Spelandet om pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar. Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan. Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden. Spelandet börjar i tidiga åldraroch motiven till att börja spela är olika, dock ser man tydligt de negativa följder och konsekvenser som spelande om pengar medför. Vidare kan det utvecklas till en större studie genom en undersökning av ett större urval med en enkätundersökning där rapporten baseras på en kvantitativ metod. Fortsatt forskning kan undersöka relationen mellan spel om pengar och socioekonomisk status.

Denna studie handlar om den visuella kommunikationen bakom skraplotter på den svenska spelmarknaden och hur man kommu- nicerar om spelproblem. I undersökningen har bland annat färg, form och typografi analyserats genom en semiotisk bildanalys för att hitta en djupare mening med kommunikationen. En enkätunder- sökning har även utförts för att förstå hur konsumenterna uppfattar skraplotternas information om spelproblem.

The share of problem gamblers increased for men between 18-24 years old during the period 1999-2009, while the share were steady or decreased for other classes of population. This study examines the relation between this development of problem gambling and the Swedish gambling market. The factors that are studied are the functioning of the market with a focus on the new Internet market for gambling, the games and the underlying risk factors in those, the marketing and other factors outside the gambling market. First a large literature review was made to map the development as detailed as possible. After that a qualitative analysis of the content in television commercials was done to see if they were made for the problem group. At last the factors unemployment, mental health and popularity in the different games were analyzed in relation to the volume of sales in the Swedish gambling market to identify potential relationships. The work resulted in three different potential explanations to the development of problem gambling in Sweden. It seemed like the new Internet market for gambling was made for young men while looking at the functioning of the market, the games that were distributed and partly also the marketing. Also the increased unemployment among young adults during the period could indicate a potential explanation to the increased share of problem gamblers for men in the age of 18-24 years.

I Sverige betraktas spel om pengar som ett folkhälsoproblem utifrån att det påverkar individens hälsa, ekonomi och sociala samspel negativt. Spelproblem har blivit mer uppmärksammad under de senaste åren, men mängden forskning inom området är bristande. Syftet med den aktuella studien var att undersöka yrkesverksamma praktikers syn på spel om pengar som socialt problem i dagens samhälle. Studien har en kvalitativ metodansats och teoristyrd (deduktiv) tematisk analys som ligger till grund för resultatet. Studiens resultat tolkas i ljuset av ett systemteoretiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Undersökningen indikerar på att spelproblem uppmärksammas sent, därmed behövs mer förebyggande insatser. Resultaten visar också att det ofta finns en samsjuklighet vid sidan av spelproblemen, att spelproblem leder till sociala konsekvenser samt att marknadsföringen och den ökade tillgängligheten har stor påverkan på individen. Det framkommer också att kompletterande samt alternativa behandlingsmetoder kan vara värdefullt vid spelbehandling. I studien ges även olika förslag till framtida forskning. / <p>2019-01-17</p>

<p>Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.</p>

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som leder till ett spelmissbruk samt vilka konsekvenser det medför. Studien har genomförts med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med terapeuter som behandlar spelmissbruk, och tre självbiografier som handlar om tidigare spelmissbrukares berättelser. För att kunna analysera vårt material har vi använt oss av teorier om missbruksprocessen och kognitiv teori. Genom att analysera insamlat material har vi fått fram sju olika teman. Resultaten som studien har kommit fram till visar att det finns olika orsaker till att utveckla ett spelmissbruk samt att det medför förödande konsekvenser för både individen och dess anhöriga.

Denna uppsats avser undersöka sambandet mellan användarupplevelser och beroenden inom spel och vadhållning. Ett beroende i sig kan tillskrivas många egenskaper och orsaker, vilket gör det till en dynamisk term, och kan således undersökas och definieras i många avseenden. Viktigt att notera är att beroende kan vara närvarande trots att det inte utgör ett problem. En användarupplevelse kan vara alla intryck och känslor vilka infinner sig vid interaktion med en produkt eller tjänst, och utgör en slags referenspunkt i utvecklingsarbeten. Syftet med denna designattityd innebär att utforma och tillhandahålla en upplevelse snarare än en produkt, där resultatet blir en artefakt vilken förmedlar denna känsla. Uppsatsen undersöker även Hedonic-Motivation System Adoption Model, vidare benämnt HMSAM, vilken är ett slags verktyg avsett att kartlägga upplevelser och konkretisera vad som motiverar användning. Vidare tillämpas teorin om Flow, då tidigare studier om spelberoende ligger i nära anslutning till allt vad den innefattar. Med denna teori som utgångspunkt genomfördes fem semi-strukturerade där informanten ombads redogöra för tidigare och nuvarande upplevelser av speltjänster. Syftet med dessa intervjuer var primärt att undersöka och söka ytterligare förståelse för spelandets motivation, för att tydliggöra sambandet mellan beroende och användarupplevelse, men även att förstå vad en upplevelse och ett beroende innebär för användaren. Utfallet avslöjar om en utspridd uppfattning gällande beroendets befattning och utsträckning, samt att spänning utgör en betydande del av motivationen. Utöver det tydliggörs även att en eventuell förtjänst av pengar ligger centralt i spelandet, men att det för vissa endast uppfattas som en bonus. Vad detta innebär för uppsatsen är att medan beroendet i sig har flera definitioner kan spelandets motivation konkretiseras och i viss mån generaliseras. Spelberoendets vara eller icke-vara hos en individ är i sin tur beroende av alltför många faktorer för att abstrahera, vilket till stor beror på att beroende inte nödvändigtvis betingar en negativ händelseutveckling. Modellen HMSAM visar sig också vara hjälpsam när upplevelser ska kartläggas och kvantifieras, vilket är nödvändigt om spelberoende och dess orsaker ska undersökas i vidare utsträckning. / This research aims at investigating the relationship between user experiences and addiction in gambling and betting. An addiction can be attributed to many traits and causes, making it a dynamic term, and can thus be investigated and defined in many respects. One important note is that addiction might be present despite it not posing a problem. A user experience could be all the impressions and emotions that occur while interacting with a product or service, and forms a point of reference in product developments. The purpose of this design attitude involves designing and providing an experience rather than a product, where the result is an artifact capable of conveying this feeling. This paper also examines the Hedonic-Motivation System Adoption Model, further abbreviated HMSAM, which is a tool capable of mapping experiences and concretizing what motivates use of a service or product. Furthermore, the theory of flow is applied, with previous studies about gambling addiction being closely related to all that it includes. With this theory as a basis, five semi-structured interviews were conducted, where the informant was asked to account for past and present experiences from betting services. The purpose of these interviews were to investigate and understand what betting motivation consists of, in order to enable a clarification of the relationship between addiction and user experience, but also to learn what an experience and an addiction means to the user. The outcome reports of a widespread perception of the dependencies and extent to which an addiction exists, and that excitement composes a significant part of motivation. In addition, it is clarified that a feasible profit is central to betting, it is however perceived by some as solely a bonus. What this means for the research is that while the addiction itself might have several definitions, the player's motivation can be made concrete and to some extent generalized. The actuality of an addiction with an individual is, in turn, dependent on too many factors to discern, which in large depends on addiction not necessarily leading to a sequence of negative events. The model HMSAM also proves to be helpful when assessing and quantifying experiences, which is necessary for further investigation of gambling addiction and its origins.

Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

Spel om pengar och dess konsekvenser för individ och samhälle har kommit att bli ett mycket omdiskuterat samtalsämne under 2019. Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 med motivet att motverka spelets skadeverkningar och att skydda konsumenterna. Folkhälsoperspektivet genomsyrar utvärderingar av spelproblematik och spelmarknaden och omfattande samhällsekonomiska konsekvensanalyser saknas, delvis på grund av internationell oenighet om hur spelproblemens samhällsekonomiska kostnader ska estimeras. Den här uppsatsen syftar till att estimera de svenska samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår till följd av spelproblem. Metoden som använts i uppsatsen består dels av en samhällsekonomisk kalkyl där kostnaderna för spelproblem i Sverige 2018 beräknats men den består också av en översikt samt diskussion av tidigare studier som genomförts på området. Metoderna är starkt kopplade till varandra där översikten och diskussionen av de tidigare studierna lagt grunden för den metod som använts vid estimeringen. I översikten av tidigare studier identifierades och diskuterades metodproblematiken främst kring intangibla kostnader och teoretisk tolkning vilket underbyggde uppsatsens metodval vid estimeringen. Den samhällsekonomiska kostnaden för spelproblem i Sverige år 2018 estimerades till att vara ca 9,5 - 20,2 miljarder kronor. För att förbättra estimeringens precision och relevans behövs ytterligare metodutveckling vilket uppsatsen ger ett antal förslag på. Förslagen baseras på den identifierade metodproblematiken och tillhörande diskussion. / Gambling and gambling related problems for individuals and society have come to be a highly debated topic in Sweden during 2019. A new regulation of the Swedish gambling market has been implemented during 2019 with the motive to counteract gambling problems and protect consumers. A public health approach has been dominating evaluations of the gambling sector and there is a lack of evaluations with a welfare economical approach. This is partly due to an international disagreement on how the welfare economical costs of problems with gambling should be estimated. This paper aims to estimate the social costs of gambling problems. The method used in this paper consists partly of the method used for estimating the social costs that arise as a result of gambling problems. However it also consists of an overview and discussion of previous studies conducted within this area. The methods are strongly connected to each other where the overview and discussion of previous studies laid the foundation for the method used in the estimation. The overview of previous studies identified and discussed methodological issues mainly regarding intangible costs and theoretical interpretation which supported the paper’s methodological considerations when performing the estimation. The social costs of gambling in Sweden 2018 was estimated to be between 9.5-20.2 billion SEK. In order to improve the accuracy and relevance of the estimation, further methodological development is needed. This paper provides a number of suggestions based on the methodological issues that have been identified.