Syftet med studien är att undersöka om publicering av hållbarhetsinformation påverkar marknadsvärdet på svenska företag börsnoterade på Nasdaq Stockholm. Vidare undersöks om det finns ett samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastning. En eventstudie tillämpas för att undersöka om det uppstår avvikelseavkastning vid företags publicering av hållbarhetsinformation i pressmeddelanden under 2018–2019. Resultatet av eventstudien ges av ett t-test. För att studera sambandet mellan typen av hållbarhetsinformation och avvikelseavkastning genomförs en regressionsanalys med den beroende variabeln Kumulativ avvikelseavkastning och de oberoende variablerna Typ av hållbarhetsinformation, Sektor och Företagsstorlek. De två sistnämnda utgör kontrollvariabler. Resultaten visar att det uppstår en signifikant positiv avvikelseavkastning vid publicering av hållbarhetsinformation samt att det finns ett signifikant samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastningen. Resultatet tyder på att publiceringen av hållbarhetsinformation påverkar svenska företags marknadsvärde och att olika typer av hållbarhetsinformation har olika effekt på marknadsvärdet.

Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att presentera hållbarhetsinformation om företagens förehavande och en anledning till detta kan vara att företagsledningar tror att aktieägare påverkas av hållbarhetsinformation vid värdering av företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktieägare förhåller sig till hållbarhetsinformation vid placeringsbeslut. Vi vill dessutom undersöka om den primära källan för hållbarhetsinformation är företagens hållbarhetsredovisningar och om det är viktigt att den blir granskad av tredje part. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats för att utveckla hypoteser. För att få svar på våra hypoteser samt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning där primärdata samlats in från privata aktieägare genom en webbaserad enkät. Resultat och slutsats: Våra resultat visar att varken hållbarhetsinformation eller företagens arbete med hållbarhetsfrågor påverkar privata aktieägare vid placeringsbeslut. Däremot förekom det samband när vi bröt ner gruppen privata aktieägare till olika variabler. Vi fann samband mellan privata aktieägare och hur de förhåller sig till hållbarhetsinformation beroende på vilken ålder samt riskprofil de har. Resultaten påvisar även att hållbarhetsredovisningar inte är den primära källan för hållbarhetsinformation, dock fann vi att en majoritet av de som har hållbarhetsredovisningar som sin primära källa vill ha den granskad av tredje part. / Background and problem: More and more companies choose to present sustainability information. This may be because company managers believe that shareholders are affected by sustainability information when valuating companies. Purpose: The purpose of this paper is to investigate how private shareholders are relating to sustainability information in investment decisions. We will also investigate if the primary source for sustainability information is corporate sustainability reports and if it is important that these are reviewed by a third part. Method: This dissertation has a deductive approach in order to develop hypotheses. To answer our hypotheses and fulfill our purpose, we have chosen to use a quantitative survey in which primary data are collected from private shareholders through a web-based survey. Findings and conclusion: Our results show that neither the information about sustainability nor corporate work on sustainability issues affects private shareholders in investment decisions. However, when the private shareholders was divided into different variables, there was correlations between private shareholders and how they relate to sustainability information, depending on what age and risk profile they have. The results also indicate that sustainability reports are not the primary source for information about sustainability. However, we found that of those who have sustainability reports as their primary source a majority would like the reports to be reviewed by a third part.

I och med ett ökat krav på öppenhet av företags hållbarhetsarbete är kommunikationen av företags hållbarhetsinformation av stor relevans. Intressenter som mottagare baserar bedömningar och beslutsfattande på den kommunicerade hållbarhetsinformationen varpå dess kvalitet är viktig. Då miljöstörande branscher utgör en stor miljöpåverkan och förväntas vara föregångare vid hållbarhetsredovisning har denna studie undersökt miljöstörande industriföretag. Denna studie poängsätter och förklarar vad kvalitet inom de svenska industriföretagens hållbarhetsinformation är och genom metoden PSI kunde det urskiljas vad som bidrog till företagens höga kvalitet. Resultaten visar att kvalitet är att ha en transparent, detaljrik och balanserad information som tydligt redovisar företagets aktiviteter och prestationer på ett jämförbart sätt. Kvalitet innebär även att som företag ta både ett socialt och miljömässigt ansvar för en hållbar utveckling. Studien bidrar med en ökad förståelse för begreppet kvalitet i samband med hållbarhetsinformation samt med praktiska implikationer för vad företag bör sträva efter för att uppnå kvalitet.

Frågor om miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption får en allt större plats i diskussioner gällande företag. På grund av detta är det numera inte tillräckligt för företagen att endast tänka på konsekvenserna av deras egna handlingar, eller deras direkta leverantörer, utan företagen måste även ta hänsyn till alla andra företag i deras leverantörskedja. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att analysera hur företag redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för vilken och mängden hållbarhetsinformation, från underleverantörer, som redovisas. Dessa faktorer är bransch, som inte tidigare studerats, och storlek, vilket tidigare studerats men i väldigt liten omfattning. Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in från årsredovisningar och presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att de flesta företag som inkluderar hållbarhetsinformation i sin årsredovisning även inkluderar sina underleverantörer. Hos företag som redovisar sina underleverantörer, råder det stor variation på användningen av hållbarhetsindikatorer. Vidare visar resultatet att endast en av de undersökta faktorerna har betydelse på hur företagen redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Förslag till vidare forskning är inledningsvis att studera varför vissa företag inte redovisar hållbarhetsinformation angående deras underleverantörer. Vidare kan det vara intressant att om några år undersöka om någon praxis upprättats gällande redovisning av hållbarhetsinformation från underleverantörer. / Questions about environment, human rights, social conditions and anti-corruption are a growing area of discussions in business. Because of this, it is not enough for companies to just think about the consequences of their own actions, or their direct suppliers, companies also have to take all the other companies in their supply chain into consideration. Therefore, the aim of this paper is to describe how companies report sustainable information from their suppliers. Further, the purpose is to examine which factors can explain the amount of information from suppliers and which information the companies choose to report. These factors are line of business, which have not been investigated before, and the previous investigated factor size. The paper has a positivistic base and a quantitative method, and a deductive research approach has been applied. The paper’s empirical material are collected by annual reports and presented in charts and tables. The analysis has compared data to theories and previous research. The paper’s results indicate that most companies that include sustainability in their annual report also include their suppliers. There is a wide variation in the use of sustainability indicators for the companies who include their suppliers. Further, the results show that only one of the investigated factors can explain how the companies report sustainability information from their suppliers. Suggestions for future research is to investigate why some companies does not report sustainability information regarding their suppliers. Further, it would be interesting to study this in a few years, to see if any practice has been established regarding the companies reporting of sustainability information from the suppliers.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Hållbarhet är en dagsaktuell samhällsfråga som starkt bidrar till ökad medvetenhet ochmedverkar till att hela samhället ställer om. Banker har en betydande roll i dennautveckling och därför tillämpar de numera icke-finansiell hållbarhetsinformation vidkreditbedömningar. Detta för att bättre återspegla företagets kreditrisker och säkerställaatt all relevant information tas med i kreditbedömningsprocessen. Tidigare studier visaräven att informationsasymmetri kan inverka på beslutsfattanden och därmed även påverkautfallet av kreditbedömningen. Validering av hållbarhetsinformationen kan därför ansesvara en viktig del i processen för en korrekt kreditbedömning. Hur processen medvalideringen av hållbarhetsinformationen sker i praktiken är idag inte tillräckligtutforskat. Syftet med studien blir därmed att skapa en djupare förståelse för hurbanktjänstemän validerar ett företags hållbarhetsinformation vid kreditbedömning.Samtidigt som studien kan komma att visa mer djupgående hur banken kan undvika riskerkopplat till informationsasymmetri, genom att validera ett företagshållbarhetsinformation. Med hjälp av en kvalitativ flerfallsstudie med semistruktureradeintervjuer har studien kommit fram till att det fortfarande råder en brist på kunskap ochhjälpmedel. Studien visar på att banker saknar tydliga riktlinjer och verktyg för valideringav hållbarhetsinformation vilket leder till att banktjänstemän idag främst använder egetframtagna verktyg för att klara sitt uppdrag. / Sustainability is a current social issue that strongly contributes to increased awarenessand helps to change the entire society. Banks have a significant role in this developmentand therefore they now apply non-financial sustainability information in creditassessments. This is to better reflect the company's credit risks and ensure that all relevantinformation is included in the credit assessment process. Previous studies also show thatinformation asymmetry can affect decision-making and thus also affect the outcome ofthe credit assessment. Validation of the sustainability information can therefore beconsidered an important part of the process for a correct credit assessment. How theprocess of validating the sustainability information takes place in practice is currently notsufficiently explored. The purpose of the study thus becomes to create a deeperunderstanding of how bank employees validate a company's sustainability informationduring credit assessment. At the same time, the study shows more in-depth how the bankcan avoid risks linked to information asymmetry, by validating a company's sustainabilityinformation. Using a qualitative multiple-case study with semi-structured interviews, thestudy has concluded that there is still a lack of knowledge and aids. The study shows thatbanks lack clear guidelines and tools for validating sustainability information, which leadsto bank officials today using self-developed tools to accomplish their mission.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.