<p>Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor. För att undersöka sambandet mellan signaleffekter och utdelningar har multipla regressionsanalyser genomförts. Studien visar inte att ett samband föreligger mellan förändring i utdelningsnivå och signaleffekter för något av de studerande åren. Trots detta kan vi utifrån en sammanställning av de studerade bolagen konstatera att en förändring i utdelningsnivå har skett mellan 2007 och 2008. Det tyder på att det finns en stark tilltro till utdelningar som signalverktyg hos företagsledningar. Vad gäller studiens kontrollvariabler kan vi se att det föreligger ett samband mellan kassaberedskap och signaleffekter för 2007. För 2008 finns ett samband mellan räntabilitet på eget kapital och signaleffekter samt skuldsättningsgrad och signaleffekter.</p>

Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor. För att undersöka sambandet mellan signaleffekter och utdelningar har multipla regressionsanalyser genomförts. Studien visar inte att ett samband föreligger mellan förändring i utdelningsnivå och signaleffekter för något av de studerande åren. Trots detta kan vi utifrån en sammanställning av de studerade bolagen konstatera att en förändring i utdelningsnivå har skett mellan 2007 och 2008. Det tyder på att det finns en stark tilltro till utdelningar som signalverktyg hos företagsledningar. Vad gäller studiens kontrollvariabler kan vi se att det föreligger ett samband mellan kassaberedskap och signaleffekter för 2007. För 2008 finns ett samband mellan räntabilitet på eget kapital och signaleffekter samt skuldsättningsgrad och signaleffekter.

Trots att ämnet utbetalningspolicy har studerats i över ett halvt sekel anses det ändå av forskare vara ett pågående pussel. Utbetalningspolicyn i publikt handlade företag innefattar olika val och interna riktlinjer vad gäller att distribuera finansiella medel till aktieägarna. För att öka värdet på investerarnas kapital gör företagen en årlig avvägning mellan att betala ut finansiella medel till aktieägarna och att kvarhålla dessa i företaget för att återinvestera i nya projekt. Efter denna avvägning finns två huvudsakliga sätt att betala ut återstående medel till aktieägarna, det vill säga kontant utdelning och återköp av egna aktier.   Studiens teoretiska referensram bygger på kontanta utdelningar som den traditionella formen av utbetalning till aktieägarna. Sedan återköp av egna aktier i USA tog fart under 1980-talet har dock senare forskning visat att utdelningar minskat och att återköp tagit över som distributionsmetod. Detta fenomen benämns substitutionshypotesen och innebär att företag i större utsträckning köper tillbaka egna aktier med finansiella medel som annars hade använts för att öka utdelningarna.   Vilken form av utbetalning som företagens investerare prefererar kan dock vara olika. För att optimera sina investeringar är det av vikt för dem att förstå vad som påverkar företagens beslut om utdelningar respektive återköp. Syftet med den här studien var därför att undersöka ämnet utbetalningspolicy bland svenska företag inom segmentet large cap. Utifrån detta formulerades följande frågeställning:   Hur har utbetalningspolicyn bland svenska large cap företag utvecklats samt vad förklarar deras beslut att distribuera finansiella medel genom utdelningar respektive återköp av egna aktier?   För att besvara denna fråga utformades hypoteser för att testa om det skett en signifikant förändring i företagens utbetalningspolicy mellan åren 2007–2016. Studien har även testat om det finns ett signifikant samband mellan ett företags utbetalningspolicy och de inom tidigare forskning mest frekvent förklarande variablerna årsresultat, lönsamhet, storlek samt historiska utdelningar/återköp.   Resultatet visar att det inte skett någon större förändring bland företagens utdelningar över den valda tioårsperioden. Däremot upptäcktes att återköpen av egna aktier signifikant minskat vilket motsäger vad tidigare teorier sagt om att återköp som utbetalningsform tagit över. Vidare konstaterades att de variabler som har en påverkan på företagens beslut om utdelningar respektive återköp är dess historiska nivåer. Resultatet från denna studie bidrar således till att investerarna får en vidare förståelse för vad som påverkar företagen i deras beslut om utdelningar respektive återköp för att i största mån välja att investera i företag som optimerar investeringarna baserat på deras egna preferenser.

Bakgrund: Utdelningar är något som kan uppfattas som positivt av privata investerare vilket kan grunda sig i att investeraren får en summa inbetald på sitt konto. Ur ett teoretiskt perspektiv ska det inte finnas någon övervinst att hämta från aktier med utdelningar, det som erhålls från utdelningen förloras i kursutvecklingen. Företagen ska inte heller påverkas då det är de underliggande kassaflödena som bestämmer priset på aktierna. Anledningen till att företag ägnar sig åt utdelningar är således ett mysterium då det inte finns några teoretiska fördelar för vare sig företaget eller investeraren. Det här är grunden i det så kallade utdelningspusslet; varför existerar utdelningar? Det finns även empiriska studier som visar på att teorin inte håller i verkligheten vilket innebär att teori och empiri inte stämmer överens. Det här är anledningen till att vi vill undersöka utdelningar. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur aktiekurser på stockholmsbörsen påverkas av utdelningar samt hur en förändring i utdelningens storlek kan påverka aktiekurser. Vidare ska studien undersöka om utdelningsgraden påverkar risken hos aktier. Vi anser det vara av vikt att öka förståelsen kring utdelningar för att diverse investerare ska kunna fatta mer välinformerade beslut. Genomförande: Studien är genomförd som en kvantitativ longitudinell studie där stockholmsbörsen undersöks över en 10-årsperiod. Urvalet av de 100 bolagen var målstyrt och baserades på bolagens marknadsvärde på den första dagen i undersökningsperioden. Analysen är baserad på tidsserie- och regressionsanalyser. Slutsats: Resultatet i studien tyder på att utdelningsförändringar har ett informationsvärde som investerare väljer att agera på. Förslaget på nästa års utdelning släpps i samband med rapporten för kvartal fyra och utdelningsförändringen kan fungera som en prestationsindikator för företaget. Vidare konstaterar vi att prisfallet på ex-dagen är mindre än utdelningens storlek och att aktierna har en stark tillväxt inför ex-dagen. Teorin stämmer således inte överens med studiens resultat. Slutligen finner vi inget samband mellan risk och utdelningar. / Background: Dividends can be perceived as something positive by the common investor as the investor is paid a sum of money into their bank account. From a theoretical standpoint, there should be no excess return from stocks with dividends; the amount that you get payed in dividends are lost in the stock's price fall on the ex-day. The companies’ stock price is decided by the underlying cash flow and the price should therefore not be affected by dividends. The reason why companies engage in dividends is thus a mystery as there are no theoretical advantages for neither the company nor the common investor. This is the foundation of the so-called dividend puzzle; what is the purpose of dividends? There are also studies that indicates that theory is not coherent with the empirical evidence, there is a mismatch between theory and empiricism. This is the reason behind our motivation to investigate dividends. Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how stock prices on the Stockholm stock exchange are affected by dividends and how a change in dividend policy may affect stock prices. Furthermore, the study will investigate whether the dividend policy affects the risk of the stock. We believe that increasing the understanding of dividends is of importance to assist the common investor's investments. Completion: The study is conducted as a quantitative longitudinal study in which the Stockholm stock exchange is examined over a 10-year period. The selection of the 100 companies was non-random and based on the companies’ market value on the first day of the investigation period. The analysis is based on time series and regression analyses. Conclusion: The results of the study indicate that dividend policy changes does have an information value that investors decide to act upon. The proposal for next year’s dividend is disclosed in conjunction with the report of the fourth quarter and thus the dividend policy change can serve as a performance indicator for the company. Furthermore, we note that the price drop on the ex-day is smaller than the size of the dividend and that the stocks have a positive price development leading up to the ex-day. Thus, the result of the study does not coincide with the existing theory. Lastly, we do not find any significant relationship between risk and dividends.

No description available.

Despite being a well-documented topic, dividends remain polarizing in academia. Whilst early 21st century research suggested that the use of dividends would be overtaken by stock repurchases recent reports indicate that the use of dividends is increasing. One theorized cause for this discrepancy is the Local Clientele Effect. In order to examine local firms’ dividend decisions two hypotheses were formed to test the main positions on the matter: 1, the age of investors affect payout policy and 2, firm characteristics affect payout policy. With the use of a multiple variable linear regression our results indicated that the age of investors did have a significant positive effect on dividends and that firm size and Book-to-Market ratio had significant positive effects on dividends. The conclusions drawn from the results were that while local clientele effect exists to some degree on the Swedish stock market firm characteristics also play a role in firm payout policy.

En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen. Vi undersöker dessutom huruvida utdelningens storlek haft betydelse för marknads­effektiviteten. Resultaten pekar mot att marknaden är mer effektiv vid högre utdelning, men störningar utanför modellen kan ha skapat dessa resultat.

<p>En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.</p>

Familjeägarskap är ett utbrett fenomen på Stockholmsbörsen, där många av familjerna kan utöva kontroll över företagen de äger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska företag kan således vara influerade av dessa ägarfamiljer. Syftet med denna studie är att undersöka familjeägarskapets påverkan på utdelningsnivån bland svenska börsnoterade företag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig från andra ägarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur ägarfamiljer teoretiskt sett har goda möjligheter att expropriera minoritetsägarna, vilket kan visas genom en lägre utdelningsnivå. Samtidigt finns incitament för ägarfamiljer att hålla utdelningsnivån hög enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet består av 622 observationer från icke-finansiella företag noterade på Stockholmsbörsen mellan bokslutsåren 2014 och 2016. Studien genomförs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjeägda företag ger högre utdelningar än företag som inte är familjeägda. Däremot är resultaten inte statistiskt signifikanta gällande huruvida utdelningsnivån är högre i grundarägda företag jämfört med de övriga familjeägda.