During the last decades the questions about environment and social ethics, so called Corporate Social Responsibility (CSR), have increased in importance. It is in the business world highly important for the corporations to show the public that the company care about these questions. A common approach nowadays is to outsource productions to other countries resulting in that suppliers have a great part of the work with CSR. CSR as a trend is a rather new phenomenon, and therefore interesting to see how the corporations handle these questions and how the approach looks like. The purpose with this study is to show how corporations which are recommended by CSR organizations for their handling regarding these questions approach CSR and how the work look like in the supply chain. During the spring of 2012 (may 2012) the authors interviewed involved personnel through Skype. Semi structured questions were asked to give the respondent an opportunity to self describe the approach at their company. Some conclusions were made about these approaches. In both companies the importance of communication to the suppliers was obvious. Despite that the companies had different working methods they are both looking for the same results. The companies are looking for a healthy relation with the suppliers through dialogue which generates working methods based on sustainability and profit in the entire supply chain.

No description available.

Företag på den industriella marknaden ställs inför ökade krav att utveckla hållbarhetsarbetet, inom både verksamheten och leverantörskedjan. Detta gäller i synnerhet för internationella företag då deras leverantörskedjor påverkar samhället och miljön i hög grad. Följaktligen riktas mer uppmärksamhet åt hur företag kan styra sina leverantörer för att uppnå en hållbar leverantörskedja. Studiens syfte är att undersöka hur internationella B2B-företag styr sina leverantörer med formella och informella strategier för att åstadkomma en mer socialt och miljömässigt hållbar leverantörskedja. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats, i form av semistrukturerade intervjuer med tre företag inom livsmedels- och dryckesindustrin. Av studien framgår att företagen tillämpar formella krav, i form av uppförandekoder, certifieringar samt utvärdering och kontroll, för att därigenom kunna styra mot en hållbar leverantörskedja. Kraven avgör dels vilka leverantörer företaget väljer, samt styr befintliga leverantörers hållbarhetsarbete. Vidare tillämpar företagen en informell strategi i form av långsiktiga leverantörsrelationer, däremot inte med primärt syfte att samarbeta inom hållbarhet.

Att ställa miljökrav inom leverantörskedjorna har blivit allt vanligare i takt med ökat miljöarbete. Det är dock bristfälligt dokumenterat hur väl eventuella miljökrav uppfylls kedjan igenom. För att organisera miljöarbetet har strategier uppkommit vilka tar hänsyn till kedjans miljöpåverkan, såsom Green Supply Chain Management (GSCM). Genom en fallstudie kartlades vilka miljökrav som ställdes, om kraven var konsekventa längs leverantörskedjan och hur kraven kunde relateras till företagens övriga miljöarbete. Fallstudien hade sin utgångspunkt i Liljeholmens Stearinfabriks AB med fokus på värmeljuskoppens leverantörskedja. Genom en semistrukturerad intervju har företagen inom kedjan svarat på frågor kring bl.a. miljökrav. Dessutom har en LCA gjorts på värmeljuskoppen för att se huruvida miljökraven var adekvata med tanke på produktens miljöpåverkan. Resultatet visade att företagen ställde miljörelaterade krav. Dessa krav berörde främst leverantörens allmänna miljöarbete snarare än själva produkten. Typen av ställda krav var ej konsekvent med företagens miljöarbete. LCAn visade på att produktens största miljöpåverkan härrör från aluminiumet. Miljökraven borde således inriktas på större andel återvunnet material.

Frågor om miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption får en allt större plats i diskussioner gällande företag. På grund av detta är det numera inte tillräckligt för företagen att endast tänka på konsekvenserna av deras egna handlingar, eller deras direkta leverantörer, utan företagen måste även ta hänsyn till alla andra företag i deras leverantörskedja. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att analysera hur företag redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för vilken och mängden hållbarhetsinformation, från underleverantörer, som redovisas. Dessa faktorer är bransch, som inte tidigare studerats, och storlek, vilket tidigare studerats men i väldigt liten omfattning. Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in från årsredovisningar och presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att de flesta företag som inkluderar hållbarhetsinformation i sin årsredovisning även inkluderar sina underleverantörer. Hos företag som redovisar sina underleverantörer, råder det stor variation på användningen av hållbarhetsindikatorer. Vidare visar resultatet att endast en av de undersökta faktorerna har betydelse på hur företagen redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Förslag till vidare forskning är inledningsvis att studera varför vissa företag inte redovisar hållbarhetsinformation angående deras underleverantörer. Vidare kan det vara intressant att om några år undersöka om någon praxis upprättats gällande redovisning av hållbarhetsinformation från underleverantörer. / Questions about environment, human rights, social conditions and anti-corruption are a growing area of discussions in business. Because of this, it is not enough for companies to just think about the consequences of their own actions, or their direct suppliers, companies also have to take all the other companies in their supply chain into consideration. Therefore, the aim of this paper is to describe how companies report sustainable information from their suppliers. Further, the purpose is to examine which factors can explain the amount of information from suppliers and which information the companies choose to report. These factors are line of business, which have not been investigated before, and the previous investigated factor size. The paper has a positivistic base and a quantitative method, and a deductive research approach has been applied. The paper’s empirical material are collected by annual reports and presented in charts and tables. The analysis has compared data to theories and previous research. The paper’s results indicate that most companies that include sustainability in their annual report also include their suppliers. There is a wide variation in the use of sustainability indicators for the companies who include their suppliers. Further, the results show that only one of the investigated factors can explain how the companies report sustainability information from their suppliers. Suggestions for future research is to investigate why some companies does not report sustainability information regarding their suppliers. Further, it would be interesting to study this in a few years, to see if any practice has been established regarding the companies reporting of sustainability information from the suppliers.

<p>Bakgrund: Som en följd av dålig lönsamhet och överkapacitet sker en kraftig konsolidering bland biltillverkarna. Detta får i sin tur får stora konsekvenser för deras leverantörer som tvingas anpassa sig till en för dem ny situation. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fusionerna bland billtillverkarna påverkar leverantörerna samt beskriva vilka konsekvenser det får för dessa Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart omfatta leverantörer i Göteborgsområdet. Detta då vi haft begränsade resurser, både tidsmässigt och ekonomiskt. </p><p>Genomförande: Undersökningen har utförts med hjälp av artiklar och tidskrifter inom det berörda ämnet samt genom sju intervjuer. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att man som leverantör måste agera snabbt och tydligt bestämma vilken position man ska inta i leverantörskedjan. </p>

<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

Bakgrund: Som en följd av dålig lönsamhet och överkapacitet sker en kraftig konsolidering bland biltillverkarna. Detta får i sin tur får stora konsekvenser för deras leverantörer som tvingas anpassa sig till en för dem ny situation. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fusionerna bland billtillverkarna påverkar leverantörerna samt beskriva vilka konsekvenser det får för dessa Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart omfatta leverantörer i Göteborgsområdet. Detta då vi haft begränsade resurser, både tidsmässigt och ekonomiskt. Genomförande: Undersökningen har utförts med hjälp av artiklar och tidskrifter inom det berörda ämnet samt genom sju intervjuer. Resultat: Vi har kommit fram till att man som leverantör måste agera snabbt och tydligt bestämma vilken position man ska inta i leverantörskedjan.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.