Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet – en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Temaanalys användes för analys av data. Resultat: Resultatet delades in två huvudteman, barriärer och möjligheter med underteman. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen arbetar mycket med att försöka få de äldre motiverade till att vara fysiskt aktiva och att de använder sig av personliga träningsprogram. Det framkom även att det finns barriärer som brist på motivation och hinder i hemmen i form av trösklar och mattor som gjorde det svårt för de äldre att vara fysiskt aktiva. Implikationer: Det är viktigt att få kunskap om äldres möjligheter till och barriärer mot fysisk aktivitet. Denna studie ge en inblick i problemet och kan vara användbar vid framtida folkhälsoarbete bland äldre personer. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att göra en större studie med både kvinnor och män från hemtjänsten för att få ett bredare perspektiv om fysisk aktivitet och äldre. / Background: Physical activity contributes to increased longevity and quality of life, and plays an important role for older people when it comes to maintaining their health. There was a lot of barriers against being physically active. Purpose: The purpose of this study was to describe home care staff´s views on elderly peoples opportunities and barriers to be physically active – an interviewstudy.Method: A sample of five women from the home care service was selected and semi-structured interviews were conducted. The interviews were transcribed and analyzed using tema analysis. Results: The results were divided into two main headings, barriers and opportunities. The results showed that the home care staffs were working hard to try to get the older motivated to be physically active and they also used personal training programs. It also emerged that there are barriers such as lack of motivation and barriers in the home in the form of sills and carpets that made it difficult for older people being physically active. Implication: It is important to have knowledge about elderly people’s opportunities and barriers to be physically active. This study provides an insight of the problem and can be used in future public health work among elderly people. Suggestion for further research would be to do a larger study of both women and men involved working in the home care sector to get a broader perspective about physical activity among elderly people.

Antalet äldre i världen ökar, vilket medför att det finns ett större behov av vård och rehabilitering. Eftersom vårdtiderna blivit kortare har också en större del av rehabiliteringen förflyttats till hemmet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med hemtjänstpersonal. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på hälsocentraler. Materialet transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att det finns ett samarbete, men att det ser olika ut. Resultatet visade att det finns faktorer som påverkar samarbetet som att nära relationer mellan yrkesgrupperna och samordnade träffar underlättar samarbete medan stora personalgrupper och privata aktörer försvårar samarbete. Det framkom även att hemtjänstpersonalen sågs som en viktig resurs i rehabiliteringen. Sammanfattningsvis pekar studien på att det finns delar i samarbete som går förbättra och att ett välfungerande samarbete är betydelsefullt för att de arbetsterapeutiska insatserna ska nå de äldre.

Äldrevården i Sverige har under de senaste decennierna genomgått en rad organisatoriska förändringar, bland annat genom införandet av New Public Management (NPM). NPM innebär mer fokus på ekonomisk effektivitet och ställer därför nya krav på mätbarhet och operationalisering. I ett försök att möta dessa krav och öka effektiviteten inom hemtjänsten har systemet TES implementerats. TES är ett planeringsverktyg som registrerar alla besök hos kunder samt planerar dagliga insatser utifrån tid och resurser. Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hemtjänstpersonalens beskrivningar av det tidsstyrande planeringsverktyget TES. Uttryckt mer teoretiskt är vårt syfte att undersöka om TES kan förstås som en form av disciplinering och övervakning av hemtjänstpersonalen. Det empiriska material som ligger till grund för studien skapades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta respondenter från fyra olika hemtjänstenheter i Uppsala kommun. Foucaults teorier om makt och maktskapande mekanismer används vid analysen av materialet för att närmare undersöka TES roll i hemtjänsten utifrån ett maktperspektiv. Respondenterna beskriver TES på ett sätt som gör att verktyget genom Foucaults teorier går att tolka som en maktutövande instrument med syfte att disciplinera personalen och effektivisera verksamheten. Respondenterna upplever att arbetet med TES och den hårda tidspress som verktyget medför skapar stress och har en negativ inverkan på de sociala relationerna på arbetsplatsen och även på kvaliteten på kundomsorgen.  Vidare går det i deras beskrivningar att utläsa att TES kan påverka maktstrukturerna och förstärka hierarkin inom hemtjänsten. Verktyget beskrivs även bidra till att personalen känner sig övervakad och kontrollerad. Flera av de intervjuade medger också att TES medför ett antal positiva effekter, bland annat att det ger mer struktur åt arbetet. Det framkommer dock i resultatet att de negativa aspekterna väger över och att systemet överlag verkar bidra till en försämrad arbetsmiljö.

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.

Studiens problem: Hemtjänstpersonal upplever mycket stress i sitt arbete samtidigt som deras resurser begränsas av olika anledningar. Syfte: I uppsatsen undersöks hemtjänstpersonalens olika delar av handlingsutrymme och i vilken utsträckning hemtjänstpersonalen kan kommunicera med kollegor och chefer, för att undersöka vilken påverkan de har på hemtjänstpersonalens upplevda stress. Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen. Datainsamling skedde genom en webbenkät i kontakt med kommunala och privata hemtjänstutförare samt genom offentlig publicering av webbenkäten på sociala medier. Den insamlade datan analyserades sedan med både en beskrivande analysmetod och med sambandsanalys i form av Chi2-test. Teori: För att besvara syftet med undersökningen användes fyra lämpliga teorier och teoretiska begrepp. Gräsrotsbyråkrati användes då det förklarar vilken roll hemtjänstpersonalen har i relation till brukarna. Handlingsutrymme som begrepp användes då det möjliggjorde en förklaring av hemtjänstpersonalens arbetssituation. Emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska front-och backstage möjliggjorde analyser som visar beteende-och känslomässiga aspekter. Resultat: Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalens handlingsutrymme påverkas av en mängd olika faktorer och respondenterna upplever sig besitta stort handlingsutrymme. Kommunikation med kollegor upplevdes möjligt i större utsträckning än med chefer. Resultatet av sambandsanalyserna visade att hemtjänstpersonalen upplevde mindre stress när insatserna brukarna stämmer överens med deras behov samt när hemtjänstpersonalen i större utsträckning kunde kommunicera med cheferna.

No description available.

Syfte: att kartlägga hemtjänstpersonalens kunskaper om diabetes och diabetesrelaterade läkemedel, agerandet i vissa specifikt beskrivna sjukdomssituationer samt kunskaper om för verksamheten gällande delegeringsrutiner.Metod: Studien genomfördes med en strukturerad enkät som innehöll frågor om diabetes, diabetesrelaterade läkemedel, hemtjänstpersonalens handlande vid vissa specifikt beskrivna sjukdomsfall samt frågor om för verksamheten gällande delegeringsrutiner. Totalt delades 120 enkäter ut till hemtjänstpersonal i tre olika kommuner. En svarsfrekvens på 70% erhölls. Resultat: De största bristerna i hemtjänstpersonalens kunskaper handlade om läkemedel och insulinpreparat. Personalen hade inte heller helt klart för sig skillnader mellan typ 1 och typ 2 diabetes. De flesta visste hur ett normalt blodsockervärde bör ligga men många visste inte i vilka situationer som ett blodsockervärde var angeläget att kontrollera. De flesta kunde identifiera tecken på lågt blodsocker och visste delvis hur de skulle agera i den aktuella situationen. Det var svårare för personalen att känna igen högt blodsocker där endast en tredjedel kände igen symtomen. Positivt var ändå att fler än de som kände igen symtomen (51 %) handlade korrekt i situationen och kontaktade sjukvård. Delegeringsförfarandet visade sig vara olika. De flesta svarade att de fick teoretisk genomgång inför varje beviljad delegering. Ungefär 46 % ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att ge insulin till vårdtagare.

Hemsjukvården utvecklas i takt med ett ökat vårdbehov i samhället och blir en alltmer komplex verksamhet. I hemsjukvården har distriktssköterskan ett ansvar i att leda, undervisa och stödja hemtjänstpersonal så att en kvalitativ vård bedrivs i hemmet. Detta är en stor utmaning då personalen i hemtjänsten ofta har olika mycket utbildning och arbetslivserfarenhet. Dessutom är ofta omsättningen av personal stor vilket kan försvåra distriktssköterskans ledarskap. Tidigare forskning visar att distriktssköterskans ledarskap är viktigt i omvårdnadsarbetet och det ställer krav på att rätt kompetens finns för att kunna ta svåra beslut och bedömningar varje dag. Distriktssköterskan delegerar omvårdnadsinsatser till hemtjänstpersonalen, därför krävs det att distriktssköterskan kan bedöma deras förmågor och färdigheter samt är trygg i sin yrkes- och ledarroll. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av vad som främjar deras ledarskap av hemtjänstpersonal. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom hemsjukvård och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ledarskapet främjas av att distriktssköterskan tar det ansvar som åligger professionen. En god relation med hemtjänstpersonalen var främjande i distriktssköterskans ledarroll och ska präglas av ömsesidig tillit, gott samarbete och delaktighet. Personliga egenskaper, både hos distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen som att vara trygg i sig själv och vara ansvarstagande var främjande för ledarskapet. I diskussionen lyfts distriktssköterskans syn på sin ledarroll och vad som främjar den och varför. Studiens resultat indikerar att en god relation mellan distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen var främjande för ledarskapet. Övergripande kan ses att distriktssköterskans dagliga arbete underlättas av att ha goda kunskaper om vad som främjar ledarskapet av hemtjänstpersonal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa och undersöka hur ensamhetskänslor hos äldre kommer till uttryck i äldreomsorgen från biståndshandläggarnas och hemtjänstpersonalens perspektiv. I studien redogörs det för olika bakomliggande orsaker och konsekvenser av känslor av ensamhet bland äldre. Det redogörs även för relevanta begrepp och aktuell statistik över de äldres situation och hälsa i samhället. Uppsatsens empiriska material bygger på en kvalitativ ansats i form av åtta semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare och hemtjänstpersonal inom Skåne län. Efter en djup bearbetning och analys av vårt insamlade material framkom det relevanta teoretiska perspektiv och synsätt. Vi fördjupade oss i bemötandets etik, empati/sympati samt aktivitetsteorin som är centrala delar i vår studies ämne och som har hjälpt oss att förstå vårt forskningsmaterial. Några av studiens slutsatser är: 1) att känslor av ensamhet hos äldre uppfattas som en subjektiv och mångfacetterad känsla av både biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. 2) att ensamhetskänslor hos äldre är, enligt professionerna, ett välkänt fenomen och något som beaktas i arbetet med de äldre. 3) att enligt professionerna är bemötandet gentemot den äldre av stor betydelse för att den äldre ska uppleva sig som värdefull och därmed också öka sitt välbefinnande. 4) att professionerna för många äldre är den enda sociala kontakten vissa äldre har. 5) att aktiviteter som har sociala inslag och som fångar upp varje individs behov och intressen också bidrar till hälsofrämjande faktorer. 6) ensamheten kan både vara en orsak till och en konsekvens av depression eller psykisk ohälsa vilket kan få allvarliga konsekvenser för de äldre. / This qualitative study aims to enlighten and review how feelings of loneliness among our elderly are being expressed from the perspective of social workers in authority and home help caregivers. The study portrays various underlying causes and consequences of feelings of loneliness among the elderly. It also describes relevant concepts and current statistics on the situation and health of the elderly in society.The material was built on a qualitative approach of eight semi-structured interviews with social workers in authority and home help caregivers within Skåne county. After a methodological process and an analysis of our material, particular theoretical perspectives emerged. The theoretical perspectives are: ethics in personal treatment, empathy/sympathy and activity theory. These theories are central for the analysis and the theories have helped us to understand the research material.Some of our conclusions are: 1) feelings of loneliness among elderly was by the social workers in authority and home help caregivers seen as a multifaceted and subjective feeling. 2) feelings of loneliness among elderly according to the social workers in authority and home help caregivers are a well-known phenomenon and something they take into consideration in their work with the elderly. 3) according to the social workers in authority and home help caregiver’s, personal treatment towards the elderly is of importance to make the elderly feel worthful and thereby is personal treatment increasing their wellbeing. 4) for many elderlies the social workers in authority and home help caregivers, especially the home help caregivers, are the only social contact they have. 5) activity with social influences can catch the elderlies needs and interests and also contribute to factors that improve the elderlies health in a positive direction. 6) loneliness can be either a causal factor or a consequence of depression or mental illness which can lead to serious concequenses for the elderlies.

In this day's society the elderly live longer and they consume more alcohol than previous generations. That puts home care professionals in a situation where the work burden increases. And they meet more individuals with problems that they have no or little knowledge about. The purpose of this study is to describe and analyse the knowledge of how home care professionals identify and handle elderly with alcohol abuse. This was done by a vignette study with three different home care groups. That made it possible for us to see how home care professionals think and act in different situations. This study shows that home care professionals lack knowledge on how to identify alcohol abuse. They also don’t know how to handle alcohol abuse among the elderly. There is a lack of routines and coordination with other professionals. The home care professionals take the elder's self-determination into big consideration and that affects how they can handle alcohol abuse. We hope that this study will contribute to an increased awareness about the situation that home care professionals meet, and that this study will contribute to changing the situation. We also hope to be able to contribute knowledge about the topic.