Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunala korttidsboenden uppfattade informationsvärdet i omvårdnadsepikrisen för vård av den äldre personen utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design med tio individuella intervjuer med sjuksköterskor verksamma på kommunala korttidsboenden. De transkriberade intervjuerna utforskades med en deduktiv innehållsanalys utifrån modellen De 6 S:n. Resultatet: Under begreppet Självbild sökte sjuksköterskan efter information om hur den äldre personen framställs. Den äldre personens självbestämmande saknas och även hur de önskar vara oberoende. Sociala relationer omfattar både en emotionell och en praktisk dimension där den kommunala sjuksköterskan fokuserar på den praktiska hjälpen. Symtomlindring, den äldre personens egen beskrivning saknas i omvårdnadsepikrisen vilket de kommunala sjuksköterskorna upplevde vara en brist. Symtomlindring sammankopplades med riskbedömningsinstrumentet Senior alert. Sammanhang innebär att avsaknaden av den äldres livsberättelse försvårar det fortsatta omhändertagandet. Strategier för framtiden beskrivs i termer som läkemedels eller återbesöksrelaterade, den äldre personens egna tankar och önskemål beskrivs sällan. Slutsats: De kommunala sjuksköterskorna utgick från omvårdnadsepikrisen för att skapa sig en bild av den äldre personen. Omvårdnadsepikrisen var bristfällig och utgick inte från den äldre personens perspektiv, erfarenhet eller upplevelse av sin situation.

No description available.

Many enterprises have shortcomings in the transfer of information between different departments. Furthermore, routines for maintaining knowledge in order to be able to use this experience in the future are often lacking. Time and resources spent on improving these systems and procedures can provide significant benefits in terms of saved time and reduced costs in the later stages of a project. The benefit of this is not only a greater clarity and a reduced risk of misunderstandings, but also the preservation of knowledge that would otherwise be lost. The aim of this study has been to examine the process of information transfer and the transfer of knowledge between the calculus department and production manager in projects at Erlandsson Bygg i Öst AB. An additional aim was suggestions for improvements in the calculation handover and at the end of a project, where it was possible. The study was primarily conducted through literature studies and interviews. The ongoing literature studies were supplemented by both dialogues and observations. The interviews have been compiled into a continuous text to ensure that respondents' answers could not be linked to a specific individual. The study shows that in the current situation there are improvements to be made regarding procedures for both the handover of the calculus and the transfer of knowledge. This work has resulted in a number of proposed measures. One such thing is an extension of the time of the handover of the calculation. Another example is the implementation of procedures for feedback to be transferred from production to the calculus department, both during and at the end of a project. Advantages and disadvantages of the various proposals have been identified and ultimately lead to a number of recommendations. / Många företag brister i informationsöverföringen mellan olika avdelningar. Dessutom saknas ofta utvecklade rutiner för att ta hand om insamlad kunskap i avsikt att kunna nyttja denna erfarenhet i framtiden. Tid och resurser som läggs på att förbättra dessa system och rutiner kan ge betydande vinster i form av sparad tid och minskade kostnader i senare skeden av projekt. Det bör därför ligga i allas intresse att utveckla och förbättra såväl informationsöverföring som kunskapsåtervinning. Inte bara större tydlighet och en minskad risk för missförstånd kan erhållas; även information och erfarenheter som i dagsläget går förlorad kan tas tillvara. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka processen för informationsöverföring och kunskapsåtervinning mellan kalkyl-avdelningen och platschefen i byggprojekt hos Erlandsson Bygg i Öst AB och i möjlig mån redogöra för möjliga förbättringar vid såväl kalkylöverlämnandet som i ett projekts avslutsskede. Studien har primärt utförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudierna har skett löpande under arbetets gång och kompletterats med såväl dialoger som observationer. Intervjuerna har sammanställts till en löpande text för att värna om att respondenternas svar inte ska kunna knytas till en enskild individ. Denna undersökning bekräftar att det i dagsläget finns förbättringar att göra kring rutiner för såväl kalkylöverlämnande som kunskapsåtervinning. Detta arbete har resulterat i ett antal föreslagna åtgärder. Dessa är bland annat att mer tid ges till kalkylöverlämnandet och att ordentliga rutiner införs för såväl löpande återkoppling som slutmöten i projektens avslutningsskede. Såväl fördelar som nackdelar med de olika förslagen har belysts för att slutligen utmynna i ett antal rekommendationer.

This report describes the development and implementation of a system for transmitting digital information at high speeds from a miniaturized submersible developed by the Ångström Space Technology Centre at Uppsala University. For instance, the vehicle shall transmit image data – even stream live video - through an optical fibre to a monitor in a ground station. Hence, the system shall be used both to convert the image data to make it transmittable, and to recreate it at the receiver. The work includes a pre-study of the programming language and the technology used. A concept for the solution is presented together with main components later broken down into internal functions. Following on this, other components that were necessary for fulfilling the function of the main components were identified. The system was developed with the hardware description language VHDL in order to be implementable and testable on an FPGA platform, but also to be transferable to other devices. After the development and implementation on the hardware platform, the system was tested and verified. Analysis showed that some modifications were required to produce the desired results. These modifications implied some deviations from the assignment statement but gave rise to suggestions for further improvement of the concept. All in all, however, the solution was successfully verified since the transmitted data was possible to recreate the original image. The report contains drawings of the developed system and the source code it consists of. / Deeper Access, Deeper Understanding

<p>Det viktiga, själva kärnan i att vara kundorienterad, är att först lyssna på kunden, vara lyhörd, vilja förstå och därefter hjälpa kunden att få sina behov tillfredställda på bästa sätt. Kraven som ställs på företagen idag är inte enbart relaterade till varans eller tjänstens kvalité, pris eller leveransförmåga. De ökade kraven innebär också att kunden vill få en bättre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen säkerställer leveranserna till dem. Eller som en kund till vårt fallföretag uttrycker sig; ”Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av våra processer.” För att utveckla och säkerhetsställa processerna efter kundens behov, måste man identifiera dem och skapa en bred förståelse för hur de ska se ut. Det vill säga, både interna och externa leverantörer ska ha insikt om kundens behov och krav. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att det interna processarbetet är i fokus, att förbättringar både i och mellan processerna genomförs. Enligt Gummesson (1991), är det i gränssnitten, där processerna skär igenom de traditionella gränserna som riskerna finns. Vårt tillvägagångssätt och metodval var att intervjua personer som i sitt dagliga arbete aktivt arbetar som huvudprocessägare, delprocessägare och aktör. Syftet var att få ett perspektiv på riskfaktorer, kvalitetsarbete och processarbete. Respondenterna representerar olika processer i vårt fallföretag. Med beaktning av ovanstående har vi formulerat vårt problem som är; Hur utvecklar och säkerställer ett företag informationsöverföringen mellan sina verksamhetsprocesser, för att på bästa sätt tillgodose kundens behov? I vår slutsats redovisar vi ett förslag till lösning av vårt problem. Förslaget är en rekommendation som kan användas för att även fortsättningsvis, kunna uppfylla kundernas önskemål.</p>

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv. Syfte: Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman. Resultat: Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan. Slutsats: Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas. Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades. Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid. Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

<p>XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.</p><p>Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation.</p><p>Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju.</p><p>På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.</p><p>Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.</p>

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Diverse användbarhetsproblem innebär dock att den här idealiska bilden sällan blir verklighet. För att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för att informationsöverföringen brister, där intranät har en nyckelroll i sammanhanget, behövs en djup och bred bild av de faktiska förhållandena som råder i kontexten - hur ledningen kommunicerar med de anställda via intranät. Den ansatsen har inneburit att undersökningen gestaltats i form av en heuristisk utvärdering och en enkät för att täcka både MDI-experters perspektiv såväl som användarnas upplevelse av fenomenet. Insamlad data triangulerades sedan för att berika analysen av upptäckterna. Resultatet av undersökningen medför en ökad förståelse för användbarhetsproblem som kan sätta käppar i hjulet för en fungerande informationsöverföring via intranät inom organisationer, men även konkreta förbättringsförslag och reflektioner kring hur intranät kan utformas för att möta framtidens krav lanseras.

Today's information society has resulted in escalated information flows within organizations, which results in increasing need for achieving efficiency and flexibility in work meetings. 25% of organizations' resources are placed in work meetings, work meetings that are often inefficient and resulting in undesirable results. Previous research shows that effectiveness in work meetings is a phenomenon that has been long studied and there are several aspects that determine whether the work meeting is considered effective or not. The subject has been studied primarily with the aim of streamlining decision making, which makes the area interesting to study from a different perspective. An important core of organizations is Information logistics, where information management are often highlighted in relation to organizations' profitability. Consequently, this was considered an interesting perspective to explore in connection with work meetings.The purpose of the case study was to visualize and describe any problems that concern content at work meetings from an information logistic perspective based on meeting structure, information transfer and meeting overflow. Appropriate theories within these areas were used to highlight critical success factors.Research questions of the study have been answered using a qualitative method in which semi-structured interviews have been used for data collection. The collected material was then analyzed in six steps. Consideration of quality criteria and research ethics have been taken throughout the process. Results showed that respondents often experience work meetings as less effective and information transfer may sometimes be inadequate. The results also pointed out the fact that unnecessary meetings are held occasionally, which contributes to an abundance of meetings. When the results were set against theoretical reference framework and research questions of the survey, the case was found to be problematic in all investigated areas resulting in a general experience of less efficient work meetings.By applying an information logistical approach and critically reviewing content at work meetings based on meeting structure, information transfer and meeting overflow, the case company could review work meetings and possibly create a meeting structure as well as situational and customized content. These efforts can hopefully increase the efficiency of work meetings, which in the long run can result in high profitability for the business.