No description available.

The past decade has offered up some fintech innovations that are gradually reshaping the financial sector. Phasing out of paper currencies together with the populatization of the private digital currencies has propelled central banks to consider issuance of their digital currencies – so called Central Bank Digital Currency (CBDC). In particular, the Central Bank of Sweden has started its e-krona project in 2017. Despite the rising interest in the study of CBDC among the academic, as well as tech and policy practitioners’ communities all over the world, the research of the CBDC remains fragmented and limited. Therefore, this thesis aims to study the impact of CBDC on the conduct of monetary policy and for the preservation of financial and monetary stability that is an important, but underresearched topic. As such, the purpose of this research is to explore how the Central Bank of Sweden plans to use CBDC for addressing the central banks’ main objectives of monetary and financial stability. To reach this purpose, an exploratory qualitative case study has been conducted. The results are based on six semi-structured interviews conducted with the practitioners from the Central Bank of Sweden, Finansinspektionen, Swedish Bankers’ Association, and the Swedish House of Finance. The results of this study show that the Central Bank of Sweden has started studying the possibilities and implications of CBDC in the spring of 2017. The analysis focusses on the need of CBDC for Sweden, as well as the possibilities it opens up and implications it entails for the financial system. At the moment of the conduction of this study, the Central Bank of Sweden has been working on solving two next challenges – examining legal issues and existing technology. As such, a pilot project to test the e-krona concept for the general public and diverse security challenges has been planned for 2020-2021. Next, this study has also investigated the possible impact of the introduction of CBDC on the conduction of monetary policy and preservation of monetary and financial stability. First, this study has shown that the impact of the introduction of CBDC on quantitative easing would depend on the design of the CBDC. As such, if CBDC would be interest-bearing, it would have no impact on quantitative easing. If CBDC would, however, have no interest rate, the effectiveness of quantitative easing would be put in jeopardy. As such, a zero interest rate on CBDC would be a lower bound for policy rate and would make setting a negative policy rate impossible. Some economists argue that introducing CBDC would be a replacement for quantitative easing. The introduction of interest-bearing CBDC, however, would ease the setting of a negative policy rate and might enhance the operation of monetary policy. However, this research has shown that introduction of CBDC with a negative interest rate is unlikely. Second, this study has concluded that the necessity and the effectiveness of the helicopter money concept are widely questioned by scholars and practitioners. It is agreed that introducing CBDC would help to distribute the helicopter money, but the concept itself is often inapplicable. Thus, this research has concluded that helicopter money remains just an idea that is vastly supported by scholars and is a no-go policy for practitioners. Third, the study has also shown that CBDC’s impact on the transmission mechanism is still not clear. As such, scholars argue that CBDC would have a big impact on interest rate channel, as it will increase a pass-through to the to lending rates, as well as on the assets’ channel, as CBDC might become an alternative to bank deposits if it offers a higher interest rate. Practitioners agree that the introduction of interest-bearing CBDC would strengthen the transmission mechanism of the interest rate channel and would lead to the direct and almost instant correlation between the policy rate and the CBDC account interest rate. Some practitioners, however, believe that under the condition of the positive policy rate the transmission mechanisms would not be affected other than marginally. Lastly, an interest-bearing CBDC is considered to be dangerous for financial stability in the scholarly research. It is expected to compete with bank deposits and lead to bank runs, which would result in the drain of the funding from the banking system. Some practitioners agree with these conclusions, however, the majority disagrees and perceives CBDC to be an asset to diversify the savings portfolio, which would potentially bring more deposits to commercial banks and extend the banking system. It is agreed that CBDC would entail risks for financial stability if people lose trust in the whole banking sector and move all of their assets to the Central Bank accounts. However, if the Central Bank puts these assets back into the financial system, CBDC would not entail any risks. / Under det senaste decenniet har nya högteknologiska innovationer skapats som gradvist har förändrat den finansiella sektorn i grunden. Utfasning av pappersvalutor i kombination med populariseringen av privata digitala valutor har drivit och inspirerat centralbanker att skapa egna digitala valutor, så kallade CBDC (central bank digital currency). 2017 startade den svenska centralbanken, Sveriges riksbank, sitt e-krona projekt. Trots ökat intresset för studier av digital centralbanksvaluta, både bland akademiker men även inom experter och poltitiker över hela världen, saknas mycket forskning. Denna uppsats kommer att studera effekterna av digital centralbanksvaluta på penningpolitiken i relation till det finansiella och monetära systemets stabilitet. Syftet är att undersöka hur Sveriges riksbank planerar att använda en digital centralbanksvaluta för att vidare kunna uppfylla sitt primära syfte, som är att stabilisera ekonomin. För att uppnå detta, har en kvalitativ studie genomförts. Resultaten är baserade på sex stycken semistrukturerade intervjuer med anställda i olika beslutsfattande positioner inom Riksbanken, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och Finanshuset. Resultaten av denna studie visar att Riksbanken har börjat undersöka möjligheterna och långvariga implikationerna av en digital centralbanksvaluta. För tillfället arbetar man med två utmaningar: att undersöka det juridiska ramverket samt tillgänglig teknologi. Pilottesterna av e-krona har påbörjats 2020, ytterligare tester har planerats för 2020 - 2021. Ytterligare har denna studie undersökt införandet av digital centralbanksvaluta möjliga effekter på penningpolitiken och långsiktig finansiell stabilitet. Inverkan av en digital centralbanksvaluta på den kvantitativa lättnaden skulle variera beroende på utformningen av den digitala valutan. Om den digitala valutan skulle vara räntebärande så skulle den inte ha någon effekt på den kvantitativa lättnaden, däremot om den var det skulle detta kunna påverka Riksbankens möjligeter att köpa statsobligationer. Det finns också diskussion hurvida man kan använda en digital centralbanksvaluta för att underlätta genomförandet av negativ styrränta. Dessutom visar denna studie också att nödvändighet och positiva effekter av så kallade helikopterpengar är starkt ifrågasatt, även om en digital centralbanksvaluta skulle kunna användas för att distribuera sådana monetära medel. Denna studie visar även att det är oklart om digital centralbanksvaluta skulle ha en effekt på den penningspolitiska transmissionsmekanismen. Många är dock övertygade att det skulle ha effekt på räntekanalen då det skulle öka genomströmningen mellan styrräntan och räntan på CBDC-kontot. Slutligen skulle en räntebärande digital centralbanksvaluta kunna vara farlig för finansiell stabilitet, då det kan stimulera snabba variationer i värde och sätta igång stora uttag från bankkonton. Dock, är detta farlig bara om människor tappar förtroende för hela banksektorn. Om inte är fallet, medför digital centralbanksvaluta inga risker och skulle kunna istället ses som en finansiell tillgång och öka insättningar på privata banker.

Purpose – In recent decades the inflation- and interest rates have followed a long-termdeclining trend. Followed by central banks starting to use unconventional monetary policiesto cope with financial crises have led to increased amounts of liquidity in the financialsystems and available and looking for investment alternatives on the capital markets. At thesame time real estate property prices have set new highs corresponding to a longer-termtrend of declining cap rates. The traditional cap rate formula components the risk-free rateand risk premium less rental growth do not entirely explain the trend of declining cap ratesthat have led to very low cap rates. The purpose with this thesis quantitative study is to testif the newer cap rate determinants money supply and foreign investments percentage of allmarket transactions can explain the decline and recently very low cap rates.Design/Methodology – The master thesis firstly conducts a literature review on previousstudies on cap rate determinants and subsequent conduct an own quantitative study byrunning dynamic ordinary least squares (DOLS) regression analysis on time series ofStockholm central business district commercial office cap rates and determinants chosen asindependent variables representing macro- and market fundamental factors driving caprates with the addition of money supply proxied by monetary aggregate M3 and foreigninvestments on the market proxied by the foreign share of investments on the Stockholmcommercial office market.Findings – The DOLS regression model (1)-(5) determinants are overall significant androbust. Of the newer cap rate determinants that are tested the monetary aggregate M3 andits included lags are of higher and stronger significance and impact on the cap rate than theforeign investment share. However, the foreign investment share time-series data used inthe study do not entirely correspond to the Stockholm central business district (CBD)commercial office market but rather against the larger Stockholm commercial office marketand hence the foreign investment share is assumed to be a relevant cap rate determinantwith support from studies referred to in the section theoretical framework.Research limitations/implications – To ensure high quality in statistical analysis andhypothesis testing large data samples corresponding to longer time-series data than waspossible to obtain for this thesis quantitative study is required. However, even though arelatively small sample has been used it performed well in tests conducted of the dataquality.Originality/value – The master thesis aims to measure and quantify the impact fromunconventional monetary policy and international real estate investments on commercialoffice cap rates. Executed on the Swedish capital Stockholms CBD office market. / Syfte – De senaste decennierna har inflationen- och räntorna följt en långsiktigtnedåtgående trend. Detta har följts upp av att centralbanker börjat använda okonventionellpenningpolitik för att hantera finanskriser, vilket lett till att en ökad penningmängd i definansiella systemen sökt investeringsmöjligheter på kapitalmarknaderna. Samtidigt harfastighetspriserna satt nya rekord ett flertal gånger vilket motsvarar en långsiktig trend avsjunkande kapitaliseringstakter. Den traditionella modellen för kapitaliseringstakt med riskfriränta och riskpremium med subtraktion av hyrestillväxt förklarar inte helt detta. Syftet meddetta examensarbetes kvantitativa studie är att pröva om de nyare potentielladeterminanterna penningmängd och andelen utländska investeringar kan förklaranedgången och de nyligen väldigt låga kapitaliseringstakterna.Design/Metodik – Examensarbetet börjar med en litteraturstudie inom konceptetkapitaliseringstakt och dess determinanter. Därefter görs en kvantitativ studie med DOLSregressionsanalys av kapitaliseringstakter för kontorsmarknaden i Stockholms centralaaffärsdistrikt och modeller av dess determinanter bestående av makro- ochmarknadsfundamentala faktorer som antas vara drivande för kapitaliseringstakten. Medtillägg av determinanterna penningmängd modellerad med måttet M3 och andelenutländska investeringar modellerad med andelen utländska investeringar påkontorsmarknaden i Stockholm.Undersökningsresultat – Kapitaliseringstakts determinanterna i modellerna (1)-(5) ärövergripande signifikanta och robusta. Av de två nyare determinanterna är penningmängdM3 och dess inkluderade laggade värden av högre och starkare signifikans och med störreinverkan på kapitaliseringstakten än andelen utländska investeringar. Dessvärre motsvararinte tidsserien av andelen utländska investeringar på kontorsmarknaden i Stockholm detmindre segmentet kontorsmarknaden för Stockholms centrala affärsdistrikt och därmedantas den motsvarande andelen utländska investeringar vara signifikant med stöd av tidigarestudier som lyfts fram i litteraturstudien.Begränsningar/implikationer – För att säkerställa hög kvalité på analys av statistik behövsstora stickprov vilket motsvarar data för långa tidsserier, vilket inte var möjligt att erhålla fördetta examensarbetes kvantitativa studie. Positivt är dock ändå att tidsserie data somanvänts, trots att de inte är så långa som önskat, presterat bra i de genomförda testerna avdatakvalitén.