Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. / About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang.   Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut. En kompletterande intervju där deltagarnas egna röster kom fram gjordes vid avslut. Data bearbetades kvantitativt och kvalitativt.   Resultat: Kvantitativa data visade en signifikant minskning av psykiska symtom och alexityma drag direkt efter avslutad Känsloskola och en fortsatt förbättring efter sex månader som dock inte blev så stor att signifikans uppnåddes samt en ökad funktionsförmåga efter sex månader. Kvalitativa data visade ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Slutsatser: Resultatet pekar mot att en affektintegrerande psykologisk behandlingsmodell, Känsloskola, kan bidra till utveckling och vidmakthållande av psykisk hälsa och att metoden passar väl i psykiatrisk verksamhet.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer som har någon form av demenssjukdom bedöms till 130 000-150 000 i Sverige. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen vid BPSD kan till exempel vara agitation eller ångest. Motiv: Antalet personer med demenssjukdom ökar och därigenom även BPSD. Forskning visar att omvårdnadsåtgärder och personcentrerad vård vid BPSD har positiva effekter för både patient och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att arbeta personcentrerat med omvårdnadsåtgärder i vården av personer med BPSD. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har en positiv inställning till omvårdnadsåtgärder vid BPSD och fokuserar på att ge personcentrerad vård, samtidigt som de erfar brist på resurser för att utföra detta. Två huvudkategorier identifierades; Se personen bakom sjukdomen och Balanserar omvårdnadsåtgärder utifrån engagemang och organisatoriska begränsningar. Till dessa identifierades fem subkategorier; Utgår från personens levnadsberättelse, Arbetar kreativt för att anpassa omvårdnadsåtgärder efter personen, Ser nyttan av individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder vid BPSD, Brinner för omvårdnad och är stolt över sin kompetens i vårdteamet och Hanterar organisatoriska begränsningar. Konklusion: Omvårdnadspersonalen tillämpar personcentrerade omvårdnadsåtgärder i vården av BPSD. Brist på resurser är dock ett hinder i utförandet. Kunskap om omvårdnadspersonalens erfarenheter kan påverka utvecklingen av personcentrerad vård vid BPSD. Insatser som förbättrar välmående för personer med BPSD och stödjande insatser till omvårdnadspersonal behövs och bör implementeras för att gynna framtidens demensvård. / Background: The number of people who have some form of dementia is estimated at 130,000-150,000 in Sweden. Nine out of ten people with dementia will suffer from behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD can be, for example, agitation or anxiety. Motive: The number of people with dementia is increasing and thus also BPSD. Research shows that nursing interventions and person-centered care of BPSD have positive effects for both patient and healthcare professionals. Aim: To describe the nursing staff's experiences of working person-centered with nursing interventions in the care of persons with BPSD. Methods: The study was conducted using a qualitative method with individual semi-structured interviews with eight participants. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result shows that the nursing staff have a positive attitude towards nursing interventions in the care of BPSD and focuses on providing person-centred care, while experiencing a lack of resources to do this. Two main categories were identified; Seeing the person behind the illness and Balance nursing interventions based on commitment and organizational limitations. Five subcategories were identified for these; The person's life story, Working creatively to adapt nursing interventions to the person, Sees the benefit of individually adapted nursing interventions in the care of BPSD, Passionate about nursing and takes pride in their competence in the care team and Manages organizational limitations. Conclusion: Nursing staff applies person-centered nursing interventions in the care of BPSD. However, a lack of resources is an obstacle in the execution. Knowledge of the nursing staff's experiences can influence the development of person-centred care of BPSD. Interventions that improve the well-being of people with BPSD and supportive interventions for nursing staff are needed and should be implemented to benefit the future of dementia care.

Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.

Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed.   Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument.  Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden. / Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.

Bakgrund: I takt med att människan blir allt äldre ses en ökning av att fler drabbas av en demenssjukdom. På grund av nedsatt kommunikationsförmåga vid demenssjukdom är det många patienter som utvecklar någon form av beteendemässiga och psykiska symtom vi demenssjukdom (BPSD). Sjuksköterskor som arbetar inom demensvården upplever ofta både verbalt och icke verbalt våld, som kan leda till en svår arbetssituation för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplever någon form av BPSD i vården av patienter med demenssjukdom. De beskriver situationen som komplex och att etiska konflikter ofta uppstår. Sjuksköterskor ser BPSD som en naturlig del av demensprocessen. Personcentrerad vård, miljöanpassning samt bemötandet ses som främjande åtgärder och minskar risken att BPSD uppstår. I vissa fall kan läkemedel krävas för att minska lidande. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av BPSD i stor utsträckning påverkar sjuksköterskors välbefinnande och hälsa. Studien belyser vikten av förstående chefer, ett öppet arbetsklimat samt utbildning och kunskap som viktiga faktorer. / Background: As people get older, there is an increase in more people suffering from dementia. Due to impaired communication skills in dementia, many patients develop some form of behavioral and mental symptoms in dementia (BPSD). Nurses who work in dementia care often experience both verbal and non-verbal assault, which can lead to a difficult work situation for nurses. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with dementia who have developed BPSD. Method: A general literature review where 11 scientific articles were reviewed. Results: The results show that nurses often experience some form of BPSD in the care of patients with dementia. They describe the situation as complex and that ethical conflicts often arise. Nurses see BPSD as a natural part of the dementia process. Person-centered care, environmental adaptation and treatment are seen as preventative measures and reduce the risk of BPSD occurring. In some cases, medication may be required to reduce suffering. Conclusion: The study shows that nurses 'experiences of BPSD to a large extent affect nurses' well-being and health. The study highlights the importance of understanding managers, an open work climate and education and knowledge as important factors.