The share of problem gamblers increased for men between 18-24 years old during the period 1999-2009, while the share were steady or decreased for other classes of population. This study examines the relation between this development of problem gambling and the Swedish gambling market. The factors that are studied are the functioning of the market with a focus on the new Internet market for gambling, the games and the underlying risk factors in those, the marketing and other factors outside the gambling market. First a large literature review was made to map the development as detailed as possible. After that a qualitative analysis of the content in television commercials was done to see if they were made for the problem group. At last the factors unemployment, mental health and popularity in the different games were analyzed in relation to the volume of sales in the Swedish gambling market to identify potential relationships. The work resulted in three different potential explanations to the development of problem gambling in Sweden. It seemed like the new Internet market for gambling was made for young men while looking at the functioning of the market, the games that were distributed and partly also the marketing. Also the increased unemployment among young adults during the period could indicate a potential explanation to the increased share of problem gamblers for men in the age of 18-24 years.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att identifiera om statligt ägda spelbolag och privatägda bolag inom spelbranschen har en hållbar marknadsföring, trots den markanta skillnaden kring förutsättningar och riktlinjer. Således studeras två segment ur en och samma bransch ur ett företagsperspektiv. Syftet med denna studie är att genom en analys kunna redogöra för marknadsföringens samhällsnytta, attraktion och måttfullhet för att kunna betrakta marknadsföringens hållbarhet. - Vad är det som skiljer statligt och privatägda spelbolag åt rörande marknadsföring? - I vilken utsträckning är spelbolagens marknadsföring att betrakta som hållbar? Metod Studien har ett induktivt utförande som innebär att undersökningen utgått från det empiriska fältet för att senare identifiera relevant teori. Studien innefattar kvalitativ data som genom en modifierad Triple Bottom Line-analys ämnar att påvisa i vilken utsträckning våra fallstudiesubjekts marknadsföring är hållbar. Studiens primär- och sekundärdata har insamlats via informanter och respondenter på det empiriska fältet, samt genom tidigare studier. Slutsats I studien framkommer det att de olika fallstudiesubjekten skiljer sig åt i sin marknadsföring. Den främsta orsaken hänvisas till de olika riktlinjer dessa bolag har att förhålla sig till. Det har även framkommit, genom författarnas tolkning, att inget av bolagen utövar en hållbar marknadsföring över tid.

Purpose: The purpose of this study is to map how Swedish gaming companies and their gaming companies work to be competitive in a market characterized by high competition, and which are also facing a change in law. Method: This study has been based on a qualitative approach in the form of four interviews, two of which have been semi-structured personal interviews and two mail interviews. Theoretical Reference Framework: The theories used in this study are pull and push strategies, brand equity, the STP process, corporate acquisitions - strategy and celebrities and fictitious characters in brands. Conclusions: The conclusion is that the gaming companies are trying to strengthen their brands using mostly similar strategies, in order to be able to take market shares, customers and increase their own competitiveness in this changing and competitive market. / Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur svenska spelbolagskoncerner och deras spelbolag, jobbar för att vara konkurrenskraftiga på en marknad präglad av hög konkurrens, och som även står inför en lagändring. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ ansats i form av fyra intervjuer, där två av dem har varit semistrukturerade personliga intervjuer och två mailintervjuer. Teoretisk referensram: De teorier som använts i denna studie är pull och push - strategierna, brand equity, STP - processen, företagsförvärv - strategi och kändisar och fiktiva karaktärer i varumärken. Slutsatser: Slutsatsen är att spelbolagen försöker stärka sina varumärken med hjälp av mestadels liknande strategier, för att kunna ta marknadsandelar, kunder och öka sin egen konkurrenskraft på denna föränderliga och konkurrenskraftiga marknad.

Syftet var att undersöka uppfattningar, ansvarstagande och åtgärder kring matchfixning. Urvalet bestod av totalt sju respondenter fördelade på två spelare, två ledare och tre styrelsemedlemmar. Respondenterna tillhörde föreningar inom Gävleborgs län idrottsförbund med koppling till fotboll och bandy. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och har fair-play idealet, sociala konstruktioner och Kohlbergs moralutvecklingsteori som teoretiska utgångspunkter. Bearbetningen och analysen följde de tre stegen transkribering, datareduktionoch skapande av teman. Resultaten från intervjuerna delades in i de tre teman som bildades utifrån syftet och frågeställningarna. Vid temat uppfattningar uppvisade intervjuerna framförallt att det fanns bristande kunskaper angående matchfixning och ett ekonomiskt hot med anknytning till spelindustrins utveckling. I temat ansvarstagande framfördes att både idrottsrörelsen och de samhällsmässiga aktörerna bör integrera mer och ta större ansvar. Angående åtgärder var anblicken riktad emot spelutbudet, värdegrunden, samverkan mellan aktörer och en avskräckande bestraffning. I analysen framkom det att idrotten är i förändring med spelindustrin och synen på moraliska handlingar. Det är något som utgör ett hot mot idrottens kärna med god etik och moral, samt en försvårande omständighet i arbetet mot matchfixning. Slutsatsen är att det finns flera bekymmersamma aspekter inom samtliga tre teman och att det behövs ett gemensamt arbete gentemot matchfixningen. / The aim was to explore perceptions, responsibility and measures around matchfixing using an idiographic approach. The sample of consisted seven respondents with two players, two managers and three board members. The respondents belonged to associations in Gävleborg county sports federations linked to football and bandy. The study is based on semi-structured interviews and has the ideal of fair play, social structures and Kohlberg's moral development theory as the theoretical bases. The processing and analysis followed the three steps oftranscription, data reduction and creation of themes. The results from the interviews were divided into three themes that were formed after the purpose and issues. The respondent’s perceptions showed that there was a lack of knowledge regarding matchfixing and an economic threat related to the gaming industry. Regarding the measures they were directed against the betting line, values, interaction between performer and a deterrent punishment. The analysis revealed that sports is under change with the gaming industry and with a new different view of moral acts in sport. That’s something that poses a threat to the sport's good values with good ethics and morals, as well as an aggravating factor in working against matchfixning. The conclusion is that there are several worrying aspects in all three themes and a need for a common effort against matchfixing.