<p>XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.</p><p>Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation.</p><p>Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju.</p><p>På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.</p><p>Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.</p>

XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras. Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation. Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju. På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet. Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.

Webbapplikationers komplexitet och mängden avancerade tjänster ökar. Loggning av aktiviteter kan öka förståelsen över användares beteenden och behov, men används i för stor mängd utan relevant information. Mer avancerade system medför ökade krav för prestandan och loggning blir än mer krävande för systemen. Det finns behov av smartare system, utveckling inom tekniker för prestandaförbättringar och tekniker för datainsamling. Arbetet kommer undersöka hur svarstider påverkas vid loggning av serverdata, enligt datainsamlingsfasen i web usage mining, beroende på lagringsstrategier. Hypotesen är att loggning kan försämra svarstider ytterligare. Experiment genomförs där fyra olika lagringsstrategier används för att lagra serverdata med olika tabell- och databasstrukturer, för att se vilken strategi som påverkar svarstiderna minst. Experimentet påvisar statistiskt signifikant skillnad mellan lagringsstrategierna enligt ANOVA. Lagringsstrategi 4 påvisar bäst effekt för prestandans genomsnittliga svarstid, jämfört med lagringsstrategi 2 som påvisar mest negativ effekt för den genomsnittliga svarstiden. Framtida arbete vore intressant för att stärka resultaten. / Web applications complexity and the amount of advanced services increases. Logging activities can increase the understanding of users behavior and needs, but is used too much without relevant information. More advanced systems brings increased requirements for performance and logging becomes even more demanding for the systems. There is need of smarter systems, development within the techniques for performance improvements and techniques for data collection. This work will investigate how response times are affected when logging server data, according to the data collection phase in web usage mining, depending on storage strategies. The hypothesis is that logging may degrade response times even further. An experiment was conducted in which four different storage strategies are used to store server data with different table- and database structures, to see which strategy affects the response times least. The experiment proves statistically significant difference between the storage strategies with ANOVA. Storage strategy 4 proves the best effect for the performance average response time compared with storage strategy 2, which proves the most negative effect for the average response time. Future work would be interesting for strengthening the results.