Sjuknärvaro är ett globalt fenomen som har negativa följder för individer och organisationer. Under Covid - 19 pandemin har även konsekvenser som smittspridning på grund av sjuknärvaro aktualiserats. Studien syftade till att undersöka hur anställdas attityder, säkerhetsspecifikt ledarskap, anställningsotrygghet, personliga ekonomiska svårigheter och anställningsform kan tänkas leda till anställdas sjuknärvaro. Enkätundersökning (N = 177) visade att normativa attityder till sjuknärvaro kan leda till starkare intentioner för att komma till arbetet trots sjukdom. Emellertid visade studien att det inte fanns något samband mellan individers attityder till smittorisker med Covid -19 på deras arbetsplats och intentioner för sjuknärvaro. Inte heller personliga ekonomiska svårigheter eller anställningsform hade någon relation med intentioner för sjuknärvaro. Anställningsotrygghet var positivt associerad med normativa attityder medan säkerhetsspecifikt ledarskap hade en negativ relation med upplevelser av smittorisker.

I och med de restriktioner som Covid-19-pandemin medförde blev hemarbete ett nytt arbetssätt för många arbetstagare i Sverige. Forskning som vi tagit del av beskriver att sjukfrånvaro i organisationer minskar samtidigt som mörkertalet gällande sjuknärvaro är stort, vilket skapade intresset för denna studie. Forskning kring sjuknärvaro fokuserar på den fysiska arbetsplatsen och inte vid hemarbete som nu är ett vedertaget arbetssätt i Sverige. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur arbetstagare upplever sjuknärvaro vid hemarbete samt hur den upplevda arbetskvaliteten påverkar valet att sjuknärvara. Samtliga arbetstagare inom en organisation som tillhandahåller både produkter och tjänster inom den privata sektorn ombads besvara en enkät och åtta respondenter har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har tematiserats och analyserats vilket har lett fram till resultatet av denna studie. Resultatet visar att sjuknärvaro i hemarbete förekommer i hög grad och tillgängligheten som arbetssättet innebär ökar anställdas val att sjuknärvara. Valet att sjuknärvara tas speciellt då arbetstagarna upplever hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt arbetsgivare och ur ekonomiska aspekter. Arbetstagare upplever att sjuknärvaron har en negativ påverkan på effektiviteten då arbetstempot inte sker i samma takt, samt fler pauser behövs för att klara av att arbeta sjuk vid hemarbete. Genom att arbeta med arbetskvalitet och tillgodose de behov arbetstagare har för att uppleva en god arbetskvalitet menar författarna av denna studie att sjuknärvaro kan förebyggas. / With the restrictions imposed by Covid-19-pandemic, work from home (WFH) became a new method of working for many employees in Sweden. The research we have found describes that sickness absence in organizations is decreasing, but the prevalence of sickness presenteeism is still unknown, which created the interest for our study. Research on sickness presenteeism focuses on the traditional physical workplace and not WFH, which is now an established method in Sweden as a result of the Covid-19-pandemic. This study aims to understand how workers experience sickness presenteeism when working from home and how the perceived quality of work affects the decision to choose such presenteeism. A survey was sent out to all workers in an organization in the private sector, which provides both products and services and eight respondents were interviewed in semi-structured interviews. All the interviews were then thematized and analyzed, leading to the results of this study. The results show that sickness presenteeism in WFH occurs to a high degree, and is perceived by workers as common due to the accessibility of the working method. The choice to work with sickness presenteeism is made especially when employees experience high workload, loyalty to colleagues and employers and from economic aspects. Employees feel that sickness presenteeism has a negative effect on efficiency as they do not work at the same pace, and need to take more breaks to cope with working from home while sick. By working on quality of work and meeting employees' needs to experience good quality of work,the authors of this study argue that sickness presenteeism can be prevented.

Bakgrund: Sjukfrånvaro, sjukskrivningar och ohälsa är något som kostar både samhället och företagen mycket pengar. En medarbetares personliga hälsa spelar en stor roll när det kommer till både lönsamhet och produktivitet på arbetsplatsen. Motion leder till att en individ blir bättre på att planera arbetsuppgifter, får bättre koncentration och initiativtagande. Många företag investerar i sin personal i form av friskvård, men den förbättrade prestationen varken redovisas eller mäts på ett specifikt konto i redovisningen.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur företag använder sig av nyckeltal som mäter den ekonomiska resultateffekten av friskvård och andra hälsofrämjande insatser.  Metod: Vi kommer i det här arbetet använda oss av en kvalitativ metod tillsammans med en deduktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer eftersom vi då har möjlighet att anpassa våra frågor och följdfrågor. Totalt har 14 respondenter från 13 olika företag intervjuats.  Slutsats: Studien har visat att företag vanligtvis inte mäter den ekonomiska effektiviteten av friskvård och hälsofrämjande insatser, varken generellt eller med hjälp av bestämda nyckeltal. Flertalet upplever att det saknas ett enkelt tillvägagångssätt och många upplever inte sjukfrånvaron som ett problemområde. Samtidigt visade studien att sjukfrånvaron kan vara missvisande eftersom anställda underpresterar på grund av sjuknärvaro. / Background: Absence due to illness, sick leave and ill health is something that costs both society and companies a lot of money. An employee's personal health plays a big role when it comes to both profitability and productivity in the workplace. Exercise leads to an individual becoming better at planning tasks, gaining better concentration and initiative. Many companies invest in their staff in the form of wellness, but the improved performance is neither reported nor measured in a specific account in the accounting. Purpose: The purpose of the essay is to investigate whether and how companies use key performance indicators that measure the financial performance effect of employee welfare benefits and other health-promoting efforts. Method: In this essay we will mainly use a qualitative method together with a deductive approach. Data collection is conducted through semi-structured interviews, since we then have the opportunity to both adapt our questions and follow-up questions. A total of 14 respondents from 13 different companies were interviewed. Conclusion: The study has shown that companies usually do not measure the financial effectiveness of employee welfare benefits and health promotion efforts, neither generally nor with the help of specific key performance indicators. The majority feel that there is no simple approach and many do not experience sickness absence as a problem. At the same time, the study showed that sickness absence can be misleading because employees underperform due to presenteeism.

Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden. / Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.