USA:s presidentval 2016 var ett högst ovanligt val, och var omtalat i stora delar av världen. På demokraternas sida fanns Hillary Clinton, som därmed blev första kvinnan i historien att representera ett av de stora partierna. Republikanerna representerades av Donald Trump, en affärsman god för miljarder utan tidigare politisk erfarenhet. Den 8 november 2016 stod det klart att USA:s befolkning hade röstat fram Donald Trump som landets nya president. Valet skapade ett enormt publikt och medialt intresse och Donald Trump figurerade flitigt i media. Men hur gestaltade och framställde två av de största amerikanska tidningarna landets blivande president veckorna innan valet. Syftet med undersökningen är att se hur Wall Street Journal och New York Times har rapporterat om Donald Trump inför presidentvalet 2016. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har använt oss av 133 artiklar med fokus på Donald Trump från en tidsperiod på två veckor innan valet 2016. Materialet har analyserats med hjälp av ett kodschema utformat efter vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att den gestaltning som användes mest i artiklar om Trump var spelgestaltning. Därmed ser vi att vårt resultat ger liknande svar som i resultat från tidigare forskning. Vår studie visar att Trump citerades i 29 av 133 artiklar, resterande artiklar visade på en relativt jämn fördelning. Artiklarna framställde för det mesta Trump negativt, tätt följt av neutralt. Han blev positivt framställd i runt 10 procent av artiklarna.

Följande studie handlar om Super PAC’s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC’s verkar. Genom användandet av en kvalitativ innehållsanalys så söktes det efter meningsenheter i det insamlade empiriska materialet, därefter följde en kategorisering utefter de valda teoriernas grundantaganden. Resultatet lyfter fram det faktum att Super PAC’s kan förstås som både positivt och negativt för den politiska processen. Vilken syn individen har på fenomenet kan bero både på ens politiska tillhörighet och på vilket teoretiskt ramverk studien utgår ifrån. Super PAC’s är så pass komplext att det är många olika faktorer som spelar in i tolkningen av organisationerna.