En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. / Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.

<p>En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: <em>läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och <em>basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. </em></em></p> / <p>Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS. / Background: The nurse has a large responsibility in the near patient care and is expected to be a good listener within the person-centered care. Events that are traumatic affects both the directly affected patient but also the nurse through their secondary exposure. Aim: The purpose of this study is to highlight the incidence of STS in nurses as well as to describe how it affects the quality of care and person-centered care. Method: Literature review of relevant articles in databases PubMed and CINAHL. The results of this literature study are based on 14 articles that met the inclusion and quality criteria. Results: The nurse is affected by STS on several levels, both professionally and personally. The quality of the fundamental person-centered care will be affected if STS is noted and the risk is imminent that the nurse affects to such an extent that they may choose to call in sick and/or change their jobs. Conclusion: STS is a relatively unknown concept. The nurse may face STS independent of workplace and the results can be showed in a lower quality of care and personal symptoms such as; irritability, fatigue, decreased empathy, depression, re- experiences of previously experienced traumatic events, and others. Leadership influence on identification of nurse’s STS development and handling.