<p>Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.

<p>Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och spelberoende. Forskningsfrågorna var: ”Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och spelberoende?”, ”Finns det bland socionomstuderande några skillnader i attityder till spelberoende jämfört med attityder till alkoholberoende?” samt ”Finns det några skillnader, i kunskaper och attityder till spel och spelberoende, beroende på hur långt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning i två klasser ur termin 1 och två klasser ur termin 5. Resultatet av undersökningen visade att studenterna hade en viss kunskap på området samt att det fanns skillnader i attityder beroende på hur långt studenterna kommit i sin utbildning. Resultatet visade också att det fanns attitydskillnader i jämförelse mellan spel och alkoholberoende. Materialet analyserades med utgångspunkt från våra forskningsfrågor utifrån kognitiv teori och det socialkonstruktivistiska perspektivet.</p>

Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och spelberoende. Forskningsfrågorna var: ”Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och spelberoende?”, ”Finns det bland socionomstuderande några skillnader i attityder till spelberoende jämfört med attityder till alkoholberoende?” samt ”Finns det några skillnader, i kunskaper och attityder till spel och spelberoende, beroende på hur långt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning i två klasser ur termin 1 och två klasser ur termin 5. Resultatet av undersökningen visade att studenterna hade en viss kunskap på området samt att det fanns skillnader i attityder beroende på hur långt studenterna kommit i sin utbildning. Resultatet visade också att det fanns attitydskillnader i jämförelse mellan spel och alkoholberoende. Materialet analyserades med utgångspunkt från våra forskningsfrågor utifrån kognitiv teori och det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som leder till ett spelmissbruk samt vilka konsekvenser det medför. Studien har genomförts med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med terapeuter som behandlar spelmissbruk, och tre självbiografier som handlar om tidigare spelmissbrukares berättelser. För att kunna analysera vårt material har vi använt oss av teorier om missbruksprocessen och kognitiv teori. Genom att analysera insamlat material har vi fått fram sju olika teman. Resultaten som studien har kommit fram till visar att det finns olika orsaker till att utveckla ett spelmissbruk samt att det medför förödande konsekvenser för både individen och dess anhöriga.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik. Vi kan också se brister i lagen för ett högfrekvent dator-och tvspel, då det inte nämns och diskuteras i någon större utsträckning någonstans. Det slutliga resultatet av vår studie visar ett behov av en konkret definition och fler och tydligare insatser för personer med ett högfrekvent dator- och tvspelsbruk. Resultaten visar även att tydligare instruktioner i lagen och ytterligare forskning av detta fenomen behövs, som i sin tur kan bidra till ett evidensbaserat socialt arbete inom området. / The aim of this study is to give a deeper insight of how to define the problematic phenomena of high frequent use of computer- and videogame. In this study the phenomena will be defined, described and problematized by professionals within Social Work. The basis of our empirical research is based on a qualitative approach with interviews. Our study consists of four informants, a counsellor, a therapist, a social worker that works with this specific phenomena and a social worker in the social services. Through the interviews and the summary of these we can see a lack of a clear definition of the phenomena and a need for a concrete definition. The interviews also reveal a lack of interventions for persons with this type of problem. We can also see deficiency in the law regarding high frequent use of computer- and videogame, when it is not mentioned anywhere. The final desired outcome of our study indicates a need for a concrete definition, more and clearer actions for people with this problem, clearer instructions in the law which includes the phenomena in the context of social work and further research of this phenomenon that can contribute to an evidence-based social work within this subject.

Spel om pengar och dess konsekvenser för individ och samhälle har kommit att bli ett mycket omdiskuterat samtalsämne under 2019. Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 med motivet att motverka spelets skadeverkningar och att skydda konsumenterna. Folkhälsoperspektivet genomsyrar utvärderingar av spelproblematik och spelmarknaden och omfattande samhällsekonomiska konsekvensanalyser saknas, delvis på grund av internationell oenighet om hur spelproblemens samhällsekonomiska kostnader ska estimeras. Den här uppsatsen syftar till att estimera de svenska samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår till följd av spelproblem. Metoden som använts i uppsatsen består dels av en samhällsekonomisk kalkyl där kostnaderna för spelproblem i Sverige 2018 beräknats men den består också av en översikt samt diskussion av tidigare studier som genomförts på området. Metoderna är starkt kopplade till varandra där översikten och diskussionen av de tidigare studierna lagt grunden för den metod som använts vid estimeringen. I översikten av tidigare studier identifierades och diskuterades metodproblematiken främst kring intangibla kostnader och teoretisk tolkning vilket underbyggde uppsatsens metodval vid estimeringen. Den samhällsekonomiska kostnaden för spelproblem i Sverige år 2018 estimerades till att vara ca 9,5 - 20,2 miljarder kronor. För att förbättra estimeringens precision och relevans behövs ytterligare metodutveckling vilket uppsatsen ger ett antal förslag på. Förslagen baseras på den identifierade metodproblematiken och tillhörande diskussion. / Gambling and gambling related problems for individuals and society have come to be a highly debated topic in Sweden during 2019. A new regulation of the Swedish gambling market has been implemented during 2019 with the motive to counteract gambling problems and protect consumers. A public health approach has been dominating evaluations of the gambling sector and there is a lack of evaluations with a welfare economical approach. This is partly due to an international disagreement on how the welfare economical costs of problems with gambling should be estimated. This paper aims to estimate the social costs of gambling problems. The method used in this paper consists partly of the method used for estimating the social costs that arise as a result of gambling problems. However it also consists of an overview and discussion of previous studies conducted within this area. The methods are strongly connected to each other where the overview and discussion of previous studies laid the foundation for the method used in the estimation. The overview of previous studies identified and discussed methodological issues mainly regarding intangible costs and theoretical interpretation which supported the paper’s methodological considerations when performing the estimation. The social costs of gambling in Sweden 2018 was estimated to be between 9.5-20.2 billion SEK. In order to improve the accuracy and relevance of the estimation, further methodological development is needed. This paper provides a number of suggestions based on the methodological issues that have been identified.

DSM-5 har valt att klassificera spelmissbruk som ett substansrelaterat missbruk då forskningen på området har funnit många likheter med substansmissbruk vad gäller förhöjd tolerans, sämre beslutsförmåga och lägre impulsförmåga. Dock har det väckts kritiska röster beträffande generaliseringen av gruppen spelmissbrukare, och forskare menar att beroende på om personer vänder sig till så kallade skicklighetsspel eller chansspel, finns det olika bakomliggande orsaker till varför människor börjar spela om pengar.  Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur svenska skicklighetsspelare och chansspelare beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att vara spelmissbrukare. Studien har baserats på totalt åtta kvalitativa intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Intervjuerna utgick från semistrukturerade frågor som berörde respondenternas tidigare relation till spel, vad som fick dem att börja samt hur det utvecklades till ett spelmissbruk. Respondenternas utsagor bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan grupperna vad gäller motivationen till att börja spela då skicklighetsspelarna upplevde ett större nöje och underhållning till spelet medan chansspelarna såg spelet som en konsekvens eller nödvändighet på grund av den rådande livssituationen. Likheterna mellan grupperna blev tydliga i takt med mer frekvent spelande, då framförallt verklighetensflykten och jakten på ekonomiska kompensation var centrala faktorer. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring spelmissbrukares upplevelser och kan vara till hjälp för framtida forskning som vill titta närmare på skillnader inom gruppen spelmissbrukare. Studien kan även vara till hjälp för professionella som möter spelmissbrukare och som strävar efter att anpassa behandlingen beroende på vilken speltyp som konsumeras.

The aim of this paper is to examine the construction of problems with gambling as a social problem. We have through a document study examined the intertwined causes, consequences, actors and solutions related to gambling and how twentyone Swedish municipalities define gambling through their official strategies. In regard to rather recent changes in the law (SFS 2001:453) with added responsibility to the municipalities, gambling is now a part of addiction. Our results show that few regulatory documents mention causes behind gambling disorder and most of the municipalities focus on solutions. The choice and use of terms seems to vary and to what extent they mention gambling as a part of their social work. We have also observed that a conjunction between mental health issues and gambling problems are described as both cause and consequence, which appears necessary to be recognized during treatment. We consider that our result also shows a possible variety in the attitudes and ideas of what a gambling addiction or abuse means for the individuals and/or the society as a whole. In summary it appears that regarding where one lives in Sweden, the care for gamblers in need of support will continue to differ.

Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.