Coopetition, a combined word for cooperation and competition, is a business strategy in which two or more parties within a competing market use a cooperative action. This concept is mainly practical in situations where companies are rich in resources and have considerable assets. For example, one industry that could use coopetitive strategies is the public transport sector. Trafikförvaltningen is the organization that is responsible for public transportation in Stockholm County, along with subcontractors known as traffic operating firms (TOFs). Every 8 to 10 years, so-called traffic area contracts are open for bidding where these TOFs have the opportunity to bid on these areas where they operate their traffic and maintain their depots. For this reason, these TOFs can be considered competitors to each other, thus sharing a reluctance to cooperate. Therefore, since bus lines do not always end their travels in the same traffic area they started, the organization can end up with high annual costs in terms of empty travels from traveling back to their traffic area. The study‘s aim is to: investigate the possibilities and potential outcomes for the public transport sector to use cooperative strategies. The focus has been on a strategy in the form of co-sharing of Trafikförvaltningen’s bus depots between its TOFs. A financial calculation analysis has also been performed, estimating how much the organization can save on this. The study is in the form of a case study and takes an intensive research approach. The data collection consists of so-called in-depth and focused interviews with individuals from different companies. The results of this study show an annual saving of 59.5 Million Swedish Krona in the case of Trafikförvaltningen. This case study concludes that establishing a coopetition governance function (CGF) is crucial for implementing a coopetitive strategy within the public transport sector. / Coopetition, ett kombinerat ord för samarbete och konkurrens, är en affärsstrategi där två eller fler parter inom en konkurrerande marknad använder sig av en samarbetshandling. Denna typ av koncept är främst praktisk i situationer där företagen är rika på resurser och har stora tillgångar. En bransch som skulle kunna få god användning av affärsstrategier inom coopetition är kollektivtrafikbranschen. Trafikförvaltningen är organisationen som ansvarar för den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län tillsammans med ett antal underleverantörer som kallas för trafikutövare (TOFs). Varje årtionden sker en budgivning där dessa trafikutövare får möjligheten till att buda på så kallade trafikområden där de utövar sin trafik och har depåer i drift. Av denna anledning kan dessa trafikutövare anses vara konkurrenter till varandra. Eftersom busslinjer inte alltid avslutar sin resa inom samma trafikområde som de startade i kan detta även resultera stora årliga kostnader för organisationen i form av tomkörning. Syftet med denna studie kan sammanfattas som: att undersöka möjligheterna och de potentiella utfallen för kollektivtrafikssektorn att använda sig av konkurrenssamarbetsstrategier. Studiens fokus har därför varit på en strategi i form av samutnyttjande av Trafikförvaltningens bussdepåer mellan dessa trafikutövare. En finansiell beräkningsanalys har även utförts som uppskattat hur mycket organisationen skulle kunna bespara på detta. Studien är i formen av en fallstudie och tar en intensiv forskningsansats. Datasamlingen bestod huvudsakligen av en blandning av så kallade djup- och fokuserade intervjuer med individer från de olika företagen. Resultatet för denna studie visar att en årlig besparing på totalt 59,5 miljoner svenska kronor skulle kunna möjliggöras i Trafikförvaltningens fall. Slutsatsen i denna fallstudie är att etablera en styrgupp för konkurrens- och samarbetsförhållandet (CGF) för att framgångsrikt lyckas effektivisera de rådande omständigheterna inom kollektivtrafikbraschen.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.