Trots att ämnet utbetalningspolicy har studerats i över ett halvt sekel anses det ändå av forskare vara ett pågående pussel. Utbetalningspolicyn i publikt handlade företag innefattar olika val och interna riktlinjer vad gäller att distribuera finansiella medel till aktieägarna. För att öka värdet på investerarnas kapital gör företagen en årlig avvägning mellan att betala ut finansiella medel till aktieägarna och att kvarhålla dessa i företaget för att återinvestera i nya projekt. Efter denna avvägning finns två huvudsakliga sätt att betala ut återstående medel till aktieägarna, det vill säga kontant utdelning och återköp av egna aktier.   Studiens teoretiska referensram bygger på kontanta utdelningar som den traditionella formen av utbetalning till aktieägarna. Sedan återköp av egna aktier i USA tog fart under 1980-talet har dock senare forskning visat att utdelningar minskat och att återköp tagit över som distributionsmetod. Detta fenomen benämns substitutionshypotesen och innebär att företag i större utsträckning köper tillbaka egna aktier med finansiella medel som annars hade använts för att öka utdelningarna.   Vilken form av utbetalning som företagens investerare prefererar kan dock vara olika. För att optimera sina investeringar är det av vikt för dem att förstå vad som påverkar företagens beslut om utdelningar respektive återköp. Syftet med den här studien var därför att undersöka ämnet utbetalningspolicy bland svenska företag inom segmentet large cap. Utifrån detta formulerades följande frågeställning:   Hur har utbetalningspolicyn bland svenska large cap företag utvecklats samt vad förklarar deras beslut att distribuera finansiella medel genom utdelningar respektive återköp av egna aktier?   För att besvara denna fråga utformades hypoteser för att testa om det skett en signifikant förändring i företagens utbetalningspolicy mellan åren 2007–2016. Studien har även testat om det finns ett signifikant samband mellan ett företags utbetalningspolicy och de inom tidigare forskning mest frekvent förklarande variablerna årsresultat, lönsamhet, storlek samt historiska utdelningar/återköp.   Resultatet visar att det inte skett någon större förändring bland företagens utdelningar över den valda tioårsperioden. Däremot upptäcktes att återköpen av egna aktier signifikant minskat vilket motsäger vad tidigare teorier sagt om att återköp som utbetalningsform tagit över. Vidare konstaterades att de variabler som har en påverkan på företagens beslut om utdelningar respektive återköp är dess historiska nivåer. Resultatet från denna studie bidrar således till att investerarna får en vidare förståelse för vad som påverkar företagen i deras beslut om utdelningar respektive återköp för att i största mån välja att investera i företag som optimerar investeringarna baserat på deras egna preferenser.

Despite being a well-documented topic, dividends remain polarizing in academia. Whilst early 21st century research suggested that the use of dividends would be overtaken by stock repurchases recent reports indicate that the use of dividends is increasing. One theorized cause for this discrepancy is the Local Clientele Effect. In order to examine local firms’ dividend decisions two hypotheses were formed to test the main positions on the matter: 1, the age of investors affect payout policy and 2, firm characteristics affect payout policy. With the use of a multiple variable linear regression our results indicated that the age of investors did have a significant positive effect on dividends and that firm size and Book-to-Market ratio had significant positive effects on dividends. The conclusions drawn from the results were that while local clientele effect exists to some degree on the Swedish stock market firm characteristics also play a role in firm payout policy.