The European economy today is built on small and medium sized enterprises (SME’s) and SME’s recieve a lot more attention in the litterature now. Even though SME’s have earned more attention in the litterature there is a significant lack of information regarding purchasing and supplier selection in these companies’. This report aims to create bigger understanding of SME’s and their purchasing by showing how seven swedish SME’s select their suppliers. The report also try to create understanding regarding the trade economy, that is believed to exist in the certain region where the companies’ in the study are located and in what way this trade economy effects the supplier selection decision in the different SME’s included in the study.

Det här examensarbetet har genomförts för att se om det är möjligt att dra generella slutsatser och se samband mellan olika småföretag och deras inköpsrutiner. Det finns i dagsläget väldigt lite forskning kring ämnet och för att göra det möjligt att dra generella slutsatser och jämföra verkligheten med teorin har fem olika företag intervjuats. Företagen hålls anonyma för ärlighetens och öppenhetens skull. De liknar varandra på det sättet att de alla har mellan 2–5 anställda, är privatägda samt är inom hantverkssektorn.  Under arbetes gång har olika metoder använts och befintlig litteratur har studerats och intervjuer med fem olika företag har genomförts. Analysen kunde utföras efter att valda teorier kopplats ihop med empirin. Det resulterade slutligen i möjligheten att se olika samband mellan företagen samt att dra generella slutsatser. Syftet med arbetet är inte att förbättra någon befintlig del i respektive inköpsprocess utan att med hjälp av de generella slutsatserna kunna ligga som grund i framtida förbättringsarbeten eller effektivisering av deras inköpsrutin. Gemensamt för de fem intervjuade företagen var att ingen hade något specifikt datasystem eller programvara för att beräkna materialåtgång, lagerföring eller inköp. Många var självlärda i ämnet och agerade på erfarenhet. Även om hållbar utveckling är av vikt för företag var det inget som företagen la så mycket vikt vid. Vid jämförelsen av empiri och teori bekräftades teorin om att småföretag har svårt att ta till sig ny teknologi.  I rapportens slut går det att läsa om de generella slutsatserna och sambanden som analysen visade. Ett samband som tydligt gick att läsa var lojaliteten gentemot respektive leverantör som genomsyrar varje företag. Det visade sig även vara relativt orättvist att applicera litteratur och teori då den främst riktar sig mot kapitalstarka större företag och inte på småföretag med mindre resurser. / This thesis has been conducted to see if it is possible to find any general conclusions and to see the connection between different small businesses and their purchasing procedures. There is currently very little research on the subject. In order to make general conclusions and compare reality with the theory, five different companies have been interviewed. The companies are kept anonymous for the sake of honesty and transparency. They are similar in the sense that they all have between 2-5 employees, are privately owned and are in the craft sector. In the making of this thesis, different methods have been used and existing literature has been studied and interviews with five different companies have been conducted. The analysis could be performed after the chosen theories were linked to the empiricism. This ultimately resulted in the ability to see different relationships between companies as well as to draw general conclusions. The purpose of the work is not to improve any existing part of the purchasing process but with the basis of the general conclusions get knowledge about the subject. Common in the five interviewed companies was that no one had any specific computer system or software to calculate material usage, storage or purchase. Many were self-taught in the subject and acted on experience. Even if sustainable development is of importance to companies, there were a small interest in the small companies. In the comparison of empirical and theory, the theory was confirmed that small businesses have difficulty in acquiring new technology. At the end of the report you can read about the general conclusions and relationships that the analysis showed. A relationship that was clearly shown was the loyalty to each of the supplier. It also turned out to be relatively unfair to apply the literature and the theory of capital companies to these small businesses.

The trends in trade have been changing in the last few years. To offer a good product with agood price is not enough today, it’s also required that businesses create a good relationshipwith their customers and then do their best in maintaining it. It is now even more brandscompeting in the market, which indicates how a good relationship between the parties can bean important competitive advantage and also a significant variable.The goal and purpose of the study is to investigate and analyze the factors that influence thatthe supplier, in the sporting goods industry, is seen as a good supplier on the basis of theretailer&apos;s point of view. Then we want, from different sized companies, analyze and study howthey work with the key properties in creating a good customer relationship and hencecustomer satisfaction. Through it, we want to see how the various major suppliers work withtheir different retailers. We also want to explore and learn about the strength of the brand andit’s impact on the relationship.The study is a qualitative study with a deductive approach and is performed by semi-structuralinterviews. We made a strategic choice by the respondents along which we felt was of mostimportance, and was a good mix between large and small businesses to view from both theirperspectives. The study has a cross-sectional approach and a multiple study where theinterviews have been conducted in six retailers, as well as six suppliers.Based on our analysis, we have observed that there are many different factors involved inbuilding relationship. These include the brand, product, personal chemistry and company size.We have detected that suppliers work similar to one another. However, it is a big differencehow each supplier treat their own retailers depending on how strategically important theretailer is for the company. / <p>De senaste åren har man sett trender av förändring inom handeln. Idag räcker det inte att</p><p>kunna erbjuda en bra produkt och pris, utan det krävs även att företagen kan skapa en bra</p><p>relation till sina kunder och därefter underhålla den på bästa sätt. Det är även fler varumärken</p><p>som konkurrerar på marknaden vilket gör att en bra relation mellan parterna är en</p><p>betydelsefull konkurrensfördel och en viktig faktor.</p><p>Målsättningen och syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som</p><p>påverkar att leverantören, i sporthandelsbranschen, uppfattas som en bra leverantör utifrån</p><p>detaljistens synvinkel. Därefter vill vi utifrån olika stora företag analysera och studera hur de</p><p>arbetar med de avgörande faktorerna för att skapa en god kundrelation och därmed</p><p>kundnöjdhet. Genom det vill vi kunna se om olika stora leverantörers arbete sina detaljister</p><p>skiljer. Vi vill också undersöka och ta reda på om styrkan i varumärket har inverkan på</p><p>relationen.</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning med ett deduktivt arbetssätt och är utförd genom</p><p>semistrukturella intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt val av respondenter utefter vilka vi</p><p>ansåg var av mest betydelse, samt var en bra blandning mellan stora och små företag för att</p><p>kunna se utifrån bådas perspektiv. Undersökningen har en tvärsnittsansats samt är en</p><p>multipelstudie då intervjuerna har utförts på sex stycken detaljistföretag, samt på sex stycken</p><p>leverantörsföretag.</p><p>Utifrån våra analyser har vi kunnat konstatera att det är många olika faktorer som spelar in i</p><p>relationsbyggandet, däribland varumärket, produkten, personkemin och företagets storlek. Vi</p><p>har dock upptäckt att leverantörernas arbete inte skiljer sig nämnvärt åt sinsemellan. Däremot</p><p>är det stor skillnad på hur varje enskild leverantör bemöter sina respektive återförsäljare och</p><p>det beroende på hur strategiskt viktig detaljisten är för företaget.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

<p>Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper?</p><p>Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort.</p><p>Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes.</p><p>För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn.</p> / <p>Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers.</p><p>The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups?</p><p>The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods.</p><p>The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all.</p><p>Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.</p>

Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper? Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort. Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes. För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn. / Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers. The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups? The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods. The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all. Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man. Analysen tar avstamp i en rad obligationsrättsliga överväganden kring möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst utifrån generalklausulen 36 § AvtL. Det skulle kunna tänkas att inköpsförpliktelser för franchisetagaren, utifrån ett obligationsrättsligt perspektiv, är att se som oskäliga i sig då franchisetagarens valmöjligheter i stor utsträckning begränsas. Svenska domstolar har emellertid visat stor restriktivitet mot att tillämpa 36 § AvtL i kommersiella sammanhang. För att ytterligare analysera ansvarsfördelningen mellan franchisegivaren och franchisetagaren har vägledning sökts i resonemang kring den allmänna rättsprincipen om lojalitetsplikt mellan avtalsparter. Denna har ansetts ha en utfyllande effekt, inte minst på långvariga samarbetsavtal och visar sig i viss mån tillämplig på förhållandet mellan en franchisegivare och en franchisetagare. För att ge ett ytterligare djup i bedömningarna av franchisegivarens och franchisetagarens inbördes förpliktelser undersöktes även i vilken utsträckning de rättsvetenskapliga teorierna om kontraktuella nätverk (vilka fått genomslag i både tysk och italiensk rätt) kunde tänkas appliceras på svenska rättsförhållanden. Trots att rättsläget kan sägas vara ovisst är dessa teorier av intresse för att förstå innebörden av ett franchiseförhållande fullt ut. / The relationship between a franchisor and his franchisees is mainly founded upon freedom of contract and is in many aspects based purely on commercial considerations. The parties are distinct legal entities and therefore responsible for their own actions. However, the franchise relationship contains many elements of cooperation between the parties and the synergy effects which can be achieved by an effective distribution of duties within the franchise chain. The following thesis intends to answer the question of what responsibility a franchisor – who has assigned his franchisees to enter into a contractual relationship with a specific supplier – might have when the said supplier fails to deliver in accordance with the contract. The analysis is initiated by a few general observations regarding the possibilities to offer relief in respect of unjust contracts given by Swedish law. These possibilities are limited by the persistent restrictiveness of Swedish courts to adjust terms of contract between commercial parties. In order to investigate the division of responsibilities between franchisor and franchisee further, the thesis turns to theories on good faith and fair dealing (the principle of loyalty) where the conclusion is that increased loyalty is called for in long-lasting contractual relationships. The final chapter of the analysis examines the jurisprudential concept of contractual networks (which has had a significant impact on both German and Italian law) in order to fully understand the complexities of a franchise relationship. Since there is no Swedish legislation concerning contractual networks a definite conclusion in this area is yet to be drawn.

<p>Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. Förhållandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det är lämpligt att företagen strävar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som är kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för åsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna där de fick berätta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. Utifrån dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kärnvärden konstruerades det en enkät.</p><p>Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertäckning på ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att få fram kontaktpersoner till alla leverantörer. Av de leverantörer som valde att svar på enkäten visade det sig att majoriteten av respondenterna svarade Varken instämmer eller tar avstånd, instämmer delvis eller instämmer helt för samtliga fyra företagen och alla frågorna/påståendena på den femgradiga Likert-skalan.</p><p>Efter att jämfört fallföretagets arbetssätt med sina leverantörer med den presenterade teorin för hur ett företag bör arbeta för att uppnå hög kvalitet, lägre kostnader m.m. visade det sig att fallföretaget hade en hel del arbete framför sig. Fallföretaget har insett vikten av att samarbeta med sina leverantörer men de är i dagsläget bara i början av sitt arbete.</p>

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad. Det behövs utbildning, engagemang och en skräddarsydd prissättningsmodell som är anpassad efter den agila metoden för att stärka argumentationen om val av den agila projektmetodiken.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.

<p>Allt fler företag har med tiden sett outsourcing som en lösning för att bli mer konkurrenskraftiga. Företag kan välja att outsourca kärnverksamheten och därmed ställs höga krav på leverantörerna och samarbetet. De frågor som uppsatsen söker svar på är: Vilken betydelse har förtroende vid outsourcing av produktutveckling? Hur uppstår förtroendet? Undersökningen avser att analysera hur förtroendet för leverantören påverkar outsourcingen av produktutveckling. Genom att diskutera förhållandet mellan förtroende och transaktionskostnader kommer dessa faktorers betydelse för samarbetet mellan kund och leverantör att presenteras. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur ett företag arbetar med förtroende mot leverantörer då kärnverksamheten utkontrakteras. Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Fem personer intervjuades, dessa innehade roller som, inköpare, outsourcing managers, patentansvarig, samt kvalitetsansvarig. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna, strukturerade, frågor. För att analysera svaren användes en modell som föreslagits för analys av förtroende mellan parter av Greenberg et al. (2008). Enligt denna modell beror förtroende mellan parter på tre faktorer integritet, välvilja och förmåga. Alla aktiviteter som uppstår vid outsourcingen kan ses som transaktionskostnader vilka har delats in i, kontaktkostnader, kontraktkostnader och kontrollkostnader. Resultatet visar på en tydlig koppling mellan förtroende och reducerade transaktionskostnader. Förtroendet uppkommer genom kontinuitet och god kommunikation. Resultatet visar också att förtroende till en del är formaliserat och till en del icke-formaliserat. Av dessa är det formaliserade förtroendet mest betydelsefullt. Detta formaliserade förtroende var beroende av kontroll för att kunna utvecklas. Praktiskt visar studien att förtroende är en viktig faktor inom outsourcing av produktutveckling och att förtroendet uppfattas som betydelsefullt av flera typer av experter som är inblandade i outsourcing. Att studera balansen mellan formaliserat och icke-formaliserat förtroende och inom outsourcing av komplexa kärnverksamheter och denna balans betydelse för transaktionskostnader kan vara ett intressant ämne för framtida forskning.   </p> / <p>Over time more and more companies have started to look at outsourcing as an opportunity for improved competiveness. A company may choose to outsource its core business and this will be challenging for the suppliers and for the collaboration. This thesis is trying to answer the following questions: What is the importance of trust in outsourcing of product development? How is the trust formed? The investigation intends to analyze how trust in the supplier is affecting outsourcing of product development. The relationship between trust and transaction costs is discussed as well as the effect of these factors on the collaboration with the supplier. The objective is to reach an understanding of how a company uses trust in outsourcing of core business activities. The investigation was performed as a qualitative case study. Five respondents with roles as purchaser, outsourcing manager, patent attorney and quality assurance professional, were interviewed. The interviews were semi structured with open structured questions. A model, suggested by Greenberg et al. (2008), for analysis of trust between parties was used to analyze the responses. According to this model, trust can be related to three factors: integrity, benevolence and competence and different activities can be attributed to contact costs, contract costs and control costs. The result shows a clear relationship between trust and reduced transaction costs. The trust is developed through continuity and good communication. The result also shows that the trust is partly formalized and partly non-formalized and that the formalized trust is most important of the two. The development of formalized trust is dependent on control. Practical implication of the study is that trust is important in outsourcing of product development and the importance of trust is acknowledged by different experts involved in outsourcing. The balance between formalized and non-formalized trust in outsourcing of complex core business activities and the impact of this balance on transactions costs may be an interesting topic for future studies. </p>