There are several different methods of assessment of functional communication in individuals with aphasia. However, these are not very established in Sweden. A number of assessment methods are not translated and adapted to Swedish. The views about what functional communication means are scattered. The purpose of this study was to, with the help of a questionnaire survey, identify how Swedish speech and language therapists assess functional communication, to what extent and what they want that an assessment method should contain to be clinically useful. The study involved 54 clinically active speech and language therapists in the area of aphasia. Participants felt that it was important to assess functional communication. Assessment was commonly used but with different methods. The most common way of assessment was that the speech  and language therapists assessed the functional communication through dialogue and observation. It was less claimed to use only structured and published assessment materials. The speech and language therapists in the study considered it important that the results from an assessment method should be comparable over time to be clinically useful. An increased knowledge and dissemination of assessment materials for functional communication might increase the use. There is a need for new Swedish assessment material and/or translations of existing material regarding functionell communication. Another aspect that is important for a more thorough assessment of functional communication is the lack of time as many speech and language therapists where experiencing. / Det finns flertalet bedömningsmetoder för funktionell kommunikation hos personer med afasi. Dessa är dock inte särskilt etablerade i Sverige. Flera av bedömningsmetoderna finns inte översatta till svenska och är därmed inte anpassade till svenska förhållanden. Åsikterna kring vad funktionell kommunikation innebär är spridda. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga hur och i vilken utsträckning logopeder i Sverige bedömer funktionell kommunikation vid afasi, samt vad de vill att en bedömningsmetod ska innehålla för att den ska vara kliniskt användbar.  I studien deltog 54 kliniskt aktiva logopeder inom afasiområdet. Deltagarna ansåg att det var viktigt att bedöma funktionell kommunikation. Bedömningen utfördes i hög grad men med olika metoder. Det vanligaste var att logopederna bedömde funktionell kommunikation genom samtal och observation. En mindre andel uppgav sig använda enbart strukturerade och publicerade bedömningsmaterial. Det logopederna ansåg viktigast för att en bedömningsmetod ska vara kliniskt användbar var att det gick att jämföra resultatet över tid. Det framkom av svaren att en utökad kunskap och spridning av bedömningsmaterial för funktionell kommunikation skulle få logopeder att använda dessa mer. Det behövs nya svenska material och/eller översättningar av redan befintliga material. Tidsbrist för bedömning av funktionell kommunikation är något som många deltagare angav som en anledning till att det inte genomförs i stor utsträckning.

Speech and language pathologists working with aphasia therapy regularly encounter close relatives of people with aphasia. A common observation is that close relatives discern a connection regarding how the person with aphasia manages communication difficulties, related to their communication style before suffering from stroke. It is uninvestigated whether premorbid communication style and functional communication in people with aphasia are related to each other. This study aims to explore if there is a relationship between premorbid communication style, cognitive functioning, and post-stroke functional communication in people with aphasia. Premorbid communication style, functional communication and cognitive functions were measured in 47 participants with severe aphasia. Correlation analyses were used to examine if these areas are related to each other. No relationship could be demonstrated between communication style and functional communication, which could be explained by the unreliable measurements that was used to measure communication style. However, there was a statistically significant positive relationship between cognitive function and functional communication. Additional research is needed to reliably measure communication style in future studies. This study contributes valuable information for continued research examining the relationship between premorbid communication style and functional communication in people with aphasia. / Logopeder som arbetar med afasibehandling möter ofta närstående till personer med afasi. En vanlig observation är att närstående ofta noterar en koppling gällande hur personen med afasi hanterar kommunikationssvårigheterna relaterat till sin kommunikationsstil före insjuknande i stroke. Det är outforskat huruvida premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation hos personer med afasi är relaterade till varandra. Denna studie syftar till att utforska om det finns ett samband mellan premorbid kommunikationsstil, kognitiva funktioner och funktionell kommunikation för personer med afasi. Premorbid kommunikationsstil, funktionell kommunikation och kognitiva funktioner har mätts på 47 deltagare med grav afasi. Korrelationsanalyser har använts för att undersöka om det finns ett samband mellan dessa domäner. Inget samband kunde påvisas mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation, vilket skulle kunna förklaras av de mindre tillförlitliga mätningarna som gjordes för att mäta kommunikationsstil. Däremot fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan kognitiv funktion och funktionell kommunikation. Ytterligare forskning behövs för att kunna mäta kommunikationsstil med pålitliga resultat. Denna studie bidrar med värdefull information inför fortsatt forskning om sambandet mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation för personer med afasi.

One third of all patients with acute stroke acquire the language impairment aphasia. The assessment of aphasia is important in order to give a correct diagnosis and treatment. Two types of aphasia assessments are assessment of language function and assessment of functional communication (communication in everyday life). The assessment is usually performed by a speech and language pathologist (SLP) but it can also be performed by a family member or close friend with a proxy rating questionnaire. In this study the correlation between proxy rating of functional communication and SLP assessment of both language function and functional communication were examined. The assessments were performed at 16 days and 6 months after stroke onset. The study also examined if two proxy ratings correlated. The study was conducted using ANH and CETI proxy ratings, and the SLP assessments NGTA and ANELT. The results revealed a strong, statistically significant, correlation between proxy rating and SLP assessment and a very strong, statistically significant, correlation between the two proxy ratings. All correlations remained strong over time. When differences between proxy rating and SLP assessment were observed there was a tendency that proxies rated the functional communication higher than the SLP did. When the participants were divided into groups based on severity of aphasia, the results revealed a greater consistency between proxy rating and SLP assessment for people with mild aphasia than for those with moderate to severe aphasia. / En tredjedel av alla som drabbas av stroke får den förvärvade språkstörningen afasi. Det är viktigt att bedöma afasi för att bland annat kunna diagnosticera och lägga upp behandling. Två sätt att bedöma afasi är bedömning av språkfunktion och bedömning av funktionell kommunikation (kommunikation i vardagslivet). Vanligtvis utförs bedömningen av logoped men svårigheterna kan också bedömas genom anhörigskattning. I denna studie undersöktes samband mellan anhörigskattning av funktionell kommunikation med logopedisk bedömning av både språklig funktion och funktionell kommunikation vid 16 dagar samt vid 6 månader efter insjuknandet i stroke. Dessutom undersöktes huruvida två olika anhörigskattningar korrelerade med varandra. Testerna som användes var anhörigskattningarna ANH och CETI samt logopedbedömningarna NGTA och ANELT. Resultaten visade en stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattning och logopedbedömning samt en mycket stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattningarna. Korrelationerna var fortsatt starka över tid för alla jämförelser. Observation av skillnader mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning visade att anhöriga tenderade att skatta den funktionella kommunikationsförmågan högre än logopedbedömningen av samma förmåga. Vid gruppindelning efter afasigrad observerades att för personer med lätt afasi fanns större samstämmighet mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning än för personer med måttlig till grav afasi.