Bakgrund: Sjukfrånvaro, sjukskrivningar och ohälsa är något som kostar både samhället och företagen mycket pengar. En medarbetares personliga hälsa spelar en stor roll när det kommer till både lönsamhet och produktivitet på arbetsplatsen. Motion leder till att en individ blir bättre på att planera arbetsuppgifter, får bättre koncentration och initiativtagande. Många företag investerar i sin personal i form av friskvård, men den förbättrade prestationen varken redovisas eller mäts på ett specifikt konto i redovisningen.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur företag använder sig av nyckeltal som mäter den ekonomiska resultateffekten av friskvård och andra hälsofrämjande insatser.  Metod: Vi kommer i det här arbetet använda oss av en kvalitativ metod tillsammans med en deduktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer eftersom vi då har möjlighet att anpassa våra frågor och följdfrågor. Totalt har 14 respondenter från 13 olika företag intervjuats.  Slutsats: Studien har visat att företag vanligtvis inte mäter den ekonomiska effektiviteten av friskvård och hälsofrämjande insatser, varken generellt eller med hjälp av bestämda nyckeltal. Flertalet upplever att det saknas ett enkelt tillvägagångssätt och många upplever inte sjukfrånvaron som ett problemområde. Samtidigt visade studien att sjukfrånvaron kan vara missvisande eftersom anställda underpresterar på grund av sjuknärvaro. / Background: Absence due to illness, sick leave and ill health is something that costs both society and companies a lot of money. An employee's personal health plays a big role when it comes to both profitability and productivity in the workplace. Exercise leads to an individual becoming better at planning tasks, gaining better concentration and initiative. Many companies invest in their staff in the form of wellness, but the improved performance is neither reported nor measured in a specific account in the accounting. Purpose: The purpose of the essay is to investigate whether and how companies use key performance indicators that measure the financial performance effect of employee welfare benefits and other health-promoting efforts. Method: In this essay we will mainly use a qualitative method together with a deductive approach. Data collection is conducted through semi-structured interviews, since we then have the opportunity to both adapt our questions and follow-up questions. A total of 14 respondents from 13 different companies were interviewed. Conclusion: The study has shown that companies usually do not measure the financial effectiveness of employee welfare benefits and health promotion efforts, neither generally nor with the help of specific key performance indicators. The majority feel that there is no simple approach and many do not experience sickness absence as a problem. At the same time, the study showed that sickness absence can be misleading because employees underperform due to presenteeism.