Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

Rätt är det enda rätta – En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya. The correct way is the only way – A study about assessment in mathematics in class 1 in selected classes in Kenya. Den här studien syftar till att lyfta det komplexa området bedömning i årskurs 1. Undersökningar gjordes i några utvalda skolor i Kenya för att ge ett annat perspektiv på hur bedömning kan se ut. Vi ville ta reda på vilka bedömningsmetoder som används och hur de påverkar elevers fortsatta engagemang och lärande. För att få svar på dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna på de utvalda skolorna använder sig av tre olika bedömningsmetoder; kommunikativ bedömningsmetod, skriftlig bedömningsmetod och bedömning genom prov. Bedömning genom prov är den metod som har störst utrymme i matematikundervisningen. Enligt forskning tillhör bedömningssystemet i Kenya den diskurs som kallas för gör det fort och gör det rätt. Denna diskurs är inte gynnsam för elevers fortsatta engagemang och lärande enligt forskningen. Däremot visar resultatet att eleverna var motiverade och engagerade i sitt eget lärande. Slutsatsen blir därför att valet av bedömningsmetod bör baseras på det rådande skolsystemet och behöver inte vara detsamma för alla skolor.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssätt som används i de naturvetenskapliga ämnena i årskurserna F-6. Vi undersöker även om det finns några skillnader och likheter i bedömningen och arbetssätten mellan årskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa är. Arbetet grundar sig på enkäter som lärare i årskurserna F-6 har besvarat. Utgångspunkten för arbetet är ett formativt synsätt. Efter att vi läst den nationella utvärderingen som Skolverket (2007) genomförde så fick vi en syn på att man bör arbeta formativt i skolan. Vi har även efter fyra år på högskolan har upplevt att högskolan har förespråkat användandet av formativ bedömning i skolan. Detta har vi uppmärksammat och funderat över om det stämmer i praktiken. Efter att den nya läroplanen började användas i verksamheten har det skett förändringar ute i skolorna. Fler lärare går fortbildningar om hur de ska bedöma elever samt eleverna har nya mål att uppnå i skolan. Att elever i årskurs 6 ska medverka i de nationella proven för de naturvetenskapliga ämnena är något som sätter press på att lärarna ska utforma en undervisning som tillför att eleverna blir vana vid provsituationer. Något som även lärare i årskurserna 4-6 behöver tänka på idag är att eleverna ska få betyg. I vårt resultat fick vi fram att det skiljer sig åt i bedömningen och till viss del valet av arbetssätt i de olika årskurserna. Vårt resultat visar att lärare i årskurserna 4-6 både undervisar och bedömer eleverna oftare än lärare i F-3. Arbetsätten som lärare väljer till de olika årskurserna är liknande och laborativt arbete eller grupparbete är vanligast. Ni kommer även kunna läsa om hur lärare i 4-6 och F-3 använder sig av olika bedömningsmetoder, i årskurserna 4-6 använder man sig av självbedömning, prov och bedömningsmatris och lärare i F-3 använder sig av kamratbedömning och självbedömning.

Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ska verka för att eleverna övas i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Laborationer är en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssätt, och därför är det intressant att studera hur lärare bedömer detta under laborationer. Arbetets syfte var att undersöka några kemilärares bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt under kemilaborationer. Hur bedömer lärarna naturvetenskapligt arbetssätt under laborationer och vilka problem upplever de i den bedömningen? Datainsamling skedde i huvudsak med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kemilärare på fyra olika gymnasieskolor. Intervjuerna föregicks av en kort elevenkät. Lärarna fick i alla utom ett fall själva välja ut den klass som skulle få göra enkäten. Arbetet har givit svar på hur de olika lärarna bedömer eleverna under kemilaborationerna. Det har visat sig att tre av de fyra lärarna upplever att det är svårt att bedöma hela det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa tre lärare bedömer ändå stora delar av det naturvetenskapliga arbetssättet. Den kvarvarande av de fyra lärarna upplever att bedömningen av ett naturvetenskapligt arbetssätt fungerar bra tack vare arbete med ämnesövergripande projekt. Arbetet ger förutom diskussion kring resultatet också förslag på strategier för att fokusera laborationer och bedömning på ett naturvetenskapligt arbetssätt.

Syftet med arbetet är att undersöka alternativa bedömningsmetoder i kursen Produktionskunskap 1. Studien genomförs i en planerad lektionsserie med utgångspunkt ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Under tio veckors verksamhetsförlagd utbildning på en gymnasieskola utförs en lektionsserie som ligger grund för denna rapport. Ett vanligt moment i produktionskunskap är att eleverna ska lära sig synsättet LEAN. LEAN är en arbetsfilosofi som företagen använder inom produktion där flöden ses över samt motverka slöseri. Studien undersöker hur elevernas kunskaper utvecklas när använder sig av alternativa bedömningsmetoder i undervisningen. Hur främjas elevers kommunikativa förmåga vid produktionsarbete. Vilka kunskaper har eleverna före och efter undervisningen om Lean production. Datainsamlingsmetoder som använts är observationer under en praktisk examination och enkäter. Resultatet visar att alternativa bedömningsmetoder gav gott resultat med återkoppling som verktyg. Elevernas kunskaper om Lean och kommunikationsförmåga utvecklades.

Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.