No description available.

No description available.

Syftet med detta projekt är att undersöka och säkerställa funktionen hos tre dieselgeneratorer. För att göra detta har flera undersökningar och kontroller gjorts för att slutligen utmynna i en provstart och testkörning av dieselgeneratorerna. Dessa är sedan tänkta att användas i kursen KV1 Kvalificerad Verkstad. Med denna utrustning kan låga risker för personskador säkerställas även hos användare med begränsad erfarenhet av liknande utrustning. Idag finns endast datorsimuleringar eller utrustning som inte kan användas direkt av eleverna själva på grund av kostnader och risker vid felaktigt handhavande. Under projektet har mycket arbete lagts ned på att göra systemet lättförståeligt även för den som inte har tidigare erfarenhet av dessa typer av system och anläggningar. Projektet har bestått av en grundlig planering och studie i nödvändigt arbete för att få motorerna driftklara. De reservdelar som behövdes inköptes och monterades. Motorerna har efter undersökningar visat sig vara i gott skick, och har endast behövt kringsystem för att starta.

No description available.

För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning. Felsökningsunderlagetskulle därför innehålla grundläggande information om dessa system, samt kortfattat om vad somkan orsaka de fel som uppstår. Under planeringen motiverades vilka system som ansågs viktiga ochhur de skulle simuleras. Detta gav installationsritningar, funktionsbeskrivning och inköpslistor förde komponenter som behövde köpas.Det genomförda arbetet resulterade i att fel kunde simuleras i form av "Lågt smörjoljetryck", "Högkylvattentemperatur", "Lågt bränsletryck" samt "Avvikande avgastemperatur". Till detta, ettkompendium med information om dessa system, hur de fungerar, samt vad som kan orsaka de felsom uppstår, även information om förbränning och vad som kan få en avgastemperatur att avvika.

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik І med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10. I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna. I kursen finns ett antal kursmål som ska ingå i laborationerna som även har varit riktlinjer för handledningarna. I arbetet beskrivs också förändringar och uppdateringar som skett i ArcGIS 10. Den nya versionen av ArcGIS har bl.a. fått ett uppdaterat användargränssnitt. Tillgängligheten är en stor förändring i form av utökad möjlighet att använda programvaran. Det är möjligt att använda programvaran via webben och ute i fält samt genom mobilen. Resultatet består av de sju uppdaterade handledningarna och kommentarer till förändringar som gjorts i dem. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att alla handledningar är kompletta och genomförbara med godkänt resultat. / At the University of Gävle the course Geographic InformationІis given with practicals performed in the software ArcGIS 9.2, 9.3 and ArcView 3.3. The purpose of this work has been to update these tutorials and adapt them to the new version ArcGIS 10. Six of seven practical manuals have been updated from ArcMap 9.2 and 9.3, and the seventh has been almost totally rewritten from ArcView 3.3. The earlier guides have been used as a guide to produce the new guides. The syllabus has also been used to ensure that all objectives are met in the practicals. These goals have been the guidelines for the guides. The work describes the changes and updates in ArcGIS. One of the changes in the new version of ArcGIS is the updated interface. Accessibility is a major change in the form of increased availability. It is possible to use the software virtually anywhere, by the web, in the field and by mobile. The result consists of the seven updated tutorials and comments for changes made to them. The conclusion from the work is that all the manuals are complete and workable with approved results.   Keywords: ArcGIS, Laboratory manuals, Tutorials, Update, Syllabus

Denna rapport beskriver arbetet med att kontrollera den befintliga ventilationen ombord M/S Calmare Nyckel och även uppgraderingen av fläktsystemet. Rapporten följer arbetet för mätning och dokumentation av befintliga ventilationssystemet och utrymmen. Förutom mätning och dokumentation har ventilationssystemet uppgraderats genom bland annat fläktbyte. Även möjligheterna för att utföra ändamålsenliga ventilationslaborationer, vilka finns inom ramen för Sjöfartshögskolans utbildningsplan har undersökts. De första mätningarna ombord visade på mycket undermålig ventilation i förhållande till gällande ventilationsnormer. Efter uppgraderingen av ventilationssystemet visade mätning att ventilationen var tillräcklig enligt ventilationsnormer. Mätningarna efter uppgraderingen visade också att utförandet av laborationsuppgift är möjliga. Luftkvaliteten visade stor förbättring i och med uppgraderingen, vilket också medför att arbetsmiljön i dessa utrymmen förbättrats för såväl studenter som för Sjöfartshögskolans anställda.

Det finns olika studier om hur lärandet påverkas av graden av frihet under laborationer. I denna undersökning, med syfte att jämföra elevgruppers teoretiska och praktiska kunskaper, samt upplevelse efter öppen respektive sluten laboration, får fyra olika elevgrupper genomföra en laboration där de ska undersöka bomull och stålull, bland annat genom förbränning. Två grupper genomför laborationen i en helöppen form där de fritt bestämmer syfte och metod, medan de övriga två grupperna får tydliga instruktioner över hur de ska väga materialen före och efter förbränning samt anteckna resultatet, alltså en sluten variant av laborationen. Vad eleverna minns och hur de upplevde laborationerna undersöktes genom en enkät med både kvalitativa och kvantitativa frågor. De kvalitativa frågorna handlar om syfte, metoden och dess relevans för att besvara syftet samt resultatet och hur det kan förklaras. De kvantitativa frågorna handlade om hur eleverna upplever laborationen med avseende på inspiration, lärande, utmaning samt grad av frihet som önskas. Resultatet av studien tycks ge en liten antydan till förbättrade praktiska kunskaper då elever från de öppna grupperna till större del återger ett empiriskt syfte. När det gäller upplevelsen av laborationerna framträder en skillnad då mer frihet önskas bland de öppna laborationsgrupperna.

John Deweys teori “learning by doing” synliggörs i svenska läroplaner, exempelvis för Naturvetenskapsprogrammet, där samspelet mellan teori och praktiskt arbete betonas i examensmålen. Laborationer och experiment bör utgöra en central del i kemiundervisningen. När eleverna får möjlighet att utföra laborationer går dessa oftast ut på att eleverna ska följa detaljerade instruktioner som både talar om vad och hur de ska göra samt vilket resultat de ska erhålla. Sådana slutna laborationer anses i mindre utsträckning utveckla elevernas förmåga att arbeta naturvetenskapligt. I syfte att utveckla det naturvetenskapliga arbetssättet kan laborationer öppnas upp med avseende på de olika parametrarna; problem, metod och resultat. Arbetet med öppna laborationer speglar i högre grad hur forskare arbetar jämfört med slutna vilket ger eleverna en inblick och förbereder dem inför arbete i forskningsmiljö. Examensarbetet ämnade utveckla en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en förberelselektion, den öppna laborationen Mer äppeljuice och en efterföljande lektion, med det övergripande målet att bidra med ett exempel på hur en lärare kan arbeta med öppna laborationer i undervisningen. I syfte att utveckla en lärarhandledning för laborationssekvensen följde och utvärderade författarna hur en kemilärare på gymnasiet planerade och genomförde laborationssekvensen med sin klass i kursen Kemi 2. Detta utfördes genom att samla in data från intervjuer och observationer vilket skapade underlag för den tematiska analysen. Ur den erhållna datan framkom fem aspekter som var relevanta för att eleverna skulle erhålla de bästa förutsättningarna för en väl fungerande laborationssekvens; tid, upplägg, teoretiskt innehåll, gruppindelningar och kommunikation. De slutsatser som dras är att läraren planerade och anpassade upplägget utifrån de syften och mål som hen ville uppnå samt förutsättningarna i klassen. Det övergripande målet med laborationssekvensen Mer äppeljuice, som genomfördes av läraren, var att eleverna skulle utveckla sitt naturvetenskapliga arbetssätt och läraren utformade därmed ett upplägg som stimulerade och uppmuntrade eleverna att ta större eget ansvar. Det framkom bland annat att tiden var en viktig aspekt för att eleverna skulle hinna bearbeta och reflektera under arbetets gång. Dessutom hade kommunikationen mellan elever samt mellan lärare och elever en avgörande roll för att utveckla elevers tänkande. Utifrån den tematiska analysen utvecklades en lärarhandledning för laborationssekvensen Mer äppeljuice som därefter utvärderades i samtal med flera kemilärare. Lärarhandledningen innehöll utöver anpassningsbara riktlinjer och instruktioner för laborationssekvensens tre pass, bland annat information om vad som behöver göras och tänkas på inför respektive tillfälle samt gav lärarna en djupgående teorigenomgång. / John Dewey's theory “learning by doing” is made visible in Swedish curricula, for instance in the Natural Science programme, where the interaction between theory and practical work is emphasized in the degree objectives. Laborations and experiments should form a central part of chemistry teaching. When the students are given the opportunity to carry out laboration work, they are usually required to follow detailed instructions that explain both what and how they should work and also what results should be obtained. Such closed laborations are considered to have a lesser extent of developing the students' ability to work scientifically. In order to develop the natural science way of working, laborations can be opened up with respect to the various parameters; problem, method and result. The work with inquiry-based laborations, in comparison to closed laborations, better reflects how scientists work, which gives the students an insight and prepares them for work in a research environment. The thesis intended to develop a teacher's guide for a laboration sequence that includes a- preparatory lesson, the inquiry-based laboration More apple juice and a subsequent lesson. The goal of the teacher's guide was to contribute with an example of how teachers can work with inquiry-based laborations in teaching. In order to develop a teacher’s guide for th elaboration sequence, the authors followed and evaluated how a high school chemistry teacher carried out the laboration sequence with a class in the course Chemistry 2. This was done by collecting data from interviews and observations, which created a basis for the thematic analysis. From the data obtained, five aspects emerged that were relevant for the students to obtain the best conditions for a well-functioning laboration sequence; time, structure, theoretical content, groupings and communication. The conclusions that could be drawn were that the teacher planned and adapted the arrangement based on the aims, objectives and conditions in the class that the teacher wanted to achieve. The overarching goal of the laboration sequence More apple juice, that was conducted by the teacher, was for the students to develop their way of working according to the scientific method, thus the teacher designed an arrangement that stimulated and encouraged the students to take greater personal responsibility. Among other things, it emerged that the time was an important aspect for the students to have time to process and reflect during the course of the work. In addition, communication between the students and communication between teachers and students had a decisive role in developing students' thinking. Based on the thematic analysis conducted, a teacher's guide was developed for the laboration sequence More apple juice, which was then evaluated in conversations with several chemistry teachers. In addition to customizable guidelines and instructions for the three sessions of the laboration sequence, the teacher's guide contained, among other things, information about what needs to be done and thought about before each occasion and gave the teachers an in-depth theory review.

Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall vilka vardagsföreställningar elever i grundskolans senare år besitter. Undersökningen utgör ett didaktiskt syfte som bidrar till ökad insikt i dels elevers föreställningar om fysikaliska fenomen, men även om det är möjligt att finna ett arbetssätt som är effektivt och tillräckligt innehållsrikt för att utmana elevernas förståelse och kunskaper. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är om resultatet för grundskoleelevernas undersökning stämmer överens med tidigare forskning, samt om laboration är en fungerande metod för att förändra vardagsföreställningar. Det är omkring fyrtio deltagande elever i årskurs 7 och årskurs 8 från två olika kommunala grundskolor. Undersökningen delas in i del A och del B, där del A utgörs av en enkätundersökning samt där del B består av en laboration med efterföljande enkätundersökning. De båda enkäterna är desamma för att på effektivaste sätt upptäcka och mäta föreställningarnas utbredning bland eleverna. Undersökningen i del A visar att eleverna besitter de vardagsföreställningar som tidigare forskning visar. Anledningen till dessa kan bland annat bero på situationens kontext, kontakten mellan två livlösa föremål eller att det ena föremålet är mer dominant än den andra då de påverkar varandra. Resultatet på den efterföljande enkätundersökningen i del B visar att somliga föreställningar fortfarande finns kvar bland vissa elever, dock har majoriteten av eleverna förändrat sina föreställningar till de vetenskapliga förklaringarna.