Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunala korttidsboenden uppfattade informationsvärdet i omvårdnadsepikrisen för vård av den äldre personen utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design med tio individuella intervjuer med sjuksköterskor verksamma på kommunala korttidsboenden. De transkriberade intervjuerna utforskades med en deduktiv innehållsanalys utifrån modellen De 6 S:n. Resultatet: Under begreppet Självbild sökte sjuksköterskan efter information om hur den äldre personen framställs. Den äldre personens självbestämmande saknas och även hur de önskar vara oberoende. Sociala relationer omfattar både en emotionell och en praktisk dimension där den kommunala sjuksköterskan fokuserar på den praktiska hjälpen. Symtomlindring, den äldre personens egen beskrivning saknas i omvårdnadsepikrisen vilket de kommunala sjuksköterskorna upplevde vara en brist. Symtomlindring sammankopplades med riskbedömningsinstrumentet Senior alert. Sammanhang innebär att avsaknaden av den äldres livsberättelse försvårar det fortsatta omhändertagandet. Strategier för framtiden beskrivs i termer som läkemedels eller återbesöksrelaterade, den äldre personens egna tankar och önskemål beskrivs sällan. Slutsats: De kommunala sjuksköterskorna utgick från omvårdnadsepikrisen för att skapa sig en bild av den äldre personen. Omvårdnadsepikrisen var bristfällig och utgick inte från den äldre personens perspektiv, erfarenhet eller upplevelse av sin situation.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning. Studien genomfördes på en hälsocentral i Gästrikland. Totalt granskades 100 datajournaler med hjälp av en utvecklad granskningsmall. De områden som granskades var: kontaktorsak, mål, omvårdnadsåtgärder och uppföljning. Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning har vissa brister och den inte till fullo följer gällande författningar. Resultatet visade att i samtliga journaler var kontaktorsaken för telefonrådgivningen dokumenterad. Dokumenterade mål för omvårdnaden däremot, var endast dokumenterat i en av de hundra journalerna. Omvårdnadsåtgärder utifrån kontaktorsak var dokumenterade i de alla flesta fall och i hälften av journalerna var omvårdnadsåtgärderna också tydligt beskrivna. Däremot var uppföljningen av omvårdnadsåtgärderna endast dokumenterat i en av hundra journaler. Texten var lättläst och lättförståelig i de flesta av journalerna och de flesta av anteckningarna var signerade. Resultatet visar vidare att VIPS sökord för problem och åtgärder inte användes i omvårdnadsdokumentationen i någon större utsträckning. Sammantaget visar resultatet att vissa delar av sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning behöver förbättras för att säkerställa kvaliteten i omvårdnadsarbetet.</p> / <p>The purpose of the study was to describe the quality of nursing documentation at telephone counselling. The study was carried out at a health care centre in Gästrikland, Sweden. With help of a viewing instrument the authors reviewed 100 patient records. The fields which were reviewed was: the reason for contact, nursing goal, nursing intervention and nursing outcome. The result indicated that nurses´ nursing documentation at telephone counselling had some lacks and that it doesn't comply with the current legislation. The result indicated that the cause of contact was documented in all 100 of the patient records. Nursing goal was only documented in one of the 100 patient records. The reason for contact was documented in most of the records and nursing intervention was clearly described in half of the records. However the follow-up of the nursing intervention was only documented in one of the 100 patient records. In most of the records the text was easy to read and easy to grasp and most of the notes were signed. Further the result shows that VIPS-keywords for problems and intervention were not used in any major extent in the nursing documentation. In conclusion result shows that parts of the nurses´ documentation at telephone counselling are in need of enhancement to secure the quality of nursing care.</p>

Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning. Studien genomfördes på en hälsocentral i Gästrikland. Totalt granskades 100 datajournaler med hjälp av en utvecklad granskningsmall. De områden som granskades var: kontaktorsak, mål, omvårdnadsåtgärder och uppföljning. Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning har vissa brister och den inte till fullo följer gällande författningar. Resultatet visade att i samtliga journaler var kontaktorsaken för telefonrådgivningen dokumenterad. Dokumenterade mål för omvårdnaden däremot, var endast dokumenterat i en av de hundra journalerna. Omvårdnadsåtgärder utifrån kontaktorsak var dokumenterade i de alla flesta fall och i hälften av journalerna var omvårdnadsåtgärderna också tydligt beskrivna. Däremot var uppföljningen av omvårdnadsåtgärderna endast dokumenterat i en av hundra journaler. Texten var lättläst och lättförståelig i de flesta av journalerna och de flesta av anteckningarna var signerade. Resultatet visar vidare att VIPS sökord för problem och åtgärder inte användes i omvårdnadsdokumentationen i någon större utsträckning. Sammantaget visar resultatet att vissa delar av sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning behöver förbättras för att säkerställa kvaliteten i omvårdnadsarbetet. / The purpose of the study was to describe the quality of nursing documentation at telephone counselling. The study was carried out at a health care centre in Gästrikland, Sweden. With help of a viewing instrument the authors reviewed 100 patient records. The fields which were reviewed was: the reason for contact, nursing goal, nursing intervention and nursing outcome. The result indicated that nurses´ nursing documentation at telephone counselling had some lacks and that it doesn't comply with the current legislation. The result indicated that the cause of contact was documented in all 100 of the patient records. Nursing goal was only documented in one of the 100 patient records. The reason for contact was documented in most of the records and nursing intervention was clearly described in half of the records. However the follow-up of the nursing intervention was only documented in one of the 100 patient records. In most of the records the text was easy to read and easy to grasp and most of the notes were signed. Further the result shows that VIPS-keywords for problems and intervention were not used in any major extent in the nursing documentation. In conclusion result shows that parts of the nurses´ documentation at telephone counselling are in need of enhancement to secure the quality of nursing care.

Syftet med denna studie; en en-grupps före- och eftertest, var att beskriva förekomstfrekvens av alla PRIM-VIPS sökord i omvårdnadsjournalen på en vårdcentral före och efter en studiecirkel där distriktssköterskor (n = 19) och undersköterskor (n = 7) deltog. Två tidsperioder om vardera tre veckor valdes, en före studiecirkelns start och den andra när studiecirkeln var avslutad. Tidsperioderna var representativa ur både patient- och personalhänseende. Det totala antalet patientkontakter i respektive period bedömdes vara jämförbara. Samtliga distriktssköterskor och undersköterskor inbjöds till studiecirkeln, inbjudan sändes också till vårdcentralsledningen för kännedom. Studiecirkeln innefattade fyra träffar om två timmar vardera då alla sökord gicks igenom och diskuterades. Vid varje cirkelträff gavs hemuppgift som gicks igenom vid kommande studietillfälle. Dokumentationsmallar för de vanligaste typerna av kontakter gicks igenom, diskuterades och reviderades. Statistik från respektive period togs fram av en systemadministratör. Denna statistik har analyserats. Resultatet visade en ökning med 32% av förekomsten av sökord från period ett till period två. Man ser inte bara en ökning av förekomst av sökord utan man ser också vilka vårdfunktioner som är mest frekventa. Resultatet visar även en kraftig ökning när det gäller förekomstfrekvensen av sökordet medverkan, som bland annat beskriver patientens delaktighet i vården.

Bakgrund/Syfte: Sjuksköterskan har i sin kompetensbeskrivning att föra omvårdnadsdokumentation. Syftet med arbetet är att ta reda på vad sjuksköterskan har för syn på denna. Olika lagar och författningar styr hur dokumentationen ska skrivas, dock ser detta inte likadant ut i alla länder. Ändå beskriver detta arbete en internationell syn på dokumentationen, då systemen inte beskrivs i detalj, utan presenteras mer överskådligt med fokus på själva dokumentationen. Att föra anteckningar om en patient går tillbaka så långt som Florence Nightingales tid och är i ständig utveckling. Den utveckling och anpassning som sker kontinuerligt stärks av teorin om copingmekanismer som Callista Roy beskriver. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med fokus på omvårdnad har använts. En manifest innehållsanalys har följts. Resultat: I resultatet beskrivs det att synen på dokumentationen är komplex, då det används flera olika system. Ändå är synen på dokumentationen inte riktat på specifika system, utan mer generellt. De kategorier som presenteras är: Sjuksköterskans dokumentationskunskap och dennes syn på utbildning i dokumentation, sjuksköterskors syn på och inställning till dokumentationssystem, synen på sitt eget och andras ansvar då det gäller omvårdnadsdokumentation och sjuksköterskors upplevelser kring hur patienten påverkas av omvårdnadsdokumentation. Slutsats: En god och kontinuerlig utbildning och genomgång i de system som används i respektive arbetsplats är förutsättningen för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och säkra i sin egna omvårdnadsdokumentation.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen / An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.

<p>Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation. En litteraturstudie användes där elektroniska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Även en manuell sökning gjordes. Huvudresultatet visade att sjuksköterskans attityder hade betydelse för sjuksköterskans ålder, utbildningsnivå, förhållningssätt till datorer och arbetssituation. Faktorer såsom arbetsledningens och professioners attityder hade också betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation vid implementering av dokumentationssystem. Sjuksköterskans attityder hade betydelse till den muntliga rapporteringen då den ansågs att den kunde tas bort och att organisatoriska förändringar behövdes då implementeringen skedde. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudiens resultat, är att sjuksköterskans IT-kunskaper en generationsfråga, som måste förändras genom att ge sjuksköterskan olika förutsättningar såsom utbildning, stöd, motivation och organisationiska förändringar som kan göra så att sjuksköterskans arbetssituation underlättas vid ett införande av datoriserat dokumentationssystem. Attityder hos arbetsledningen och andra professioner måste förändras för att sjuksköterskan skall kunna få en mer positivare attityd.</p>

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation. En litteraturstudie användes där elektroniska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Även en manuell sökning gjordes. Huvudresultatet visade att sjuksköterskans attityder hade betydelse för sjuksköterskans ålder, utbildningsnivå, förhållningssätt till datorer och arbetssituation. Faktorer såsom arbetsledningens och professioners attityder hade också betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation vid implementering av dokumentationssystem. Sjuksköterskans attityder hade betydelse till den muntliga rapporteringen då den ansågs att den kunde tas bort och att organisatoriska förändringar behövdes då implementeringen skedde. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudiens resultat, är att sjuksköterskans IT-kunskaper en generationsfråga, som måste förändras genom att ge sjuksköterskan olika förutsättningar såsom utbildning, stöd, motivation och organisationiska förändringar som kan göra så att sjuksköterskans arbetssituation underlättas vid ett införande av datoriserat dokumentationssystem. Attityder hos arbetsledningen och andra professioner måste förändras för att sjuksköterskan skall kunna få en mer positivare attityd.