Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.

Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, även här är förståelse och kommunikationcentralt. Resultaten visar att kraven inom yrket är hanterbara, förutsatt attkontrollmöjligheter finns och att revisorn upplever stöd. Med dessa kriterieruppfyllda finns även goda möjligheter att uppnå arbetslivsbalans. / Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communication. Supportfrom individuals in one's private life is also important, where understandingand communication also play a central role. The results show that the demandswithin the profession are manageable, provided that control opportunities existand the auditor feels supported. With these criteria met, there are good chancesof achieving work-life balance.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll. / The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=>0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad. / Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p => 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.