<p>I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.</p>

No description available.

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.

No description available.

Finanskrisen 2007–2009 började i USA och spred sig över hela världen. Sverige påverkades också av den genom att bland annat landets export minskade, vilket bidrog till att BNP minskade. Företag kan ge utdelning till sina aktieägare om det går bra för företaget och därmed är det intressant att undersöka om företagens utdelning påverkades av finanskrisen. Tidigare forskning har bland annat gjorts i USA där resultatet visar att företagen minskade sin utdelning under finanskrisen, dock har endast ett fåtal studier gjorts på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka om finanskrisen 2007–2009 hade någon effekt på utdelningspolicyn i svenska företag. Detta ämne valdes bland annat för att det endast fanns ett fåtal tidigare studier som gjorts på svenska företag och för att det är intressant från en investerares perspektiv att se hur företag reagerade vid den finansiella krisen. Den avgränsning som gjorts är att Large Cap och Mid Cap företag valts från databasen Finbas, Swedish House of Finance. Detta för att faktiskt studera företag som har en relativt fast utdelningspolicy. Den tidsperiod som studien är baserad på är mellan åren 2004 till 2012, detta för att få ett tillräckligt stort spann. Den vetenskapliga metod som använts är bland annat det ontologiska antagandet och det deduktiva angreppssättet, då det är objektivitet som eftersträvas. I denna studie har också en kvantitativ undersökningsmetod valts då regressionsmodeller har använts vid genomförandet av undersökningen. Denna studie har också utgått från några kända teorier som kan förklara utdelningspolicy, som till exempel Modigliani och Miller och Gordon Growth Model. Andra teorier som också använts är Agentteorin, Signalteorin samt ”Bird in the hand” teorin. Datan till studien har hämtats från databasen Eikon, Thomson Reuters. Datan analyserades med hjälp av en korrelationsanalys, en beskrivande statistik samt med hjälp av plottar för att undersöka om datan hade outliers. Regressionsanalyserna genomfördes i programvaran STATA. Det resultatet visar är att det finns ett samband mellan utdelning och åren efter finanskrisen. Det som studien visar är att utdelningen i svenska företag ökade åren efter finanskrisen. Detta kan eventuellt tänkas förklaras av ”Bird in the hand” teorin då investerarna kanske blev mer riskaversiva efter finanskrisen och därmed föredrog en säker utdelning idag än en mer osäker utdelning i framtiden. Resultatet kan också tänkas förklaras av Signalteorin, att företagen började gå bättre och därmed ökade utdelningen för att på så sätt sända ut goda framtidsutsikter.

Syftet med studien är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företagens aktielikviditet och deras utdelningspolicy samt hur detta eventuella samband förefaller. Det undersöks utifrån forskningsfrågan “Hur påverkar aktielikviditet den eventuella utdelningen hos svenska aktiebolag?”. Aktielikviditet är ett begrepp som beskriver hur likvid en aktie är, det vill säga hur ofta den säljs och köps på börsen (Banerjee et al. 2007). En aktie med hög aktielikviditet är därför lättare att sälja än en aktie med låg aktielikviditet (ibid). Inom tidigare forskning har aktielikviditet undersökts och huruvida detta påverkar företags utdelningspolicy på den amerikanska respektive kinesiska marknaden och påvisat att det finns ett samband mellan dessa (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017). Deras samband var däremot tvärtemot varandra (ibid), varför det är intressant att undersöka hur sambandet förefaller på den svenska marknaden.   Hur likvid en aktie är påverkar aktieägarnas likviditetsbehov, då de lättare kan sälja en aktie med hög aktielikviditet och på så sätt skapa sig en “hemmagjord” utdelning (Banerjee et al. 2007). Tvärtom har en aktieägare som innehar mindre likvida aktier svårare att sälja dessa och är därmed i större behov av en generös utdelningspolicy för att tillfredsställa sitt likviditetsbehov (ibid). En generös utdelningspolicy är konsekvent med teorin Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), vilken är central i denna studie. Teorin handlar om att företag kontinuerligt ska sträva efter att maximera värdet för aktieägarna (ibid).    Forskningsfrågan har undersökts utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdata i en multipel regressionsanalys. Inför undersökningen konstruerades antagandet att börsnoterade aktiebolag på den svenska marknaden är mer benägna att betala utdelning när de har låg aktielikviditet jämfört med hög aktielikviditet. Antagandet utformades med utgångspunkt i tidigare forskning. Studiens empiri kunde bekräfta detta antagande, även om sambandet var svagt. Det samband som återfanns kunde kopplas samman med relevanta teorier som signaleringshypotesen och Shareholder Value Maximization och därigenom visa att aktielikviditet har en betydelse för aktieägare och företags utdelningspolicys. / This paper aims to investigate whether there is a relationship between stock liquidity and companies’ dividend policy and if there is, how this relationship appears. Stock liquidity shows how liquid a stock is which means how often it is traded on the Stock market (Banerjee et al. 2007). A stock with high liquidity is easier to sell than a stock with low liquidity because the more liquid a stock is, the higher the demand (ibid). Previous research on the American and Chinese markets has found a connection between stock liquidity and dividend policies (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017), though this connection has appeared differently in each research project. This makes the subject interesting to investigate further and on other markets such as the Swedish market.   Stock liquidity has an impact on stockholders’ liquidity needs because owners of more liquid shares can sell their shares to create “homemade” dividends (Banerjee et al. 2007). Therefore, shareholders of less liquid stocks must rely heavily on dividends to satisfy their liquidity needs and has a larger interest in a generous dividend policy (ibid). A generous dividend policy is consistent with the theory Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), which is a central part of this paper. The theory expresses that a company's main goal should always imply maximizing the value for their shareholders (ibid).   To answer this essay´s research question “How does stock liquidity impact the eventual dividend within companies listed on the Swedish stock market?”, this paper uses a quantitative approach with cross-sectional data in a multiple regression analysis. An assumption on the outcome of the analysis was deduced from earlier research. The assumption was that Swedish companies with low stock liquidity would be less inclined to initiate dividends than companies with high stock liquidity. This paper could confirm the assumption earlier described, but the conjunction was rather weak. The relationship found between stock liquidity and dividend policy could relate to theories such as Shareholder Value Maximization and the Signalling hypothesis. Therefore, this paper could confirm that stock liquidity has an impact on stockholders and companies´ dividend policies.

Idag ställer aktieägare höga avkastningskrav på företag vilket resulterar i att de delar ut allt högre utdelningar. Beteendet har växt fram ur kvartalsekonomin och leder till att aktieägare och företags beteende blir allt mer kortsiktigt. Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring av företagens utdelningsandel och dess utdelningspolicy genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra åren 1987 och 2017. Studien finner att det mellan åren har skett en ökning i den faktiska utdelningsandelen. Det framkommer även att det finns skillnad i företagens utdelningspolicy där den 2017 är mer omfattande med bland annat fler mål och motiveringar för utdelningarna. Det är svårt att avgöra vad dessa förändringar kan bero på men resultatet från studien kan antyda på att företagen vill förmedla att de bedriver både en kortsiktig och långsiktig utdelningspolitik.

<p>Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.</p>

Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.

No description available.