The purpose of this study was to create understanding about how the reduction of cash affects societal ideas about integrity. We wanted to research human attitudes to the ongoing reduction of cash use in Sweden from a integrity perspective. The method used was a qualitative approach and the empirical data was collected using a focus group with students and three semi structured interviews in different branches of industry based on their way of working with and handling cash. Participating in the study was five students, a store manager in the grocery store business, an economic advisor at a bank and three investigators at the Swedish central bank. The result was analyzed using a theoretical foundation based on Georg Simmel’s work “The philosophy of money” and other socioeconomic research with a focus on the terms value, power and integrity. The results showed that people in the swedish society are aware and partially wary of the development towards a cash free society. Advantages that were illuminated was a reduced risk of robbery towards banks and businesses, less environmental effects due to reduced transportation and handling of cash, easier payments for consumers and increased profitability of card payments for businesses and a increased difficulty of usage of “black” money within the society. Negative aspects that were brought up were the issues of vulnerable groups in society that rely on cash, a fear that the development is moving too fast and that the society will be increasingly vulnerable when the payment infrastucrure relies on a single point of failure. The integrity aspects that the people in the study discussed showed that society is aware of the risks surrounding digital payments, but that the advantages outweigh the potential negatives, and that there is a strong trust in institutions and businesses in Sweden to not exploit their positions when it comes to the integrity of private individuals. / Studiens syfte var att skapa förståelse hur kontantavvecklingen påverkar samhälleliga föreställningar kring integritet. Vi ville undersöka människors inställningar till den rådande kontantavvecklingen i Sverige från ett integritetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet samlades in genom att genomföra en fokusgrupp med studenter och tre semi-strukturerade intervjuer med branscher som vi valde ut efter deras olika arbetssätt med kontanter och digitala betalningsmedel. I studien deltog fem studenter, en butikschef för dagligvaruhandel, en ekonomisk rådgivare inom bankbranschen samt tre utredare på Riksbanken. Resultatet analyserades med en teoretisk grund baserat på Georg Simmels verk “The philosophy of money” och annan socioekonomisk forskning med fokus på begreppen värde, makt, och integritet. Resultaten visade att människor i det svenska samhället är medvetna och till viss del oroade av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Fördelar som uppmärksammades var mindre risk för rån i banker och butiker, mindre miljöpåverkan av transporter av kontanter, enklare betalning för konsumenten och bättre lönsamhet för kortbetalningar för företagen samt att det försvåras att spendera svarta pengar i samhället. De negativa aspekterna av ett kontantfritt samhälle som togs upp var problemen som uppstår för utsatta grupper i samhället som är mer beroende av kontanter, en rädsla för att utvecklingen går för fort och att samhället blir mer sårbart när infrastrukturen förlitar sig på att de digitala betalningssätten fungerar även i krissituation då systemet får en inneboende “single point of failure”. De integritetsaspekter som människorna resonerade kring visade att samhället är medvetet om riskerna med digitala betalningssätt, men att fördelarna med dessa vägde upp de potentiellt negativa, och att det finns ett starkt förtroende för att myndigheter och företag i Sverige inte missbrukar sin ställning när det kommer till privatpersoners integritet.

In general, insurance companies and especially their clients face long and complicated claims processes where payments rarely, and almost reluctantly, are made the same day. A part of this slow moving procedure is the fact that in some cases the insurer has to value the personal property themselves, which can be a tedious process. In conjunction with the insurance company Hedvig, this project address this issue by examining a pricing model for a specific personal property; smartphones - one of the most common occurring claim types in the insurance context. Using multiple linear regression with data provided by PriceRunner, 10 key characteristics out of 91 where found to have significant explanatory power in predicting the market price of a smartphone. The model successfully simulates this market price with an explained variance of 90%. Furthermore this thesis illustrates an intuitive example regarding pricing models for personal property of other sorts, identifying limiting key components to be data availability and product complexity. / I dagsläget står försäkringsbolag och deras kunder allt för ofta inför långa och komplicerade försäkringsärenden, där utbetalningar i regel aldrig sker samma dag. En del i denna långsamma och utdragna utbetalningsprocess är det faktum att försäkringsbolaget på egen hand måste uppskatta egendomens värde, vilket kan vara en mycket komplicerad process. I samarbete med försäkringsbolaget Hedvig undersöker denna rapport en värderingsmodell för ett av de vanligaste försäkringsärendena gällande personlig egendom, nämligen smartphones. Genom att använda multipel linjär regression med data försedd av PriceRunner har 10 av 91 nyckelfaktorer identifierats ha signifikant förklaringsgrad vid modellering av marknadsvärdet av en smartphone. Den framtagna modellen simulerar framgångsrikt marknadsvärdet med en 90-procentig förklaringsgrad av variansen. Vidare illustrerar denna rapport intuitiva riktlinjer för värderingsmodellering till andra typer av personlig egendom, samtidigt som den identifierar begränsande nyckelaspekter som exempelvis tillgången på data och egendomens inneboende komplexitet.