No description available.

Subcontractors today find themselves in an increasingly fierce competitive environment, much due to the famous or should we say infamous globalisation. When the big important clients of subcontractors expand over boarders the subcontractor might be obliged to follow them, especially if holding competences of particular value to the outsourcing principal. A subcontractor that thus follow a client abroad might take a great leap, both in regards to what cultural differences or geographical distance might exist as well as the risk associated with such an investment. In this thesis we have highlighted the situation of these so-called client-following subcontractors. The purpose is to investigate how well client-following subcontractors take advantage of opportunities in a new market and how the relationship with the client has affected this. We found that a qualitative study would best serve our purpose and to be more specific we chose the method of case studies. Two Swedish subcontractors was selected through certain criteria and contact via an outsourcing principal. These two cases was researched through in-depth interviews but also by gathering secondary data such as financial reports. To further increase our understanding of the research area we put significant focus on building a sound frame of reference. Three main theoretical areas was emphasized; first the internationalisation process, second customer relationship and trust, and third strategic choices for subcontractors. In conclusion we found distinct differences in the underlying strategies of the two cases that could be connected to just what laid behind the decision to internationalise. We could develop this picture by looking at the relationship between the subcontractor and its major client in both instances. A relationship in which more long-term objectives are taken into account had a positive effect on the expansionary strategy of the subcontractor. / Underleverantörer idag möter allt hårdare konkurrens vilket till mångt och mycket beror på den välkända, eller ska vi säga den ökända, globaliseringen. När stora och viktiga kunder till underleverantörer expanderar över gränserna kan underleverantörerna vara tvungna att följa efter, speciellt i de fall där dessa har kompetenser av särskilt värde för uppdragsgivaren. En underleverantör som följer efter sin kund kan därför ta ett stort steg, både gällande kulturskillnader och geografiskt avstånd men också den risk som är förknippad med en sådan investering. I denna uppsats har vi belyst situationen för dessa så kallade klientefterföljande underleverantörer. Syftet är att undersöka hur väl klientefterföljande underleverantörer utnyttjar möjligheterna i en ny marknad och hur relationen med klienten har påverkat detta. Vi fann att en kvalitativ studie bäst tjänade vårt syfte, för att vara mer exakt valde vi att göra fallstudier. Två svenska underleverantörer valdes utifrån vissa kriterier och via kontakt med en uppdragsgivare. Dessa var sedan undersökta genom djupgående intervjuer men också genom sekundärdata som exempelvis finansiella rapporter. För att ytterligare öka vår förståelse av ämnet lade vi extra vikt på att bygga en gedigen referensram. Tre teoretiska huvudområden identifierades; först själva internationaliseringsprocessen, sedan kundrelationen och tillit, och sist strategiska val för underleverantörer. Sammanfattningsvis fann vi distinkta skillnader i de underliggande strategierna av de två fallstudierna vilka kunde kopplas till vad som låg bakom beslutet att internationalisera. Vi kunde utveckla bilden genom att titta på relationen mellan underleverantören och dess huvudkund i båda fallen. En relation som tog mer hänsyn till långtgående mål hade en positiv effekt på den expansiva strategin hos underleverantörerna.

<p>Subcontractors today find themselves in an increasingly fierce competitive environment, much due to the famous or should we say infamous globalisation. When the big important clients of subcontractors expand over boarders the subcontractor might be obliged to follow them, especially if holding competences of particular value to the outsourcing principal. A subcontractor that thus follow a client abroad might take a great leap, both in regards to what cultural differences or geographical distance might exist as well as the risk associated with such an investment. In this thesis we have highlighted the situation of these so-called client-following subcontractors. The purpose is to investigate how well client-following subcontractors take advantage of opportunities in a new market and how the relationship with the client has affected this.</p><p>We found that a qualitative study would best serve our purpose and to be more specific we chose the method of case studies. Two Swedish subcontractors was selected through certain criteria and contact via an outsourcing principal. These two cases was researched through in-depth interviews but also by gathering secondary data such as financial reports. To further increase our understanding of the research area we put significant focus on building a sound frame of reference. Three main theoretical areas was emphasized; first the internationalisation process, second customer relationship and trust, and third strategic choices for subcontractors.</p><p>In conclusion we found distinct differences in the underlying strategies of the two cases that could be connected to just what laid behind the decision to internationalise. We could develop this picture by looking at the relationship between the subcontractor and its major client in both instances. A relationship in which more long-term objectives are taken into account had a positive effect on the expansionary strategy of the subcontractor.</p> / <p>Underleverantörer idag möter allt hårdare konkurrens vilket till mångt och mycket beror på den välkända, eller ska vi säga den ökända, globaliseringen. När stora och viktiga kunder till underleverantörer expanderar över gränserna kan underleverantörerna vara tvungna att följa efter, speciellt i de fall där dessa har kompetenser av särskilt värde för uppdragsgivaren. En underleverantör som följer efter sin kund kan därför ta ett stort steg, både gällande kulturskillnader och geografiskt avstånd men också den risk som är förknippad med en sådan investering. I denna uppsats har vi belyst situationen för dessa så kallade klientefterföljande underleverantörer. Syftet är att undersöka hur väl klientefterföljande underleverantörer utnyttjar möjligheterna i en ny marknad och hur relationen med klienten har påverkat detta.</p><p>Vi fann att en kvalitativ studie bäst tjänade vårt syfte, för att vara mer exakt valde vi att göra fallstudier. Två svenska underleverantörer valdes utifrån vissa kriterier och via kontakt med en uppdragsgivare. Dessa var sedan undersökta genom djupgående intervjuer men också genom sekundärdata som exempelvis finansiella rapporter. För att ytterligare öka vår förståelse av ämnet lade vi extra vikt på att bygga en gedigen referensram. Tre teoretiska huvudområden identifierades; först själva internationaliseringsprocessen, sedan kundrelationen och tillit, och sist strategiska val för underleverantörer.</p><p>Sammanfattningsvis fann vi distinkta skillnader i de underliggande strategierna av de två fallstudierna vilka kunde kopplas till vad som låg bakom beslutet att internationalisera. Vi kunde utveckla bilden genom att titta på relationen mellan underleverantören och dess huvudkund i båda fallen. En relation som tog mer hänsyn till långtgående mål hade en positiv effekt på den expansiva strategin hos underleverantörerna.</p>

Frågor om miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption får en allt större plats i diskussioner gällande företag. På grund av detta är det numera inte tillräckligt för företagen att endast tänka på konsekvenserna av deras egna handlingar, eller deras direkta leverantörer, utan företagen måste även ta hänsyn till alla andra företag i deras leverantörskedja. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att analysera hur företag redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för vilken och mängden hållbarhetsinformation, från underleverantörer, som redovisas. Dessa faktorer är bransch, som inte tidigare studerats, och storlek, vilket tidigare studerats men i väldigt liten omfattning. Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in från årsredovisningar och presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att de flesta företag som inkluderar hållbarhetsinformation i sin årsredovisning även inkluderar sina underleverantörer. Hos företag som redovisar sina underleverantörer, råder det stor variation på användningen av hållbarhetsindikatorer. Vidare visar resultatet att endast en av de undersökta faktorerna har betydelse på hur företagen redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Förslag till vidare forskning är inledningsvis att studera varför vissa företag inte redovisar hållbarhetsinformation angående deras underleverantörer. Vidare kan det vara intressant att om några år undersöka om någon praxis upprättats gällande redovisning av hållbarhetsinformation från underleverantörer. / Questions about environment, human rights, social conditions and anti-corruption are a growing area of discussions in business. Because of this, it is not enough for companies to just think about the consequences of their own actions, or their direct suppliers, companies also have to take all the other companies in their supply chain into consideration. Therefore, the aim of this paper is to describe how companies report sustainable information from their suppliers. Further, the purpose is to examine which factors can explain the amount of information from suppliers and which information the companies choose to report. These factors are line of business, which have not been investigated before, and the previous investigated factor size. The paper has a positivistic base and a quantitative method, and a deductive research approach has been applied. The paper’s empirical material are collected by annual reports and presented in charts and tables. The analysis has compared data to theories and previous research. The paper’s results indicate that most companies that include sustainability in their annual report also include their suppliers. There is a wide variation in the use of sustainability indicators for the companies who include their suppliers. Further, the results show that only one of the investigated factors can explain how the companies report sustainability information from their suppliers. Suggestions for future research is to investigate why some companies does not report sustainability information regarding their suppliers. Further, it would be interesting to study this in a few years, to see if any practice has been established regarding the companies reporting of sustainability information from the suppliers.

From a historical perspective, Sweden is a classic example of a social democratic state in view ofits early development of labor movements, democracy and focus on the welfare state. Today, as amember state of the EU, Sweden has however come to be influenced by America’s neoliberalpolities, where companies need to deliver more and better products/services while the consumerawareness and sensitivity has increased about company’s way to invest. Research shows thatScandinavian companies, primarily in Denmark and Sweden, has a leading position when it comesto responsible corporate behavior which has been the reason to our choice of studying howSwedish companies do to achieve success in CSR. To carry out this study, we have usedqualitative analysis, using semi-structures to interview companies in different industry sectors. Allthe companies we interviewed were aware of the paradoxical quest for accumulation andsustainability, largely because of the limitations of resources and regulations. To address thischallenge, companies put a lot of emphasis on work in projects where they’re focusing the wellbeingof its own staff and by setting strict requirements on suppliers. Using previous researcharticles, an organizational theory (Hatch) and Weber’s social actions theory, we’ve tried todevelop our understanding of these phenomena. / Ur ett historiskt perspektiv är Sverige ett klassiskt exempel på en socialdemokratisk stat med tankepå dess tidiga utveckling av arbetarrörelser, demokrati och fokus på välfärdsstaten. Idag, sommedlemsstat i den Europeiska unionen har Sverige dock kommit att influeras av USA:s nyliberalapolitik där företagen behöver leverera fler och bättre varor/tjänster samtidigt som konsumenternasmedvetenhet och känslighet har ökat kring hur företagen väljer att investera. Forskning visar på attskandinaviska företag, framförallt inom Danmark och Sverige, har en ledande position när detgäller ansvarsfullt företagsbeteende vilket har varit anledningen till vårt val av studie om hursvenska företag gör för att nå framgång inom CSR. För att genomföra denna studie har vi genomkvalitativ analys använt semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat företag inom olikabranschområden. Det har visat sig att samtliga företag vi intervjuat är medvetna om denparadoxala strävan efter ackumulation och hållbarhet, mycket på grund av begränsningar avresurser/regelverk. För att bemöta denna utmaning arbetar företagen mycket i projektform därfokus läggs på välmående för sin egen personal och genom att ställa hårda krav påunderleverantörer. Genom att använda tidigare forskningsartiklar samt Hatch organisationsteorioch Webers sociala handlingar har vi försökt att utveckla vår förståelse av detta fenomen. / <p>Ett grupparbete av Kim Andersson &amp; Joakim Wadstedt. </p>

Coopetition, a combined word for cooperation and competition, is a business strategy in which two or more parties within a competing market use a cooperative action. This concept is mainly practical in situations where companies are rich in resources and have considerable assets. For example, one industry that could use coopetitive strategies is the public transport sector. Trafikförvaltningen is the organization that is responsible for public transportation in Stockholm County, along with subcontractors known as traffic operating firms (TOFs). Every 8 to 10 years, so-called traffic area contracts are open for bidding where these TOFs have the opportunity to bid on these areas where they operate their traffic and maintain their depots. For this reason, these TOFs can be considered competitors to each other, thus sharing a reluctance to cooperate. Therefore, since bus lines do not always end their travels in the same traffic area they started, the organization can end up with high annual costs in terms of empty travels from traveling back to their traffic area. The study‘s aim is to: investigate the possibilities and potential outcomes for the public transport sector to use cooperative strategies. The focus has been on a strategy in the form of co-sharing of Trafikförvaltningen’s bus depots between its TOFs. A financial calculation analysis has also been performed, estimating how much the organization can save on this. The study is in the form of a case study and takes an intensive research approach. The data collection consists of so-called in-depth and focused interviews with individuals from different companies. The results of this study show an annual saving of 59.5 Million Swedish Krona in the case of Trafikförvaltningen. This case study concludes that establishing a coopetition governance function (CGF) is crucial for implementing a coopetitive strategy within the public transport sector. / Coopetition, ett kombinerat ord för samarbete och konkurrens, är en affärsstrategi där två eller fler parter inom en konkurrerande marknad använder sig av en samarbetshandling. Denna typ av koncept är främst praktisk i situationer där företagen är rika på resurser och har stora tillgångar. En bransch som skulle kunna få god användning av affärsstrategier inom coopetition är kollektivtrafikbranschen. Trafikförvaltningen är organisationen som ansvarar för den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län tillsammans med ett antal underleverantörer som kallas för trafikutövare (TOFs). Varje årtionden sker en budgivning där dessa trafikutövare får möjligheten till att buda på så kallade trafikområden där de utövar sin trafik och har depåer i drift. Av denna anledning kan dessa trafikutövare anses vara konkurrenter till varandra. Eftersom busslinjer inte alltid avslutar sin resa inom samma trafikområde som de startade i kan detta även resultera stora årliga kostnader för organisationen i form av tomkörning. Syftet med denna studie kan sammanfattas som: att undersöka möjligheterna och de potentiella utfallen för kollektivtrafikssektorn att använda sig av konkurrenssamarbetsstrategier. Studiens fokus har därför varit på en strategi i form av samutnyttjande av Trafikförvaltningens bussdepåer mellan dessa trafikutövare. En finansiell beräkningsanalys har även utförts som uppskattat hur mycket organisationen skulle kunna bespara på detta. Studien är i formen av en fallstudie och tar en intensiv forskningsansats. Datasamlingen bestod huvudsakligen av en blandning av så kallade djup- och fokuserade intervjuer med individer från de olika företagen. Resultatet för denna studie visar att en årlig besparing på totalt 59,5 miljoner svenska kronor skulle kunna möjliggöras i Trafikförvaltningens fall. Slutsatsen i denna fallstudie är att etablera en styrgupp för konkurrens- och samarbetsförhållandet (CGF) för att framgångsrikt lyckas effektivisera de rådande omständigheterna inom kollektivtrafikbraschen.