This thesis studies students’ encounters with school science language games within the framework of laboratory classroom activities in Elementary Electricity. The focus is on students’ interaction with the teacher and with other students as well as with artefacts. The aim is to describe ongoing  activities and instructions as well as student focusing in relation to the teacher’s aims and also to elucidate the interactions appearing in students’ encounters with a new language game in the form of new artefacts and new language usage, as well as the way the teacher can assist the students in their learning process during these encounters. Three student groups from the Swedish comprehensive school year 7 and their teachers have been studied by observation in situ. The gathering of data has been done via field notes and video recordings made during approximately three weeks per group. One of the teachers was interviewed about the aims of the laboratory sessions. Classroom interactions in the form of talk and action have been analyzed as qualitative data. The result shows that the aim of the laboratory sessions as expressed by the teacher in the interview – what the students were expected to learn from the various laboratory sessions – remained implicit to the students. Explicit to them, were, however, the descriptions in the laboratory instructions – the doing that was supposed to take place. The students followed the instructions very carefully which made them focus primarily on what should be done and how this should be presented. From the instruction can be seen that the students are supposed to learn inductively. In other words, by doing and observing they are supposed to understand why the result turns out the way it does. The lab instruction can be viewed as an interaction affordance by which the students act, which gives the instruction a great impact on what students focus on and actually learn. The study looks upon the laboratory equipment, i.e., the artefacts, as participants in the activity. The artefacts are theory-dependent, offering several different interaction affordances, depending both on their design and on the students’ earlier experiences. This means that the interaction with artefacts creates learning differences for different students in different situations. It turns out that artefacts mediate in a more channelled and correct manner in the school science language game when students cooperate or obtain support from a more experienced person (student or teacher). Cooperation and talk, in other words, benefit the desired learning. The choice of artefacts together with their design has an impact on what students make meaning about. The encounter with scientific language usage and everyday language often leads to so-called language game clashes, the result of which may be that distracting gaps in the communication are noticed by one of the parties involved. These gaps may then distract students in their continued learning unless they are filled. Terms that are well know to students in the everyday language game but which obtain another meaning in the new scientific language game may, since the discrepancy is unclear to the student, be viewed as gaps unnoticed so far. In the thesis these gaps are interpreted as a lack of experience in a specific situation or even as a lack of support from a person who is more experienced in the situation; i.e., they are not looked upon as static misconceptions. Teacher support is required in various ways in student encounters with the school science language game. Teacher aid may either be described as indirect, when the teacher helps students to notice problems or gaps, i.e., desirable gaps in the situation, or as direct, when the teacher helps them to solve the problems they have noticed and thus to fill the gap with relevant relations. What is described is, in other words, the action pattern as an expression of the teacher’s didaktik finger-tip sensitivity or as part of the teacher’s Pedagogical Content Knowledge, PCK, or Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Work with the analysis has developed the analysis method further. This had led to new analysis concepts (desirable gaps, distracting gaps, so far unnoticed gaps) for analyzing classroom talk, which may be regarded as a contribution to method development but also as a possibility to develop professional teacher language. The analysis concepts may, for example, be applied by teachers in didaktik self-analysis and in studies of didaktik action patterns among teachers as well as among peers. / I avhandlingen studeras elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel inom ramen för en laborativ klassrumsverksamhet i elementär ellära. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter. Syftet är att dels beskriva den pågående verksamheten och instruktionerna samt elevernas fokusering i förhållande till lärarens syften, dels att belysa de interaktioner som uppstår i elevernas möten med ett nytt språkspel i form av nya artefakter och ett nytt språkbruk, samt hur läraren kan bistå eleverna i deras lärprocess i dessa möten. Tre elevgrupper i den svenska grundskolans år 7 och deras lärare har studerats in situ genom observation. Insamling av data har skett via fältanteckningar och videoinspelningar under ca tre veckor i vardera gruppen. En av lärarna intervjuades om syftena med laborationerna. Klassrumsinteraktionerna i form av samtal och handling har analyserats som kvalitativa data. Resultatet visar att syftet med laborationerna som läraren uttryckte i intervjun – vad eleverna skulle lära av de olika laborationerna – förblev implicit för eleverna. Det som däremot var explicit för eleverna var det som beskrevs i laborationsinstruktionerna – vad som skulle göras. Eleverna var mycket noga med att följa instruktionerna och fokuserade därmed främst på vad som skulle göras och hur det skulle redovisas. Av instruktionen kan man se att eleverna förutsätts lära induktivt, dvs. genom att göra och observera antas de förstå varför resultatet blir som det blir. Laborationsinstruktionen kan ses som ett interaktionserbjudande som eleverna agerar efter, vilket gör att instruktionen har stor betydelse för vad eleverna fokuserar och lär. Laborationsutrustningen, artefakterna, ses i studien som deltagare i verksamheten. De är teoriberoende och ger upphov till flera olika interaktionserbjudanden beroende dels på design, dels på elevers tidigare erfarenheter. Det innebär att interaktionen med artefakter ger upphov till skillnader i lärandet för olika elever i olika situationer. Det visar sig att artefakterna medierar på ett mer kanaliserat och korrekt sätt enligt skolans naturvetenskapliga språkspel, då eleverna samarbetar eller får stöd från en mer erfaren person (elev eller lärare). Samarbete och samtal främjar med andra ord det önskade lärandet. Valet av artefakter och deras design får betydelse för vad eleverna skapar mening om. Mötet mellan det naturvetenskapliga språkbruket och vardagsspråket ger ofta upphov till s.k. språkspelskrockar, vilket t.ex. kan resultera i att distraherande mellanrum i kommunikationen uppmärksammas av den ena samtalsparten. Dessa mellanrum kan sedan distrahera elever i det fortsatta lärandet om de inte fylls. För eleven välkända termer i det vardagliga språkspelet, men med ny innebörd i det nya naturvetenskapliga språkspelet, vilket ej står klart för eleven, kan ses som ännu ej uppmärksammade mellanrum. Dessa mellanrum tolkas i avhandlingen som i situationen  bristande erfarenhet eller t.o.m. bristande stöd från någon i situationen mer erfaren person, dvs. de ses inte som statiska ”misconceptions”. Läraren behövs som stöd på flera sätt i elevernas möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Lärarens hjälp kan beskrivas dels som indirekt, då läraren hjälper eleverna att uppmärksamma problem eller mellanrum, dvs. i situationen önskvärda mellanrum, dels som direkt, då läraren hjälper eleverna att lösa de uppmärksammade problemen och därmed att fylla mellanrummen med relevanta relationer. Det som beskrivs är med andra ord lärarens handlingsmönster som uttryck för lärarens didaktiska fingertoppskänsla, dvs. som en del av lärarens Pedagogical Content Knowledge, PCK, eller Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Analysarbetet har vidareutvecklat analysmetoden. Detta har lett till nya analysbegrepp (önskvärda  mellanrum, distraherande mellanrum, ännu ej uppmärksammade mellanrum) för analys av klassrumssamtal, vilket kan ses som ett bidrag till en metodutveckling, men också som en möjlighet att utveckla lärares yrkesspråk. Analysbegreppen kan t.ex. användas av lärare i didaktisk självanalys och i studier av didaktiska handlingsmönster såväl bland lärare som kamrater.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.</p>

<p>Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. </p><p>Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. </p><p>Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.</p>

<p>Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen på en testgrupp. Testgruppen bestod av 9 gymnasieelever som läser naturkunskap B. Resultatet visade att 8 av de 9 elever som gjorde laborationen ansåg att laborationen bör ingå i naturkunskap B. Enkätundersökningen visar även att genetiklaborationen med RAPD primer höjde intresset för genetik och genteknik hos försökspersonerna. Slutsatsen är att laborationen lämpar sig mycket väl för att öka intresset för genetik och genteknik bland gymnasieelever.</p>

<p>Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.</p><p>Eleverna fick utföra en MBL – laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL – utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.</p><p>Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen. Elevernas resultat på testfrågorna visade att den gruppen som fick MBL – pedagogik förbättrade sina resultat efter laborationen i större utsträckning än den gruppen som endast använde MBL-tekniken. Slutsats från projektet är att pedagogiken har stor betydelse för elevernas lärande.</p>

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.

Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika. Eleverna fick utföra en MBL – laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL – utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel. Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen. Elevernas resultat på testfrågorna visade att den gruppen som fick MBL – pedagogik förbättrade sina resultat efter laborationen i större utsträckning än den gruppen som endast använde MBL-tekniken. Slutsats från projektet är att pedagogiken har stor betydelse för elevernas lärande.

Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen på en testgrupp. Testgruppen bestod av 9 gymnasieelever som läser naturkunskap B. Resultatet visade att 8 av de 9 elever som gjorde laborationen ansåg att laborationen bör ingå i naturkunskap B. Enkätundersökningen visar även att genetiklaborationen med RAPD primer höjde intresset för genetik och genteknik hos försökspersonerna. Slutsatsen är att laborationen lämpar sig mycket väl för att öka intresset för genetik och genteknik bland gymnasieelever.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning.