Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet. Totalt besvarade 107 deltagare, varav 69 kvinnor, en enkät. Analyserna visade på samband mellan stress och samtliga 4 arbetsmiljövariabler (krav, kontroll, stöd samt tydlighet), vidare på positivt samband mellan självledarskapsvariabeln självbestraffning och stress samt positiva samband mellan strategigruppen naturliga belöningar och 2 av arbetsmiljövariablerna. Hypotesen, att goda självledarskapskunskaper medför bättre stresshantering, fick dock inte stöd. Det behövs ytterligare forskning för att tydliggöra sambanden mellan självledarskap, stress och arbetsmiljö, exempelvis genom experimentella studier.

<p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate if there are associations between job stress in terms of demand, control, and support and physical inactivity.</p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional design was used in this study which is based on the “Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health” (SLOSH) from 2006. SLOSH includes men and women, between 19-68 years old and from all labor markets sectors. A total of 5 141 participants sent in their survey. Indices of the components in the demand-control-support model were created and multiple regression analyses with physical inactivity as the dependent variable were performed. Adjustment for possible confounders (age, sex, marital status, children, education, physical work, computer work, working hours, shift work, smoking, alcohol consumption, sleep quality and BMI) were made.</p><p><strong>Result:</strong> The main result showed an association between passive work (low demands and low control) in combination with poor support and physical inactivity. This result was statistically significant both unadjusted (OR: 1.38, CI: 1.12-1.71) and adjusted (OR: 1.28, CI: 1.03-1.59) for several covariates.</p><p><strong>Conclusion: </strong>This study suggests that especially passive work (low demands and low control) in combination with poor support from supervisors and colleagues are associated to physical inactivity. Further research needs to establish causality.</p>

Aim: The aim of this study was to investigate if there are associations between job stress in terms of demand, control, and support and physical inactivity. Method: A cross-sectional design was used in this study which is based on the “Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health” (SLOSH) from 2006. SLOSH includes men and women, between 19-68 years old and from all labor markets sectors. A total of 5 141 participants sent in their survey. Indices of the components in the demand-control-support model were created and multiple regression analyses with physical inactivity as the dependent variable were performed. Adjustment for possible confounders (age, sex, marital status, children, education, physical work, computer work, working hours, shift work, smoking, alcohol consumption, sleep quality and BMI) were made. Result: The main result showed an association between passive work (low demands and low control) in combination with poor support and physical inactivity. This result was statistically significant both unadjusted (OR: 1.38, CI: 1.12-1.71) and adjusted (OR: 1.28, CI: 1.03-1.59) for several covariates. Conclusion: This study suggests that especially passive work (low demands and low control) in combination with poor support from supervisors and colleagues are associated to physical inactivity. Further research needs to establish causality.

No description available.

<p>Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.</p> / <p>Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.</p>

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress. / Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.

Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress. / Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.

Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.