Coopetition, a combined word for cooperation and competition, is a business strategy in which two or more parties within a competing market use a cooperative action. This concept is mainly practical in situations where companies are rich in resources and have considerable assets. For example, one industry that could use coopetitive strategies is the public transport sector. Trafikförvaltningen is the organization that is responsible for public transportation in Stockholm County, along with subcontractors known as traffic operating firms (TOFs). Every 8 to 10 years, so-called traffic area contracts are open for bidding where these TOFs have the opportunity to bid on these areas where they operate their traffic and maintain their depots. For this reason, these TOFs can be considered competitors to each other, thus sharing a reluctance to cooperate. Therefore, since bus lines do not always end their travels in the same traffic area they started, the organization can end up with high annual costs in terms of empty travels from traveling back to their traffic area. The study‘s aim is to: investigate the possibilities and potential outcomes for the public transport sector to use cooperative strategies. The focus has been on a strategy in the form of co-sharing of Trafikförvaltningen’s bus depots between its TOFs. A financial calculation analysis has also been performed, estimating how much the organization can save on this. The study is in the form of a case study and takes an intensive research approach. The data collection consists of so-called in-depth and focused interviews with individuals from different companies. The results of this study show an annual saving of 59.5 Million Swedish Krona in the case of Trafikförvaltningen. This case study concludes that establishing a coopetition governance function (CGF) is crucial for implementing a coopetitive strategy within the public transport sector. / Coopetition, ett kombinerat ord för samarbete och konkurrens, är en affärsstrategi där två eller fler parter inom en konkurrerande marknad använder sig av en samarbetshandling. Denna typ av koncept är främst praktisk i situationer där företagen är rika på resurser och har stora tillgångar. En bransch som skulle kunna få god användning av affärsstrategier inom coopetition är kollektivtrafikbranschen. Trafikförvaltningen är organisationen som ansvarar för den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län tillsammans med ett antal underleverantörer som kallas för trafikutövare (TOFs). Varje årtionden sker en budgivning där dessa trafikutövare får möjligheten till att buda på så kallade trafikområden där de utövar sin trafik och har depåer i drift. Av denna anledning kan dessa trafikutövare anses vara konkurrenter till varandra. Eftersom busslinjer inte alltid avslutar sin resa inom samma trafikområde som de startade i kan detta även resultera stora årliga kostnader för organisationen i form av tomkörning. Syftet med denna studie kan sammanfattas som: att undersöka möjligheterna och de potentiella utfallen för kollektivtrafikssektorn att använda sig av konkurrenssamarbetsstrategier. Studiens fokus har därför varit på en strategi i form av samutnyttjande av Trafikförvaltningens bussdepåer mellan dessa trafikutövare. En finansiell beräkningsanalys har även utförts som uppskattat hur mycket organisationen skulle kunna bespara på detta. Studien är i formen av en fallstudie och tar en intensiv forskningsansats. Datasamlingen bestod huvudsakligen av en blandning av så kallade djup- och fokuserade intervjuer med individer från de olika företagen. Resultatet för denna studie visar att en årlig besparing på totalt 59,5 miljoner svenska kronor skulle kunna möjliggöras i Trafikförvaltningens fall. Slutsatsen i denna fallstudie är att etablera en styrgupp för konkurrens- och samarbetsförhållandet (CGF) för att framgångsrikt lyckas effektivisera de rådande omständigheterna inom kollektivtrafikbraschen.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.