här rapporten undersöker vilka frågor som leder till att tvister vanligast uppkommer, i viss mån vad konsekvenserna blir och vidare undersöks hur synen på standardavtalen överlag ser ut i branschen. Rapporten leder fram till förslag hur standardavtalen överlag kan förbättras. Arbetet baseras på elva grundfrågeställningar kring den allmänna uppfattningen av standardavtalen samt ett antal frågor rörande bestämmelser i de sex första kapitlen i standardavtalen. Dessa har tagits fram för att klargöra vart tvister och missförstånd kan tänkas uppkomma. De resterande fyra kapitlen har medvetet uteslutits för att begränsa omfattningen i den här rapporten. Innehållet i rapporten grundar sig främst i ett tjugotal intervjuer som har genomförts med entreprenörer och beställare. Undersökningen visar att synen på standardavtalen är positiv och fungerar som ett bra verktyg för att veta vad man ska förhålla sig till. Standardavtalen bör dock anpassas till dagens tekniska samhälle. Det redovisas även förslag på metoder och råd som kan användas för att underlätta kommunikationen mellan parterna. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Uppsala universitet har utförts under tio veckor åt fastighetsbolaget Klövern i Kista.