Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem så ger ökad skuldsättning upphov till ett flertal fördelar för ett företag, bl.a. skapas en skattesköld då de avdragsgilla räntebetalningarna ökar, vilket ger en positiv effekt för företaget. En annan aspekt är att skulder är relativt billigare än eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förhållandet mellan skulder och eget kapital påverkar företagsvärdet samt avkastning på eget kapital. Metod: Genom att använda mig av företagsdata genomförde jag linjära regressionsanalyser med justerad skuldsättningsgrad (enbart långsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning på eget kapital och börsvärde i förhållande till bokfört värde på eget kapital som beroende variabler för att se om statistiskt säkerställda samband kunde påvisas. Utöver regressionsanalysen följde en hypotesprövning för att se om resultatet kunde appliceras till hela populationen. De data som utmynnades användes sedan för att tolkas och resulterade i slutsatsen. Slutsatser: Inga statistiskt säkerställda kunde påvisas för två av de branscher som ingick i studien. För den tredje branschen påvisades vissa statistiskt säkerställda samband. Dock var de sambanden negativa, vilket gick emot Modigliani och Millers teorem. Slutsatsen är att Modigliani och Millers teorem kan förkastas under de antaganden och förutsättningar som denna studie har åtagit. Förslag till fortsatta studier: Genom att använda sig av multipla regressioner eller icke-linjära regressioner kan man se om det finns några statistiskt säkerställda samband eller andra trender. Utöver det kan det vara av intresse att införa fler företag i vardera bransch för att få mer korrekta slutsatser.

Titel: Avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP och effekten på företagsvärde - En kvantitativ studie på 185 börsnoterade bolag under en tioårsperiod   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Anton Tideman och Moa Jakobsson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 – mars     Syfte: Tidigare forskning har undersökt vilken effekt CSP har på företagsvärde med positiva och negativa resultat. I syfte att finna en mer trovärdig mätvariabel har studien utvecklat FFCSP som är avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP för att finna en lösningen på tidigare forsknings motstridiga resultat. Studien syftar till att ett positivt samband mellan FFCSP och företagsvärde existerar.   Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats och longitudinell design över tiden tio år. Det sekundära dataunderlaget är insamlat från Thomson Reuters Datastream och har därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultatet ger bevis på att en avvikelse mellan faktiskt CSP och förväntad CSP existerar. Även att FFCSP är ett tillförlitligt och signifikant mått i mätning av CSPs effekt på företagsvärde samt att ett positivt samband uppvisas.   Examensarbetets bidrag: Studiens utformning av variabeln FFCSP har bidragit med en nytt sätt att mäta sambandet mellan CSP och företagsvärde. Även att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att behandla en kortare tidsperiod för att generera ett större dataunderlag. Ett annat förslag är att använda kvalitativa intervjuer för att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.     Nyckelord: CSP, företagsvärde, marknadsvärde, marknadseffektivitet, informationsasymmetri / Abstract   Title: The deviation between actual and expected CSP and the effect on company value - A quantitative study of 185 public companies over a ten year period   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Anton Tideman and Moa Jakobsson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 – March     Aim: Prior research have studied the effect that CSP has on company value with both positive and negative results. With the purpose to find a more reliable measuring variable the study has developed AECSP which symbolises the deviation between actual and expected CSP to find a solution to the different results earlier research has presented. The study aims to find a positive relationship between AECSP and company value   Method: The study adopt a positivistic research philosophy with a deductive approach and a longitudinal design over ten years. The secondary data is collected from Thomson Reuters Datastream and have therafter been analyzed and processed in the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The results of the study gives evidence that a deviation between actual CSP and expected CSP exists. Also that AECSP is a reliable and significant measurement in the measuring of CSPs effect on company value and that a positive relationship can be proved.   Contribution of the thesis: The study’s development of the variable AECSP has contributed as a new way of measuring the relationship between CSP and company value. The study has also contributed by reducing the information asymmetry between companies and stakeholders.   Suggestions for future research: One suggestion for future research is to treat a short time period to generate a larger amount of data. Another suggestion is through qualitative interviews reduce the information asymmetry between companies and stakeholders.     Key words: CSP, company value, market value, market efficiency, information asymmetry

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag motiverar vanligtvis centraliserad finansiering med att det leder till värdeökande effekter, något som forskningsvärlden endast teoretiskt berört vilket ger indikationer på att en centraliserad finansiering kan utgöra en värdeökande strategi. Det föreligger därmed ett intresse att undersöka detta empiriskt. Avsaknaden av ett mått för centraliseringsgraden av finansiering medför att framställande av detta mått dock måste genomföras före teorin om värdeökning kan testas empiriskt. Syfte: Studien syftar till att 1) ta fram ett mått för centraliseringsgraden av finansiering, 2) säkerställa validiteten i detta mått och 3) genom detta mått testa centraliseringsgradens effekt på företagsvärde. Metod: Första syftet uppfylls genom en explorativ studie där närliggande teorier använts tillsammans med observationer av verkligheten. Andra syftet uppfylls genom en mindre statistisk undersökning utifrån årsredovisningar samt en enkätundersökning riktad till experter inom området. Tredje syftet uppnås genom en kvantitativ studie där formulerade hypoteser testas i en statistisk undersökning på 152 svenska börsnoterade bolag.  Resultat och slutsatser: Studien säkerställer ett approximativt mått för centraliseringsgraden av finansiering. Måttets samband med företagsvärde kan dock inte säkerställas. Centraliseringsgraden har däremot ett samband med företagsvärde under vissa förhållanden vilket innebär att ett samband inte heller kan uteslutas. Vidare finner studien empiriskt stöd för Tradeoff Theory, däremot kan ingen förklarande modell för kapitalstrukturen säkerställas och därmed inte heller centraliseringsgradens betydelse för kapitalstrukturen. Slutligen har studien även påbörjat en förklarande modell till centraliseringsgraden av finansiering i och med att geografisk spridning visar sig ha positiv påverkan på centraliseringsgraden. / Background: Firms using centralized financing function usually motivates it by it’s value adding property, something today’s research only theoretically touched which indicates that centralized financing can be a value adding strategy. Therefore it exists an interest for an empirical examination. The lack of a measurement for the degree of centralized financing implies that this measurement have to carried out before the theoretical value adding strategy can be empirical tested. Purpose: The study’s purposes is 1) bring forward a measurement for the degree of centralized financing, 2) secure the measurement’s validity and 3) through this measurement test it’s value adding effect to firm value. Method: The first purpose is achieved through an explorative research design where theories close to the subject together with observations of reality were applied. The second purpose is achieved through a smaller statistical study based on financial reports in conjunction with a survey aimed towards experts within the knowledge area. The third purpose is achieved through testing hypotheses in a statistical study on 152 Swedish listed companies. Results and conclusions: The study validates an approximate measure of the degree of centralized financing. The measurement’s connection to firm value can not be established. Although, the degree of centralization has a connection to firm value given certain circumstances which implies that the connection cannot be ruled out either. Further, the study finds empirical support for Tradeoff Theory, however, there are no empirical support for the explanatory model for the capital structure and, by extension, neither for the degree of centralization’s significance on capital structure. Finally, the study has also begun an explanatory model for the degree of centralization of financing since geographical spread has a significant positive effect on the degree of centralization.

Utdelningar är ett relativt välkänt och utforskat område men ingen accepterad förklaring till dess påverkan på företagsvärde finns och tidigare studier tyder på att forskare till stor del har kommit fram till olika resultat. Men forskning kring utdelningsfrekvensernas betydelse och dess påverkan på företagsvärde är begränsad vilket leder oss in på ett område som är relativt outforskat. Syftet med detta arbete är att kvantitativt undersöka om utdelningsfrekvenserna påverkar ett företagsvärde. Undersökningen baseras på de två amerikanska listorna Nasdaq och New York StockExchange. För att göra studien så aktuell som möjligt grundar sig undersökningen på observationer mellan 2009 och 2013 och innehåller totalt 11 144 observationer. Bolag på den amerikanska marknaden använder sig av främst fyra utdelningsfrekenser: årliga,halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis. Slutligen finns det de bolag vars ledning beslutat att inte tillämpa utdelning som en av sin policy. Samtliga fem av dessa är inkluderade i studien. All data har samlats in via databasen Datastream och samtliga statistiskaberäkningar har gjorts i SPSS. Fyra hypoteser skapades med grund från agentteorin, Miller och Modiglianis (1961) artikel om utdelningarnas irrelevans, bird in hand och prospektteorin. Resultatet av undersökningen blev att den utdelningsfrekvens som resulterade i det högsta företagsvärde var kvartalsvis utdelning, vilken även är den frekvens som bolagen tillämpar mest. En summering av medelvärdena påvisar att månadsvis utdelning uppvisar det lägsta företagsvärde medan regressionsanalysen visar på att årsvis utdelning gav det sämsta resultatet på företagsvärdet. Genom hela resultatet kunde det med flera olika tester påvisas att kvartalsvis utdelning var den signifikant bästa utdelningspolicyn. / Dividend is a relatively well known and researched topic, however, no definite explanation seems to exist for the effect on a firm’s value. Previous studies suggest that researchers have reached a grasp variety of different results throughout time. As a result of an inconclusive and broad range of results this area of studies can be defined as unexplored which leads to the purpose of this essay of quantitatively analyze the impact and effect of dividend frequency on a company’s value. The survey used for analysis is based on two charts: Nasdaq and New York Stock Exchange. For more updated results this survey included 11144 observations in which were registered between the years of 2009 and 2013. The U.S. market uses mainly four different types of periodicity when it comes to appliance of dividends, those distributions consist of the following: annual, half-yearly, quarterly or monthly. There are also companies registered whose management does not apply the dividend strategy as part of their policy. All five types of dividend appliance were considered for the purpose of this study. All the data collection was made through the Datastream database and all the statistical calculations were created through SPSS. Four hypotheses were created based on agency theory, Miller and Modigliani's (1961) article about the irrelevans of dividend, the bird in hand and prospect theory. As a conclusion, the survey determines that the firms with the highest value apply the quarterly dividend which has proven to be the most used method. A summary of the mean values shows that the monthly dividend distribution leads to the lowest enterprise value while the regression analysis clearly determines that the yearly dividend has the least successful result on valuations. Based on several different tests throughout the entire study, it was shown that the quarterly dividend was the significantly best dividend policy.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan företags hållbarhetsrapportering i enlighet med GRIs riktlinjer G4 och företagsvärdet. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom en multipel regressionsanalys. Den insamlade datan härrör till årsslutet 2016 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar samt sekundärdata hämtats från Thomson Reuters databas EIKON samt GRI Report List. Populationen utgörs av 92 noterade företag från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan stora nordiska företags företagsvärde och hållbarhetsrapportering i enlighet med GRI’s riktlinjer för G4. Detta resultat leder till studiens slutsats; Företag i norden har inte några incitament till att välja GRI’s riktlinjer ur ett aktieägarperspektiv. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan hållbarhetsrapportering och företagsvärde. Denna studie ifrågasätter standardiserade ramverk för hållbarhetsrapportering och hoppas bidra till ökad diskussion kring val av riktlinjer gällande hållbarhetsrapportering. Detta leder slutligen till att företagsledare på ett mer underbyggt sätt kan fatta strategiska beslut gällande företagets hållbarhetsrapportering. Vidare anser vi att studien adderat ett nytt sätt att mäta hållbarhetsrapportering genom användning av GRI’s egen databas för att få en mer rättvisande bild av vad som får antas vara korrekt användning av GRI’s riktlinjer. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning till denna studie är skiljelinjen mellan företag som hållbarhetsrapporterar enligt GRI’s G4 och företag som rapporterar enligt annan standards. Då investerare möjligtvis inte anser skillnaden mellan GRI och övriga standarder så pass omfattande att det skulle påverka deras investeringsbeslut blir detta en begränsning till vår studie. Därmed föreslår vi att inte begränsa studien till ett ramverk, utan studera två grupper där ena gruppen hållbarhetsrapporterar och ena gruppen inte gör det oavsett vilka riktlinjer som företaget följer. Vidare föreslås en utökad population av totala observationer, vilket blir möjligt om studien undersöker hållbarhetsrapportering som helhet och inte fokuserar på ett ramverk som denna studie gör. Slutligen uppmanar vi fortsatt forskning att utöka populationen för varje bransch då denna studie ger indikationer på att bransch har stor påverkan på såväl GRI samt företagsvärde. / Aim: The purpose of this study is to investigate the connection between corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4 and corporation value. Method: The starting point of this study is the positivistic research philosophy and applies a deductive approach. The purpose and its related issues have been studied through a quantitative method and the hypotheses has been tested with a multiple regression analysis. The collected data is from the year 2016. Primary data in this study is retrieved from annual reports and the secondary data is retrieved from Thomson Reuters database EIKON and GRI Report List. The population consists of 92 listed companies from Sweden, Norway, Finland and Denmark. Results and conclusion: The result of the study shows that there is no significant connection between big Nordic companies’ business value and corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4. This result leads to the conclusion of the study; Companies in the north has no incentive to choose GRIs’ guidelines from a shareholder perspective. Contribution: The study contributes to an increased understanding of the effect of sustainability reporting and its impact on business value. The study questions standardized framework for sustainability reporting and hopes to contribute to increased discussion of the choice of guidelines for sustainability reporting. This ultimately leads to the fact that business leaders can make strategic decisions regarding the company's sustainability reporting in a more substantiated way. Furthermore, we consider that the study added a new method of measuring sustainability reporting by using GRI's own database to get a more accurate picture of what may be assumed to be the correct use of GRI's guidelines. Proposals for further research: A limitation to this study is the dividing line between companies that reports according to GRI's G4 and companies reporting according to other standards or not at all. As investors may not consider the difference between GRI and other standards to such an extent that it would affect their investment decisions, this is a limitation to our study. Thus, we propose not to limit the study to one framework, but study two groups where one group establishes a sustainability report and one group does not do it regardless what guidelines that the company follows. Furthermore, an expanded population of total observations is proposed, which becomes possible if the study examines sustainability reporting as a whole and does not focus on one framework that this study does. Finally, we encourage further research to expand the population for each industry classification as this study provides indications that industry has a major impact on GRI as well as corporate value.

Samhällets intresse för hållbarhet har vuxit under de senaste decennierna och det har kommit att ställas stora krav på företags hållbarhetsrapportering. I Sverige är hållbarhetsredovisning lagstadgat för stora företag och regleras av årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen redogör bland annat för två möjligheter för företag att publicera sin hållbarhetsrapport, integrerat i årsredovisningen eller som en från årsredovisningen skild rapport. Tidigare forskning har fokuserat på integrerad rapportering på den sydafrikanska marknaden och där är forskningen enig och menar att integrerad rapportering har ett positivt förhållande till företagsvärde. Liknande forskning på den asiatiska marknaden finner inget samband mellan integrerad rapportering och företagsvärde. Denna studie undersöker hur hållbarhetsrapportens form, integrerad respektive separat, påverkar företagsvärdet på den svenska marknaden. Studien består av 313 observationer på Nasdaq Stockholm under åren 2017, 2018 och 2019. Vi finner inget signifikant samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagsvärde, vilket antyder att intressenter på den svenska marknaden är indifferenta gällande hållbarhetsrapportens form.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet.   Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida. Sedan inhämtade data har undersökts väljs en passande analysmetod, vilket i detta fall blev multipel tvärsnittsregression.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns en statistiskt signifikant korrelation mellan ett högt CSR och approximativt Tobins Q där ett ökat CSR-arbete ger minskat företagsvärde. Vidare visar studien även en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan CSR och ROA, där modellen dock uppvisar brister. En generell förklaring till detta är att det inte finns någon global begreppsbenämning av CSR, vilket försvårar mättningar.  Utöver detta upptäcktes svårigheter i att bestämma ett svenskt bolags marknadsvärde eftersom företag generellt inte har alla sina aktier på börsen och A-aktier är svårvärderade då de sällan omsätts.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är en tvärsnittsregression, liknande denna studie där olika sätt att definiera ROA och storlek jämförs. Det vore även intressant att genom en tidsserieanalys undersöka när i tiden CSR-arbetet ger utslag på Tobins Q samt ROA.   Uppsatsens bidrag: Identifiera påverkande faktorer för att bidra till en framtida benchmark av ekonometriska modeller vid mätningar av CSR. / Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a widely known global concept and Swedish enterprises are considered to be cutting edge when it comes to taking responsibility. The main objective is to analyze if a large involvement in CSR gives Swedish companies a change in company value, and if it affects their profitability. An approximate Tobin’s Q is used to measure firm value and Return On Assets (ROA) is used to measure profitability.   Method: A quantitative deductive method where investigation of secondary data will lead to an examination whether it is possible to demonstrate a relationship between CSR and firm value and/or profitability. Our secondary data is retrieved from Folksam Index for corporate responsibility 2009 and the corporate annual reports from 2011. Historical stock prices were collected from Nasdaq OMX Nordic webpage. After examination of the data a suitable analysis method will be chosen, which in this case resulted in multiple regression analysis.   Result and Conclusions: The study shows that there is a statistically significant correlation between a high CSR and the approximate Tobin’s Q where increased CSR returns a reduced value of the firm. The study also shows a statistically significant positive correlation between CSR and ROA, where the model, however, have shortcomings. A general explanation for this is that there is no global concept for CSR and thus it is difficult to measure. In addition, difficulties were discovered regarding determining market value of Swedish firms as companies generally do not have all of their shares on the stock market and that there are different classes of shares.   Suggestions for future research: One suggestion is a cross-sectional regression, similar to this study that compares different ways to define ROA and size. It would also be interesting to through a time series analysis be able to examine when, time wise, CSR activities makes an impact on Tobin’s Q and ROA.   Contribution of the thesis: Identify influencing factors to contribute for a future benchmark of econometric models when measuring CSR.

Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.

Bakgrund: Det underliggande sambandet mellan kapitalstruktur och dess påverkan på företagets lönsamhet och företagsvärde har det utförts tidigare forskning på inom många olika sammanhang och branscher. Kapitalstrukturen visar ett företags finansiering och avser fördelningen mellan eget kapital och skulder. Även fast det utförts mycket forskning på området finns en del motsättningar kring olika samband som exempelvis lönsamhetens relation till hävstången.  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur kapitalstrukturen påverkar fastighets- och byggbolagens lönsamhet samt företagsvärde i Sverige under perioden år 2012–2019. Studien har även som delsyfte att undersöka bakomliggande faktorer som har en inverkan på kapitalstrukturen. Forskningsfrågor: Hur ser sambanden ut mellan finansiella nyckeltal och kapitalstrukturen över tidsperioden år 2012–2019? Hur förhåller sig kapitalstrukturen till lönsamheten och företagsvärdet? Vilka bakomliggande faktorer kan tänkas ha haft en inverkan på kapitalstrukturen och varför har det i så fall sett ut som det har gjort? Metod: En kvantitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. För att analysera data har flera paneldataregressioner genomförts, där data har korrigerats för att få ett trovärdigt resultat. Resultatet baseras på data från börsnoterade företag inom byggbranschen och fastighetsbranschen.  Resultat: Studien resulterade i totalt 16 statistiskt signifikanta samband, men där fyra av dessa kan ses som otillförlitliga på grund av autokorrelation. De mest framträdande sambanden gäller tillväxtens påverkan på skuldsättning, företagsstorlekens påverkan på lönsamhet samt riskens påverkan på både skuldsättning och lönsamhet. Även skuldsättning och lönsamhet uppvisar starka samband med varandra. Studien visar att tillväxten har både positiva och negativa samband till hur företagen förhåller sig till skuldsättningen. Företagsstorleken uppvisar uteslutande positiva samband med både skuldsättning och lönsamhet, vilket ligger i linje med tidigare forskning. Risken visar ett negativt samband med skuldsättningsgrad för båda branscherna. Författarna anser att påverkande faktorer är rådande ränteläge, skattenivåer, fastighetsbranschens unika tillgångssammansättning samt företagens syn på belåning. / Background: The underlying relationship between capital structure and its impact on the company’s profitability and company value has been widely studied in different contexts and industries. The capital structure shows the company’s financing and defines the relationship between equity and debt. Even if the field has been widely studied there is still some disagreements about different underlying relationships, for example the profitability’s connection to leverage.  Purpose: The purpose of this study is to analyze how the capital structure affect the real estate- and construction companies’ profitability and company value in Sweden during the period 2012-2019. This study also has a secondary purpose to study underlying factors which has an impact on the capital structure.  Research questions: How does the relationships appear between financial key figures and the capital structure during the period 2012-2019? How does the capital structure relate to profitability and company value? Which underlying factors can be supposed to influence the capital structure and what is the reason for this? Method: A quantitative method has been used to fulfill the study’s purpose. To analyze the data various panel data regressions has been implemented, where the data has been adjusted to gain a more reliable result. The result is based on data from listed companies within the real estate- and construction industry. Results: This study resulted in totally 16 statistically significant relationships, but where four can be seen as unreliable due to autocorrelation. This most prominent results are the growth effect on debt, company size’s effect on profitability and the risk’s effect on both debt and profitability. Debt and profitability also show strong connections. This study implies that growth has both positive and negative relationships with debt. Company size only shows positive connections to both debt and profitability, which is in tune with previous studies. Risk has a negative relationship with debt-to-equity ratio in both industries. The authors thinks that influential factors could be today’s levels of interest rate, levels of taxes, the real estate industry’s uniqe proportion of their assets and the companies’ attitude to debt.