Den digitala utvecklingen har setts påverka organisationer samt deras arbetsprocesser och resulterat i en bred utveckling i nyttjande av affärssystem. Affärssystemen kan ha många olika syften men det centrala är ofta att man vill nå en effektivisering av arbetsprocesser, och en implementering eller uppdatering av ett affärssystem kan nuförtiden ses som ett vanligt förekommande projekt i en organisation. Olika tillvägagångssätt används för att driva dessa projekt vilka utfaller i olika projektmetodiker. Genomförandet av implementeringen av ett affärssystem innebär ofta ett projekt mellan två eller flera organisationer. Denna fallstudie fokuserar på traditionell- (sekventiell/linjär) och agil projektmetodik (flexibel/rörlig), och hur dessa olika metodiker samverkar i projekt. Fallstudien resulterar i ett gränssnitt som belyser tre viktiga framgångsfaktorer att ha i åtanke när traditionell- och agil projektmetodik samverkar i projekt: frekvent kontakt, transparent kommunikation och decentraliserat samarbete. Genom att organisationer arbetar aktivt med att höja graden av dessa tre faktorer främjas samverkan mellan organisationerna i projektet. / The digital development has affected organizations as well as their work process and a large part of the digital development has resulted in a broad use of enterprise resource planning systems (ERP systems). The investment of an ERP system can have different purposes however at the center for the investment of a new system, or development of an already existing one is normally efficiency of work process. The implementation or update of an ERP system is a common project in many organizations. In relation to project management there are a great many applicable philosophies and methodologies. The realization of a project implementation of an ERP system could have mean having to deal with a project touching two or more organizations. This study will examine how linear project methodologies (sequential process) and agile project methodologies (flexible process) could be combined in a single project. The results shows an interface pointing out three main factors of success: frequent contact, transparent communication and decentralized collaboration. Organizations actively working with increasing the level of these factors will automatically also see a positive impact on the level of collaboration between the various organizations involved in the project.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad. Det behövs utbildning, engagemang och en skräddarsydd prissättningsmodell som är anpassad efter den agila metoden för att stärka argumentationen om val av den agila projektmetodiken.

Det kan verka som en uppenbar fråga men hur skapas film? Vanligtvis behövs en kamera av något slag, analog, digital eller virtuell. Alltså något som kan spela in video och sedan spela upp den igen. Det vi är intresserade av är verktyg som precis som kameran möjliggör och har ett värde när de används i filmproduktion. Vi blev inspirerade av de verktyg, metoder, ramverk och filosofier som används inom mjukvaruproduktion och interaktionsdesign. Historiskt sett har filmproduktion varit väldigt svårt för en privatperson eller liten grupp människor att skapa om personen eller gruppen inte haft enorma mängder resurser eller teknisk kompetens men allt eftersom har filmskapande blivit mer och mer tillgängligt. Idag har nästan alla en filmkamera i fickan och det finns ett stort utbud av helt gratis program som kan användas för att skapa visuella effekter och allt annat som inte hade varit möjligt utan en enorm studio och ett enorm bankkonto trettio år tillbaka i tiden. Genom att arbeta med olika verktyg och pröva dem i filmskapande hoppas vi utforska hur film kan skapas och vad som är möjligt att skapa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter möteskulturen i traditionell projektmiljö har på motivation hos mötesdeltagarna. Möteskultur i traditionella projekt kan vara ostrukturerad eftersom det är upp till varje enskild projektledare att sätta upp riktlinjer för hur möten ska genomföras. Den empiriska undersökningen i form av kvalitativa intervjuer utfördes på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och deltagarnas upplevda motivation analyserades utifrån Self Determination Theory. Intervjuresultat visade på en demotiverande upplevelse i flera situationer, både kring möteskulturen och i hur mötesinnehållet hanteras. Författarna fann att motivationen påverkades av agenda och syftet med mötet, närvaro, mötestider, mötesformen samt feedback. Resultatet visade att den undersökta möteskulturen var ostrukturerad vilket ledde till en uppkomst av en submöteskultur med fler mindre informella möten som i sin tur leder till en upplevelse av att arbetsflödet bryts och de intervjuade kände sig mer stressade och mindre produktiva. Eftersom agil projektledningsmetodik brukar framhållas motiverande ur flera aspekter för författarna en diskussion om hur införandet av agila möten kan vara främjande för motivationen i traditionella projektmiljöer. / The purpose of this study was to examine the effects the meeting culture in traditional projects has on the participants’ motivation. The meeting culture in traditional projects can differ in effectiveness since it is dependant on the project manager to arrange, hold and follow up the meeting. The empiric study was conducted in the form of qualitative interviews at the Swedish Defence Research Agency, FOI, and the motivation experienced by participants' was analysed by Self Determination Theory. The results from the interviews showed a demotivating experience in several situations, both regarding the meeting culture and how the meeting content was handled. The authors found that the motivation was affected by the agenda and purpose of the meeting, the attendence, time and form of the meeting and feedback. The results revealed that the examined meeting culture was unstructured which led to an emerging sub-meeting culture of an increasing number of smaller informal meetings. This in turn led to an experience of the work flow being disturbed and the interviewees feeling more stressed and less productive. Since agile project methodology is often regarded as motivating from several aspects, the authors conducted a discussion on how the implementation of agile meetings can be conducive to motivation in traditional project environments.

Enligt det kunskapsbaserade perspektivet är kunskap organisationens viktigaste resurs. Inom dagens organisationer har olika enheter möjligheter att lära av varandra och dra nytta av den kunskapsmängd som genereras internt. För att detta ska lyckas krävs effektiva och utvecklade processer för kunskapsöverföring. I den genomförda studien undersöks hur kunskap överförs mellan systemutvecklingsteam under ett skifte från en vattenfallsmetodik till en agil metodik på företaget Folksam. Uppsatsen syftar även till att besvara vilka faktorer som främjar och hindrar kunskapsöverföring under ett metodikskifte. Med anledning av att allt fler organisationer övergår till en agil projektmetodik samt att forskningen inom den studerade kontexten är begränsad, anses en studie inom området väl motiverad. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i kunskapsbegreppet där en diskussion kring de två dominerande kunskapsepistemologierna mynnar ut i uppsatsens förståelse för kunskapsbegreppet. Vidare diskuteras hur kunskapsöverföring kan förstås genom modifiering och förflyttning av kunskapsreservoarer, vilka utgörs av organisationens individer, verktyg och aktiviteter. Ramverket inkluderar också teorier rörande faktorer som påverkar kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består huvudsakligen av intervjuer och observationer och visar att kunskapsöverföring mellan team sker i relativt liten utsträckning samt att de tillfällen då kunskap har överförts till stor del organiserats av de agila coacher som Folksam har konsulterat. Kunskapsöverföring främjas på grund av den liknande teamkontexten och på grund av den kunskapsstruktur som den agila metodiken medför, men hindras i och med att teamen inte är motiverade till eller inser värdet av kunskapsöverföring, vilket har sin grund i att teamen har kommit olika långt i övergången till den nya metodiken. / According to the knowledge-based view of the firm, knowledge is an organizations’ most important resource. In today’s organizations, different units have the opportunity to learn from each other and make use of the knowledge that is being generated internally. However, in order for this to succeed there is a need for effective and well-developed processes for the transfer of knowledge. In the performed study, research has been done on how knowledge is transferred between system development teams during a shift from a waterfall methodology to an agile methodology at the company Folksam. The paper also aims to answer what factors that facilitate and what factors that impede knowledge transfer during a methodology shift. As an increasing numbers of organizations change to an agile methodology and previous research within the specific context is limited, a study within the area is well motivated. The theoretical framework is based on the concept of knowledge itself where a discussion of the two dominating epistemological perspectives is concluded in the thesis understanding of knowledge. Further, knowledge transfer is being defined as either a modification or transfer of knowledge reservoirs, comprised by the organization’s individuals, tools and activities and in which knowledge is embedded. The theoretical framework also includes factors influencing knowledge transfer. The empirical foundation consists mainly of interviews and observations and shows that inter-team knowledge transfer is limited, and that the occasions where transfer does take place are generally organized by the agile coaches consulted by Folksam. When knowledge transfer takes place it is facilitated by the similar team context and by the knowledge structure entailed by the agile methodology, but impeded by the team members not being motivated or able to realize the benefits with knowledge transfer, which is rooted in the teams being in different stages of the transition to the new methodology.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design. Analysen har gett upphov till personor, scenarior och krav, som använts under designprocessen för att säkerställa att användarnas mål låg till grund för de designbeslut som togs. Själva designprocessen har genomförts i enlighet med projektmetoden scrum, dock med vissa modifikationer av arbetsperiodens längd och gruppens storlek. Studien visar att flera nya insikter om användarnas behov och mål uppkommit under datainsamlingen och analysen, varför användarstudien kan anses ha bidragit till ökat användbarhet i den slutgiltiga designen. Användningen av projektmetoden scrum medförde en arbetsgång som gav positiva resultat och bidrog till att undvika problem som ofta uppstår då traditionella projektmetoder används. Slutsatsen blir därför att scrum lämpar sig väl för designprojekt men att den bör kombineras med en förstudie av målgruppen för att säkerställa resultatets användbarhet.

Genom de senaste åren har världen bevittnat utvecklingen av ett flertal nya teknologier som ligger till grunden för dagens framträdande innovationer. Att driva digital innovation innebär att skapa något nytt och värdefullt genom digitala teknologier. Offentliga aktörer har en strävan efter att åstadkomma önskvärda politiska målsättningar genom innovation, dock besitter inte många av dessa aktörer kunskapen eller resurserna att leverera det som förväntas. Genom att ingå i ett gränsöverskridande innovationssamarbete kan offentliga aktörer i allt större utsträckning finna lösningar externt som inte kan lösas på egen hand. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer vid digitalt driven innovation mellan en offentlig aktör och en privat aktör. Studien har genomförts genom en fallstudie som metod där tolv semistrukturerade intervjuer, inom ett gränsöverskridande samarbete med en offentlig och en privat aktör, har utförts. Utifrån detta har sex framgångsfaktorer tagits fram, som vidare lett till studiens två bidrag baserade på de egenskaper och arbetssätt som identifierats genom studien. Vårt resultat visar att ett hybridiserat arbetssätt och vikten av beställarkompetens är centralt för att framgångsrikt driva och utveckla gränsöverskridande samarbeten. / Throughout the last couple of years the world has witnessed the development of several new technologies on which todays prominent innovations are based. To drive digital innovation means creating something new and valuable through digital technologies. Public operators strives to accomplish desirable political objectives through innovation, although not a lot of these operators possess the knowledge or resources to deliver what is expected. By taking part in a cross functional innovation collaboration public operators tries to an increasing extent create the possibility of finding external solutions that they are not able to develop themselves. The purpose of this study is to examine successfactors in the case of digitally driven innovation by a private and a public operator. The study has been carried through as a case study with a method of twelve semistructured interviews within the borders of a cross functional innovation collaboration between a private and a public operator. On that basis, six successfactors was defined, that collectively created two contributions that was based on the characteristics and work procedures that was defined through the study. Our results show that a work procedure that is hybridized and the importance of client knowledge is the heart to successfully drive digital innovation and developing cross functional collaborations.

Internet of Things (IoT) is a phenomenon that involves providing things or objects with sensors and internet connection. The field of IoT is growing rapidly and there are strong incentives for companies to follow the trend to develop and create an IoT. However, the proportion of IoT initiatives considered to be successful has been shown to be low. This study therefore investigates how a project methodology can support a concept development and secure the business value for IoT initiatives. The project methodology developed in this study is named eXtreme PoC Development (XPD). XPD is based on existing project methodologies from literature and interviews from consulting companies within the field in the Stockholm region. It was evaluated by a case study where fault detection in street lighting was investigated and implemented. The evaluation of the methodology highlighted the importance of defining problems and solutions that are anchored in the business value, calculating a potential of an IoT initiative that determines the continuation of a project, involving stakeholders at an early stage and developing a PoC to validate and evaluate a concept with stakeholders. / Internet of Things (IoT) är ett fenomen som innebär att förse saker eller objekt med sensorer och internetförbindelse. Området för IoT är starkt växande och det finns starka incitament hos företag att följa trenden att utveckla och skapa en IoT. Andelen IoT-initiativ som anses vara framgångsrika har däremot visats sig vara låg. Denna studie undersöker hur en projektmetodik kan stödja en konceptutveckling och säkra affärsnyttan för IoT-initiativ. Projektmetodiken som tagits fram i denna studie benämns eXtreme PoC Development (XPD). XPD baseras på befintliga projektmetodiker från litteratur och intervjuer från konsultbolag i Stockholmsregionen. Den utvärderades genom en fallstudie där feldetektering i ljuspunkter i utomhusmiljö undersöktes och implementerades. Utvärderingen av metodiken belyste vikten av att definiera problem och lösningar som är förankrade i affärsnyttan, att beräkna en potential av ett IoT-initiativ som bestämmer ett projekts fortsättning, att involvera intressenter i ett tidigt stadie och att utveckla en PoC för att validera och utvärdera ett koncept med intressenterna.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken visar att projekt ofta misslyckas, ett problem som inte har minskat de senaste 25-åren. Även om utbudet av metoder, tekniker och datorprogram är omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt, särskilt i IS/IT-projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika tekniker, metoder, och mjukvara för projektplanering.Studiens syfte har varit att undersöka hur projektplanering i allmänhet samt tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur olika tekniker, metoder och datorprogram kan förbättra, och underlätta projektplanering. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har först en konceptuell prototyp, och därefter en slutlig prototyp av en mobil applikation för projektplanering utvecklats. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen redovisas i denna studie från start till mål. Användbarhetsfaktorer har haft stor betydelse vid utvecklingsarbetet av applikationen för att nå hög användbarhet, och av den anledningen har användbarhetsprinciper från tre olika discipliner till utvecklingen och utvärderingen använts. Kunskaperna användes därefter till att skapa en användarvänlig mobil applikation till tid- och resursplanering i projekt. / Program: Magisterutbildning i informatik

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda på bland annat Microsoft och Adobe Systems. Resultatet som redogörs i undersökningen pekar på tydliga fördelar med den agila projektmetodiken och Scrum, men även vilka nackdelar metodiken medför. Delar som diskuteras är bland annat den iterativa utvecklingens inverkan, kundinteraktionen i en agil process samt kravspecifikationen och planeringens roll.