<p>WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p<.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test.</p>

WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p&lt;.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

<p>Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

Våra svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner har sedan den 1 juli 2018 ett ökat fokuspå digital kompetens. Målsättningen med detta är att tydliggöra skolans uppdrag att stärkaelevernas digitala kompetens då skolvärlden utgör en central roll för den fortsatta ledningenoch utvecklingen inom området. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studeragymnasieelevers upplevelser av för- och nackdelar i hur de digitala verktygen används iundervisning och i hemmet, och hur detta påverkar deras uppmärksamhet och inlärning. Datasamlades in med hjälp av en enkätundersökning. Både primärdata från enkätundersökning ochsekundärdata (litteratur, artiklar och teori) har använts som verktyg i den analytiska delen avstudien. Enkätsvaren bearbetades både kvantitativt och kvalitativt beroende på om det rörde sigom slutna eller öppna frågor. Studiens resultat bidrar med svar på de möjligheter ochutmaningar som implementering av digitala verktyg i undervisningen för med sig. Debelöningar som eleverna får genom att de använder sina skärmar är oftast omedelbara, men intelångsiktigt meningsfulla. Däremot är lärande och bildning meningsfullt, men också något somkräver strävsamt arbete och med belöningar som oftast dröjer. Genom att stärka både lärare ochelevers kunskap och inflytande om digitala verktyg i undervisning kan lärarna ta kommandotöver vad de erbjuder eleverna på skärmarna och på så vis göra de digitala verktygen till enresurs snarare än ett hinder i undervisningen.

Dagens skola präglas av ett friare arbetssätt med högre krav på individen än tidigare. Dagens undervisning möter inte alla elevers behov i skolan. Andelen elever som omfattas av åtgärdsprogram ökar och skolan lyckas inte sätta in stöd för alla som är i behov av det. Samtidigt ska skolan bland annat ge alla elever samma chanser att lära sig och utvecklas till sin fulla potential. Barn och ungas koncentrationsförmåga kan förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Dessutom kan övningar som tränar elevernas uppmärksamhet och koncentration vara till fördel för barn och unga med koncentrationssvårigheter. Utifrån denna bakgrund syftar studien till att undersöka om det finns skillnader beroende på om aktiviteten är låg intensiv jämfört med medel- och högintensiv och om akademiska pauser gör för nytta på kognitiva förmågor hos barn och unga. Om detta är fallet, även undersöka om och vad akademiska pauser gör för nytta på barn och ungas kognitiva förmågor? Studien är en systematisk litteraturstudie, detta för att skapa en bild av den aktuella forskningen inom området. Artiklar har sökts via databaserna: Google Scholar, Eric (EBSCO) och PsycInfo. Flertalet inklusion- och exklusionskriterier har använts för att nå de artiklar som speglat vårt syfte. Resultatet visar på att lågintensiva aktiviteter som yoga och mindfulness är en effektiv metod för att utveckla elevers kognitiva förmågor. Medel- och högintensiva aktiviteter visar likt lågintensiva, positiva effekter gällande kognitiva förmågor. Beroende på typ av aktivitet har olika kognitiva förmågor påverkats och graden av effektivitet har bestämts av aktivitetens varaktighet och karaktär. Slutsatsen av studien är att beroende på elevernas behov i undervisningen bör en variation av aktiviteter väljas. Därav bör läraren använda sig av varierade typer av aktiviteter under en akademisk paus för att alla elever ska kunna utvecklas. Med anledning av den svenska skolans erkända problem är akademiska pauser av yttersta vikt för vår kommande roll som lärare, eftersom dessa kan underlätta undervisningen för alla elever och skapa ett stabilare klassrumsklimat med mer arbetsro.

Patients diagnosed with schizophrenia (SZ) show major deficits in cognitive functioning andsleep spindle activity. As much indicates that sleep spindle activity is related to cognitive performance, this literature review intended to investigate the degree of their relationship inpatients with SZ. The eligible criteria for the studies were that they measured sleep spindle activity and cognitive functioning in patients with SZ and included a non-clinical controlgroup. Studies with comorbid diagnoses were excluded. Searches were conducted between the 5th and 6th of March 2023 on PsycINFO, PubMed, Web of Science, and Medline databases. Seven studies met the eligibility criteria. The studies were written in English and published between 2007 and 2022. The quality of the studies was assessed using the JBICritical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. The results were synthesized by following a structured narrative and tables. The total number of participants with SZ was 141 and 149 in the non-clinical control group. The age of the participants ranged between 18 and 65 and were mainly men. Patients with SZ showed significantly reduced sleep spindle activity and cognitive performance compared to the control group. Several studies found positive correlations between cognitive performance and spindle density inboth groups. Some correlations were only significant for patients with SZ, indicating thatsleep spindle activity affects cognitive performance up to one point. A suggestion for further studies is to investigate the possibility to assess cognitive impairments in patients with SZ by inducing sleep spindle density. / Patienter diagnostiserade med schizofreni (SZ) uppvisar nedsättning i både kognitiv förmåga och aktiviteten av sömnspindlar. Då mycket tyder på att sömnspindlar är relaterade till kognitiv prestation, så ämnade denna systematiska litteraturstudie att undersöka denna relation hos patienter med SZ. Kriterierna för kvalificering var att studierna utförde mätningar av sömnspindel aktivitet och kognitiv förmåga hos patienter med SZ, samt inkluderade en frisk kontrollgrupp. Studier med komorbida diagnoser exkluderades. Litteratursökningar utfördes mellan den 5e och 6e mars 2023 på databaserna PsycINFO,PubMed, Web of Science, och Medline. Det var 7 studier som uppfyllde kriterierna. Studierna var skrivna på engelska och var publicerade mellan år 2007 och 2022. Kvaliteten av de inkluderade studierna bedömdes med JBI Critical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. Resultaten syntetiserades med ett strukturerat narrativ och tabeller. Det totala antalet deltagare med SZ var 141 och 149 i kontrollgruppen. Deltagarna var främst män mellan 18 och 65 år. Deltagarna med SZ visade signifikant lägre sömnspindel aktivitet samt kognitiv prestation jämfört med kontrollgruppen. De flesta studierna fann signifikanta positiva korrelationer mellan spindeldensitet och kognitiv förmåga för både SZ och kontrollgruppen. Vissa resultat var endast signifikanta för patienter med SZ vilket tyder på att sömnspindel aktivitet endast påverkar kognitiv prestation upp till en viss nivå. Förslag för framtida studier är att undersöka möjligheten att inducera spindeldensiteten hos patienter medSZ för att förhöja den kognitiva förmågan.

Speech and language pathologists working with aphasia therapy regularly encounter close relatives of people with aphasia. A common observation is that close relatives discern a connection regarding how the person with aphasia manages communication difficulties, related to their communication style before suffering from stroke. It is uninvestigated whether premorbid communication style and functional communication in people with aphasia are related to each other. This study aims to explore if there is a relationship between premorbid communication style, cognitive functioning, and post-stroke functional communication in people with aphasia. Premorbid communication style, functional communication and cognitive functions were measured in 47 participants with severe aphasia. Correlation analyses were used to examine if these areas are related to each other. No relationship could be demonstrated between communication style and functional communication, which could be explained by the unreliable measurements that was used to measure communication style. However, there was a statistically significant positive relationship between cognitive function and functional communication. Additional research is needed to reliably measure communication style in future studies. This study contributes valuable information for continued research examining the relationship between premorbid communication style and functional communication in people with aphasia. / Logopeder som arbetar med afasibehandling möter ofta närstående till personer med afasi. En vanlig observation är att närstående ofta noterar en koppling gällande hur personen med afasi hanterar kommunikationssvårigheterna relaterat till sin kommunikationsstil före insjuknande i stroke. Det är outforskat huruvida premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation hos personer med afasi är relaterade till varandra. Denna studie syftar till att utforska om det finns ett samband mellan premorbid kommunikationsstil, kognitiva funktioner och funktionell kommunikation för personer med afasi. Premorbid kommunikationsstil, funktionell kommunikation och kognitiva funktioner har mätts på 47 deltagare med grav afasi. Korrelationsanalyser har använts för att undersöka om det finns ett samband mellan dessa domäner. Inget samband kunde påvisas mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation, vilket skulle kunna förklaras av de mindre tillförlitliga mätningarna som gjordes för att mäta kommunikationsstil. Däremot fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan kognitiv funktion och funktionell kommunikation. Ytterligare forskning behövs för att kunna mäta kommunikationsstil med pålitliga resultat. Denna studie bidrar med värdefull information inför fortsatt forskning om sambandet mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation för personer med afasi.

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed.   Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument.  Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden. / Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.