<p>I Sverige började användandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ”bonusskandaler” under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs. Vi har utifrån en positivistisk syn behandlat problemet med ett deduktivt angreppssätt. Med en kvantitativ metod har vi undersökt sambandet i 66 svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomfördes via datainsamling från bolagens årsredovisningar under åren 2002-2006. De data som vi erhållit har analyserats statistiskt med hjälp av bland annat regressionsanalys. Den teoretiska grunden utgörs av agentteorin som kompletteras med motivations- och förväntningsteori. Tidigare forskning visar på blandade resultat när det gäller sambandet mellan ersättning och prestation. Tydligt är att det finns en mängd olika variabler som påverkar hur väl ett samband framträder, samt att åsikterna är delade om vilka dessa kan vara. De empiriska resultaten visar att det linjära sambandet mellan rörlig ersättning och kursutveckling är mycket svagt. Detta har varit den genomgående trenden i undersökningen. Vår undersökning har därför inte kunnat fastställa att det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekursutveckling. Den låga förklaringsgraden och de låga Betavärdena leder till slutsatsen att det är andra faktorer än de vi undersökt som påverkar vd:ns ersättning.</p>

<p>Allt sedan 1970 då Fama utvecklade den effektiva marknadshypotesen har informationens inverkan på aktiekursen studerats i stor omfattning. Hypotesen utgår från att all tillgänglig information införskaffas och analyseras av aktörerna på den finansiella marknaden. Enligt hypotesen kommer negativ information att påverka aktiekursen i en negativ riktning medan aktiekursen kommer att påverkas positivt om informationen gynnar bolaget i fråga. Med utgångspunkt av hypotesen kommer således information rörande vikande marknad, ökade produktionskostnader och uppsägningar av personal att uppfattas som negativ information och således leda till en negativ inverkan på aktiekursen. Under årens gång har dock bolag liknade Eriksson fått se sin aktiekurs stiga när de genomfört sparprogram och massuppsägningar. Motsättningen mellan teorin och bolagets aktieuppgång skapade ett ökat intresse för huruvida uppsägningar av personal verkligen uppfattas som negativt eller om aktieuppgången endast var en tillfällighet.</p><p>Studiens frågeställning kom att definieras enligt Hur påverkas ett bolags aktiekurs vid uppsägning av minsta tio anställda? Till min hjälp för att undersöka detta fenomen kom flera allmänt kända teorier och metoder att användas. En av teorierna kom att som redan nämnts vara den Effektiva marknadshypotesen. Vid värdering av överavkastningen kom metoderna Independet t-test, Event study samt Marknadsmodellen att användas. Studien kommer att utgå ifrån att studera informationens inverkan på bolagets aktiekurs under tio dagar efter det att informationen utkommit på marknaden.</p><p>Studiens genomför en avgränsning i form av den endast undersöker bolag som är noterade på listorna Small- ,Mid- och Large Cap. Valet bakom avgränsningen beror främst på att informationen från bolagen som är noterade på listorna är lättare att erhålla. Den undersökningsperiod som kommer att råda i studien är perioden 2007-01-01 till 2007-12-31.</p><p>Undersökningens utfall om att informationen om uppsägningar av personal kommer att uppfattas som negativt finner stöd i tidigare gjorda studier. Peggy M Lee kom att i ”A comparative analysis of layoff announcements and stock price reaction in United States and Japan” att finna svaret på det negativa sambandet mellan informationen och aktiekursen. Stöd ges även av studien ”Mass Layofs and CEO turnover” där Kevin Hallock och Sherrilyn M Billinger finner att massuppsägningar kommer att påverka det enskilda bolagets aktiekurs likväl som hela marknaden negativt.</p><p>I studien framkommer det utöver att informationen påverkar negativt även att de branscher som påverkas i störst utsträckning är ”Hälsovård & Medicin” , ”Dagligvaror & Tjänster” samt ”Energi & IT”. En trolig orsak kan vara att bolagen inom dessa branscher är i stort behov av personal och att de inte kan ersätta personalen med andra substitut.</p><p>Antagandet skulle även kunna förklara varför branscherna ”Industri”, ”Finans & Bostad” samt ”Media & Telekom” inte påverkas i lika stor utsträckning som de tidigare nämnda branscherna.</p>

I Sverige började användandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ”bonusskandaler” under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs. Vi har utifrån en positivistisk syn behandlat problemet med ett deduktivt angreppssätt. Med en kvantitativ metod har vi undersökt sambandet i 66 svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomfördes via datainsamling från bolagens årsredovisningar under åren 2002-2006. De data som vi erhållit har analyserats statistiskt med hjälp av bland annat regressionsanalys. Den teoretiska grunden utgörs av agentteorin som kompletteras med motivations- och förväntningsteori. Tidigare forskning visar på blandade resultat när det gäller sambandet mellan ersättning och prestation. Tydligt är att det finns en mängd olika variabler som påverkar hur väl ett samband framträder, samt att åsikterna är delade om vilka dessa kan vara. De empiriska resultaten visar att det linjära sambandet mellan rörlig ersättning och kursutveckling är mycket svagt. Detta har varit den genomgående trenden i undersökningen. Vår undersökning har därför inte kunnat fastställa att det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekursutveckling. Den låga förklaringsgraden och de låga Betavärdena leder till slutsatsen att det är andra faktorer än de vi undersökt som påverkar vd:ns ersättning.

Allt sedan 1970 då Fama utvecklade den effektiva marknadshypotesen har informationens inverkan på aktiekursen studerats i stor omfattning. Hypotesen utgår från att all tillgänglig information införskaffas och analyseras av aktörerna på den finansiella marknaden. Enligt hypotesen kommer negativ information att påverka aktiekursen i en negativ riktning medan aktiekursen kommer att påverkas positivt om informationen gynnar bolaget i fråga. Med utgångspunkt av hypotesen kommer således information rörande vikande marknad, ökade produktionskostnader och uppsägningar av personal att uppfattas som negativ information och således leda till en negativ inverkan på aktiekursen. Under årens gång har dock bolag liknade Eriksson fått se sin aktiekurs stiga när de genomfört sparprogram och massuppsägningar. Motsättningen mellan teorin och bolagets aktieuppgång skapade ett ökat intresse för huruvida uppsägningar av personal verkligen uppfattas som negativt eller om aktieuppgången endast var en tillfällighet. Studiens frågeställning kom att definieras enligt Hur påverkas ett bolags aktiekurs vid uppsägning av minsta tio anställda? Till min hjälp för att undersöka detta fenomen kom flera allmänt kända teorier och metoder att användas. En av teorierna kom att som redan nämnts vara den Effektiva marknadshypotesen. Vid värdering av överavkastningen kom metoderna Independet t-test, Event study samt Marknadsmodellen att användas. Studien kommer att utgå ifrån att studera informationens inverkan på bolagets aktiekurs under tio dagar efter det att informationen utkommit på marknaden. Studiens genomför en avgränsning i form av den endast undersöker bolag som är noterade på listorna Small- ,Mid- och Large Cap. Valet bakom avgränsningen beror främst på att informationen från bolagen som är noterade på listorna är lättare att erhålla. Den undersökningsperiod som kommer att råda i studien är perioden 2007-01-01 till 2007-12-31. Undersökningens utfall om att informationen om uppsägningar av personal kommer att uppfattas som negativt finner stöd i tidigare gjorda studier. Peggy M Lee kom att i ”A comparative analysis of layoff announcements and stock price reaction in United States and Japan” att finna svaret på det negativa sambandet mellan informationen och aktiekursen. Stöd ges även av studien ”Mass Layofs and CEO turnover” där Kevin Hallock och Sherrilyn M Billinger finner att massuppsägningar kommer att påverka det enskilda bolagets aktiekurs likväl som hela marknaden negativt. I studien framkommer det utöver att informationen påverkar negativt även att de branscher som påverkas i störst utsträckning är ”Hälsovård &amp; Medicin” , ”Dagligvaror &amp; Tjänster” samt ”Energi &amp; IT”. En trolig orsak kan vara att bolagen inom dessa branscher är i stort behov av personal och att de inte kan ersätta personalen med andra substitut. Antagandet skulle även kunna förklara varför branscherna ”Industri”, ”Finans &amp; Bostad” samt ”Media &amp; Telekom” inte påverkas i lika stor utsträckning som de tidigare nämnda branscherna.

In today's globalized business world, it has become easier to get information from both the market and the companies. This leads to the fact that, from the last decades, companies are continuously expanding through mergers &amp; acquisitions through the need for constant development and optimization of asset value. But how does it look in reality? What conditions do we have in Sweden in relation to outside markets such as, for example, USA and the rest of Europe? As both institutional and cultural conditions differ from one country to another, it may result in mergers &amp; acquisitions being different. Underlying variables that affect the excess return on mergers &amp; acquisitions differ depending on where the mergers or acquisitions occurs. Hostile acquisitions in the United States clearly show that it gives a negative excess return, while in Europe it shows that it was the hostile acquisitions that generated a positive excess return. How is it in Sweden? To find out how the excess return looks like in Sweden and to find out what kind of underlying variables affect the excess return, we made a quantitative event study between 2003 and 2015. During this period, we found 64 Swedish companies that met the study criteria. In this study, we found that the excess return generated a more positive over return for target companies than bidding companies, which is consistent with previous research in the area. The underlying variables that affect the excess return in Sweden are as follows: Type of tender, method of payment and partial cross-border merger and acquisition (target companies).

Syftet med studien är att undersöka om publicering av hållbarhetsinformation påverkar marknadsvärdet på svenska företag börsnoterade på Nasdaq Stockholm. Vidare undersöks om det finns ett samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastning. En eventstudie tillämpas för att undersöka om det uppstår avvikelseavkastning vid företags publicering av hållbarhetsinformation i pressmeddelanden under 2018–2019. Resultatet av eventstudien ges av ett t-test. För att studera sambandet mellan typen av hållbarhetsinformation och avvikelseavkastning genomförs en regressionsanalys med den beroende variabeln Kumulativ avvikelseavkastning och de oberoende variablerna Typ av hållbarhetsinformation, Sektor och Företagsstorlek. De två sistnämnda utgör kontrollvariabler. Resultaten visar att det uppstår en signifikant positiv avvikelseavkastning vid publicering av hållbarhetsinformation samt att det finns ett signifikant samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastningen. Resultatet tyder på att publiceringen av hållbarhetsinformation påverkar svenska företags marknadsvärde och att olika typer av hållbarhetsinformation har olika effekt på marknadsvärdet.

<p>Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.</p>

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.

No description available.