Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet. Totalt besvarade 107 deltagare, varav 69 kvinnor, en enkät. Analyserna visade på samband mellan stress och samtliga 4 arbetsmiljövariabler (krav, kontroll, stöd samt tydlighet), vidare på positivt samband mellan självledarskapsvariabeln självbestraffning och stress samt positiva samband mellan strategigruppen naturliga belöningar och 2 av arbetsmiljövariablerna. Hypotesen, att goda självledarskapskunskaper medför bättre stresshantering, fick dock inte stöd. Det behövs ytterligare forskning för att tydliggöra sambanden mellan självledarskap, stress och arbetsmiljö, exempelvis genom experimentella studier.

<p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate if there are associations between job stress in terms of demand, control, and support and physical inactivity.</p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional design was used in this study which is based on the “Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health” (SLOSH) from 2006. SLOSH includes men and women, between 19-68 years old and from all labor markets sectors. A total of 5 141 participants sent in their survey. Indices of the components in the demand-control-support model were created and multiple regression analyses with physical inactivity as the dependent variable were performed. Adjustment for possible confounders (age, sex, marital status, children, education, physical work, computer work, working hours, shift work, smoking, alcohol consumption, sleep quality and BMI) were made.</p><p><strong>Result:</strong> The main result showed an association between passive work (low demands and low control) in combination with poor support and physical inactivity. This result was statistically significant both unadjusted (OR: 1.38, CI: 1.12-1.71) and adjusted (OR: 1.28, CI: 1.03-1.59) for several covariates.</p><p><strong>Conclusion: </strong>This study suggests that especially passive work (low demands and low control) in combination with poor support from supervisors and colleagues are associated to physical inactivity. Further research needs to establish causality.</p>

Aim: The aim of this study was to investigate if there are associations between job stress in terms of demand, control, and support and physical inactivity. Method: A cross-sectional design was used in this study which is based on the “Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health” (SLOSH) from 2006. SLOSH includes men and women, between 19-68 years old and from all labor markets sectors. A total of 5 141 participants sent in their survey. Indices of the components in the demand-control-support model were created and multiple regression analyses with physical inactivity as the dependent variable were performed. Adjustment for possible confounders (age, sex, marital status, children, education, physical work, computer work, working hours, shift work, smoking, alcohol consumption, sleep quality and BMI) were made. Result: The main result showed an association between passive work (low demands and low control) in combination with poor support and physical inactivity. This result was statistically significant both unadjusted (OR: 1.38, CI: 1.12-1.71) and adjusted (OR: 1.28, CI: 1.03-1.59) for several covariates. Conclusion: This study suggests that especially passive work (low demands and low control) in combination with poor support from supervisors and colleagues are associated to physical inactivity. Further research needs to establish causality.

No description available.

<p>Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.</p> / <p>Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.</p>

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress. / Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.

Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik. / How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co- operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.