Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

No description available.

<p>Informationssöking är en term som har olika innebörd i litteraturen. I detta examensarbete kommer informationssökning att betraktas som en övergripande beteckning för olika sökstrategier och navigering. Det vill säga att navigering och olika sökstrategier är två delkomponenter till informationssökning. Sökstrategierna avgör på vilket sätt användaren kommer att förflytta sig genom informationsmängden och navigering som en iterativ process med bland annat registrering av information. Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida teorier om informationssökning för stora displayer även är tillämpbara på små displayer. Prövningen har mynnat ut i en undersökning där ett förbättringsförslag till navigering (enligt Nielsens definition) efter implementation i en stor och en liten prototyp ställts mot en stor och en liten prototyp av neutral karaktär. Undersökningen genererade dock inte några signifikanta resultat. Däremot ställer sig deltagare i undersökningen mer positivt till de prototyper med implementerat förbättringsförslag än för de prototyper som inte har det, vilket ses som ett viktigt resultat av analysen.</p>

Studien undersökte möjligheten att ersätta en befintlig industrihanddatorlösning med en webbaserad smartphone-applikation genom att ta fram och utvärdera en utvecklingsbas enligt krav och önskemål från en extern uppdragsgivare. Befintliga utvecklingsramverk till smartphones har undersökts med fokus på företagsnära webbaserade applikationer.Den traditionella handdatorn anses föråldrad och har ersatts av moderna smartphones med högre prestanda och bättre funktionalitet. En variant av handdatorn är industrihanddatorn som har en mer robust konstruktion och har försetts med extrautrustning som t.ex. streckkodsläsare. När det gäller plattformsoberoende utveckling till smartphones finns idag en mängd olika alternativ och angreppssätt, dock är det oklart ifall de går att använda för att ersätta en industrihanddator.Arbetet i denna studie har utförts i anslutning till en extern uppdragsgivare med önskemål om att hitta ett alternativ till deras befintliga industrihanddatorlösning. Den befintliga lösningen besitter ett antal problem samtidigt som utvecklare inte kommit vidare på grund av den föråldrade plattformen.Studiens övergripande frågeställning grundade sig på om det var tekniskt möjligt att ersätta en industrihanddator med en webbaserad smartphone-applikation. I en fallstudie med ett Design Science-angrepp fastställdes vilken funktionalitet som skulle behövas och hur det kunde uppnås.Specifika önskemål och krav fastställes under ett uppstartsmöte där man beskrev den befintliga lösningen och vad som önskades med studien. Därefter utfördes ett studiebesök hos användare av det befintliga systemet för att vidare fastställa applikationens krav och viktigaste operationer. Utifrån krav och önskemål utformades utvärderingskriterier som relaterades till tidigare forskning kring kravställning för handhållna enheter. Utifrån krav och önskemål utformades utvärderingskriterier som relaterades till tidigare forskning kring kravställning för handhållna enheter. Baserat på kravställningen utformades en utvecklingsbas utifrån vilken en prototyp implementerades som proof-of-concept. Efter avslutad implementation demonstrerades prototypen för tidigare nämnd användare varpå en öppet riktad intervju inleddes för att utreda synpunkter kring användningsområde och förbättring. Slutligen utvärderades utvecklingsbasen enligt de kriterier som tidigare tagits fram för att återknyta till den övergripande forskningsfrågan och påvisa studiens genomförbarhet.Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att det är tekniskt möjligt att ersätta en industrihanddatorlösning med en webbaserad smartphone-applikation baserat på de kriterier som utformats från uppdragsgivarens krav och önskemål. Lösningen består av en uppsättning hybrida ramverk och plugins för utveckling av mobila webbapplikationer med stöd för streckkodsläsning.Studien bidrar med ett underlag till beslut om vidare utveckling inom Pulsen Production AB och hur dessa ska hantera mobila enheter i koppling till affärssystemet Harmoney. Studiens bidrag kan vara av intresse för andra typer av företag och personer som inriktar sig på plattformsoberoende utveckling eller den mobila webben. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd.</p><p>Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.</p>

Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker. Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd. Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.

Informationssöking är en term som har olika innebörd i litteraturen. I detta examensarbete kommer informationssökning att betraktas som en övergripande beteckning för olika sökstrategier och navigering. Det vill säga att navigering och olika sökstrategier är två delkomponenter till informationssökning. Sökstrategierna avgör på vilket sätt användaren kommer att förflytta sig genom informationsmängden och navigering som en iterativ process med bland annat registrering av information. Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida teorier om informationssökning för stora displayer även är tillämpbara på små displayer. Prövningen har mynnat ut i en undersökning där ett förbättringsförslag till navigering (enligt Nielsens definition) efter implementation i en stor och en liten prototyp ställts mot en stor och en liten prototyp av neutral karaktär. Undersökningen genererade dock inte några signifikanta resultat. Däremot ställer sig deltagare i undersökningen mer positivt till de prototyper med implementerat förbättringsförslag än för de prototyper som inte har det, vilket ses som ett viktigt resultat av analysen.

På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper. Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv. Alltså att ge användaren ett effektivare och bättre verktyg. För sektionen är det mycket viktigt, inte minst ur affärssynpunkt, att följa med i teknikutvecklingen. Det är också viktigt att erbjuda kunden en produkt där all information som kan behövas finns samlad på ett smidigare sätt än i dagens system. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur en publikation kan utvecklas och förbättras genom att utnyttja interaktivitet och multimedia; beskriva vilka krav produktionen av en sådan publikation ställer på hårdvara, mjukvara och personalkompetens; samt slutligen ta fram en prototyppublikation för handdator. Idéer om hur prototypen skulle kunna se ut utvecklades genom en användarcentrerad metod. Både slutanvändarna av publikationen samt producenterna av den analyserades liksom de bägge gruppernas uppgifter. Dessa idéer renodlades och prototypen utvecklades. Resultatet är en prototyp för hur en digital publikation kan se ut samt en beskrivning av vilka möjliga fördelar den ger användarna. Resultaten av analysen och erfarenheterna från prototyparbetet ledde fram till en idé om hur en utvecklingsprocess för strukturerad teknisk information kan se ut, samt vilka krav detta kommer att ställa på utvecklarna.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.

<p>Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit. Studien visar att det är möjligt att integrera fältserviceteknikerns arbetsplats med SMS m.h.a. tekniker som mobilt Internet och handdatorer, och på ett sätt som medför att lösningen får en bred acceptans. Det finns lämpliga lösningar som bör inkluderas i arbetsplatsen. Exempel är uppdrags-/ärendehantering och reservdelshantering. Det finns dock områden som måste beaktas vid utformandet av arbetsplatsen. Fältservicetekniker utrycker oro för att antalet kontakter med medarbetare kan komma att minska och en känsla av att vara övervakad om GPS-positionering utnyttjas. Helhetsintrycket är dock att dessa fältservicetekniker är mycket positiva till denna nya typ av mobila arbetsplats</p>