No description available.

Nursing assistants’, as frontline caregivers in the care of older people, have a unique opportunity to encourage physical activity and exercise in older people. Hence, the perceptions by these care providers of physical activity and exercise among older people are an essential factor. The aim of this study is to  describe how nursing assistants perceive physical activity and exercise for older people, over the age of 65, receiving home care and home help. Method: Data was collected through interviews with 19 nursing assistants, selected by strategic sampling and analysed using a phenomenographic approach. Results: The findings show two different perceptions of physical activity for the older people: “physical activity is to  move” described as everyday movements i.e. everyday activities and outdoors activities and “physical activity is to make an effort”, described as older people handling their day-to-day tasks and outdoor activities or struggling to be less inactive and performing healthy activities. Three different perceptions of exercise for the older people emerged: “exercise as physical activity”, described as movement performed, based on individual exercise programmes from the physiotherapist or through day-to-day tasks such as dressing, cleaning or shopping; “exercise as rehabilitation” described as part of the rehabilitation process or as a prescription to follow, and “exercise as an agent” described as enhancing the health and well-being of older people, principally related to mobility or enhancing the older people’s social activities. Conclusion: This study shows that there are a variety of perceptions of physical activity and exercise among nursing assistants which can be important for health professionals to be aware of, in order to provide targeted support. This study also shows two different approaches by nursing assistants towards older people: a health-promotion one and a preventive one; it would seem to be important to be aware of these approaches, if a shift towards promoting health and well-being should be implemented in the care of older people.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Sociala omsorgsprogrammet</p><p>Socialt arbete 41-60 p</p><p>C-uppsats, 10 p</p><p>Ht 2007</p><p>En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung</p><p>- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?</p><p>Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Sammanfattning</p><p>Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.</p><p>För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.</p><p>Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.</p><p>Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.</p> / <p>Örebro University</p><p>The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Social work programme</p><p>Social work advanced course, 41-60 points</p><p>Essay, 10 points</p><p>Ht 2007</p><p>A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.</p><p>- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.</p><p>Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.</p><p>The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.</p><p>The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.</p><p>Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox</p>

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet Socialt arbete 41-60 p C-uppsats, 10 p Ht 2007 En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung - Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land? Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Sammanfattning Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal. För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst. Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen. Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox. / Örebro University The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Social work programme Social work advanced course, 41-60 points Essay, 10 points Ht 2007 A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin. - How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country. Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Abstract The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff. The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service. The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care. Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Sveriges äldre befolkning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta stiga, samtidigt växer trenden mot digitalisering inom äldreomsorgen för att kunna tackla den ökande belastningen inom sektorn. Digitala hjälpmedel anses kunna underlätta för personal inom äldreomsorgen och skapa en mer hållbar omsorg. Användarinvolvering i produktutvecklingsprocessen av sådana hjälpmedel kan bidra till att erhålla ett så gynnsamt och effektivt hjälpmedel som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om, hur och i så fall när medarbetare involveras  iproduktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen, samt vilka effekter involvering medför. Avsikten är även att analysera hur digitala hjälpmedel påverkar medarbetarna samt den omsorg som erbjuds. Grunden till studien utgörs av en teoretisk referensram, där kunskap inom produktutvecklingsprocesser, användarinvolvering, äldreomsorgens organisation och digitala hjälpmedel samlades in. Därefter genomfördes en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fem medverkande respondenter från fyra olika företag och organisationer. Identifiering av teman genomfördes med hjälp av intervjudatan, som står till grund för resultatet. En analys där resultatet jämfördes mot teorin utfördes, följd av en utvecklande diskussion av forskningsfrågorna. Slutligen drogs slutsatser utifrån analysen. En slutsats som dras är att användare involveras i produktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel i äldreomsorgen i viss utsträckning. Användarinvolveringen sker på olika sätt i olika faser i produktutvecklingsprocessen. Studien visar även att användarinvolvering har en stor betydelse för en välanpassad produkt inom välfärdsteknik. En annan slutsats från studien är att det generellt ses stora fördelar med användandet av välfärdsteknik. Det har visat sig ha en positiv påverkan på personalens arbetssätt. När för mycket ny teknik införs på en gång eller om tekniken upplevs oanpassad för arbetsmiljön medför det negativa effekter på personalen. / Sweden's elderly population has increased in recent years and is expected to continue to rise. At the same time the trend towards digitalization in elderly care increases in order to cope with the increased work load within the sector. Digital aids are considered to be an asset for staff in elderly care and can create a more sustainable elderly care. User involvement in the product development process of such aids can contribute to obtaining the most favorable and efficient aid as possible. The purpose of the study is to investigate if, how and when co-workers are involved in the product development process of digital aids within the elderly care sector, as well as the effects involvement causes. The intention is also to analyze how digital aids affect the co-workers and the care offered. The basis of the study is a theoretical frame of reference where knowledge in product development processes, user involvement, the organization of home care for elderly and digital aids was gathered. Following up the theory, a qualitative study was carried out based on semi-structured interviews with five participating respondents from four different companies and organizations. With the help of interview data, an identification of themes was carried out and formed the basis for the reports results section. Thereafter, an analysis where the results were compared against the theory, was carried out followed by a discussion apropos the research questions. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. A conclusion that is drawn is that users are involved in the product development process of digital aids in elderly care to some extent. User involvement takes place in different ways in different phases of the product development process. The study also shows that user involvement is of great importance for a well-adapted product in welfare technology. Another conclusion from the studies is that there are generally great advantages with the use of welfare technology. It has been shown to have a positive impact on the staff's way of working. When too much new technology is implemented at once or the new technology is perceived as unadapted, it can have a negative impact on the staff.

By 2020, the coronavirus has spread worldwide and is classified as a pandemic. The purpose of thisstudy has been to, through the perspective of home care assistants, examine the significance of thesocial isolation that the Covid-19 pandemic has meant for older people regarding their mental health.It has thus been about the home care assistants' experiences of the elderly's strategies for dealing withthe recommended social isolation. The study was conducted by using a qualitative research methodthrough semi-structured interviews with home care assistants, who work with elderly people living intheir home. A thematic analysis of the collected material was made and four themes emerged from thecoding. The results showed that the home care assistants experienced a deteriorating mental healthduring the Covid-19 pandemic of the elderly people. This was shown, for example, in the form ofincreased anxiety and sleeping disorders. Furthermore the results showed how the elderly people usedtheir resilience to handle how the virus was affecting their every-day life. Also the result showed theimportance of social stimulation and activity among the elderly and that home care assistants have animportant role for some eldelry who have a limited social life.

No description available.