<p><strong>Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. <strong>Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. <strong>Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. <strong>Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. <strong>Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p><p>Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.</p></p>

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro.

Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.

För- och grundskollärare, fritidspedagog, undersköterska samt sjukvårdsbiträde påvisar hög sjuknärvaro för yrkesgrupperna inom områdena skola, vård och omsorg. Denna uppsats syftar till förståelse av hur den höga sjuknärvaron upplevs och legitimeras hos arbetstagare som är eller har varit verksamma inom dessa områden. I denna studie undersöks hur sjuknärvaro legitimeras med utgångspunkt i individens förhållningssätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med tio informanter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett legitimitetsperspektiv med utgångspunkt i Kondra och Hursts begreppshantering av de nyinstitutionella begreppen tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism, normativ isomorfism samt avinstitutionalisering på individnivå. Denna begreppshantering möjliggör studerandet av individens legitimitet i organisationen. Studiens resultat visar att informanterna och deras kollegor förhåller sig på ett liknande sätt till sjuknärvaro genom anledningar till, konsekvenser av samt anpassning till fenomenet. Denna homogenisering av förhållningssätt till sjuknärvaro förklaras i denna studie genom isomorfa krafter.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på Ringhals hanterar nedsatt hälsa. Ringhals har låg sjukfrånvaro vilket väckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och närvarokrav vid nedsatt hälsa samt hur de upplever sjuknärvaro och vilka följder en eventuell sjuknärvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgångspunkt för studien. Den innehåller variablerna handlingsutrymme och närvarokrav som påverkar hur medarbetare hanterar ohälsa (Johansson &amp; Lundberg, 2004). Resultatet visar att medarbetare har stort handlingsutrymme och kan anpassa sitt arbete efter arbetsförmåga. Det framkom också att medarbetare kan ta ut ledighet istället för att sjukanmäla sig i syfte att undkomma karensdagen som är en av konsekvenserna av sjukfrånvaro. Andra konsekvenser är mer arbete att ta igen eller mer arbete för kollegor. De känner lojalitet mot kollegor och vill inte att de ska behöva arbeta i deras ställe. Detta tillsammans med en norm att komma till arbetet trots viss nedsatt hälsa och att medarbetare känner ansvar och trivs gör att även närvarokravet är stort. Slutsatsen är att det finns sjuknärvaro som kan ha effekter som minskad produktivitet och smittorisk. Ett sätt att minska sjuknärvaron hade varit att minska handlingsutrymmet vilket dock skulle kunna medföra värre konsekvenser som långtidssjukfrånvaro och försämrad psykosocial arbetsmiljö.

Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan. Upplevelsen av närvarokrav gentemot elever och kollegor framhävs som bidragande orsaker till sjuknärvaro. Lärarorganisationen understryks som bristfällig, då dåligt samarbete och lite eller ingen förståelse för lärares arbetsuppgifter uppfattas av respondenterna. Föreliggande studies resultat är viktiga för att förstå läraryrket som ett gränslöst och kravfyllt arbete. Strategier och arbetsvillkor bör således ses över, vilka kan underlätta för lärare och ge möjlighet att avstå från arbetet vid eventuell sjukskrivning.

Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro. Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet. Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet. Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet. Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

Media, trade unions and politicians have during the last years described social workers untenable work situation, and research shows that social workers are using strategies as sickness presence to deal with the imbalance between demands and resources. There is an interest in deepening knowledge of the phenomenon of sickness presence among social workers and to analyze the underlying causes that lead to the fact that social workers attend work while they are sick. The purpose of my study is to broaden knowledge for sickness presenteeism among social workers. I wanted to contribute to a better understanding of sickness presenteeism as phenomenon by analyzing social workers experience and wanted my study to focus on detailed descriptions of situations, events and feelings. Therefore I used a qualitative approach and based my study on individual interviews with 11 social workers. The social workers who chose to participate in the interviews are all women. I found several common strategies in the social workers descriptions, which were organized into three themes: loyalty, economy and resignation. The analysis was based on two different kinds of perspectives: one focusing on power and the other focusing on gender. The result shows that sickness presenteeism among social workers can be understood as a result of their attempt to live up to the prevailing male norms in society through paid work and to support the family, while they at the same time is expected to live up to the traditional image of ”a good girl" who prioritize the needs of others before her own health. The needs of others can appear in the form of, for example; clients, colleagues, family finances or the organization.

<p>Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna. Två chefer intervjuades också för deras syn på de anställdas återgång. Alla intervjuade var kvinnor mellan 30-60 år och de hade olika arbeten inom sjukvård, administration och landstingsservice. Genom personalhandläggare och chefer fick vi kontakt med lämpliga intervjupersoner. Vi fann att framgångsfaktorer för återgång i arbete inom JLL var: en god fysisk arbetsmiljö, en god psykosocial arbetsmiljö, organisationens stöd, Försäkringskassans stöd men även Försäkringskassans regelverk och byråkrati som får anställda att välja tjänstledighet utan lön istället för sjukskrivning, stöd från familj och vänner, ett bra ledarskap, arbetsträning och arbetsanpassning, en hög intern locus of control och en god hälsa. Slutsatsen visade att de viktigaste framgångsfaktorerna var: ett tidigt stöd från organisationen i rehabiliteringen, ett bra ledarskap, en bra arbetsmiljö, medarbetarens motivation till återgång i arbete och en hög intern locus of control.</p>