Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

<p>Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.</p><p>Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.</p>

<p>Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen på en testgrupp. Testgruppen bestod av 9 gymnasieelever som läser naturkunskap B. Resultatet visade att 8 av de 9 elever som gjorde laborationen ansåg att laborationen bör ingå i naturkunskap B. Enkätundersökningen visar även att genetiklaborationen med RAPD primer höjde intresset för genetik och genteknik hos försökspersonerna. Slutsatsen är att laborationen lämpar sig mycket väl för att öka intresset för genetik och genteknik bland gymnasieelever.</p>

No description available.

No description available.

Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen på en testgrupp. Testgruppen bestod av 9 gymnasieelever som läser naturkunskap B. Resultatet visade att 8 av de 9 elever som gjorde laborationen ansåg att laborationen bör ingå i naturkunskap B. Enkätundersökningen visar även att genetiklaborationen med RAPD primer höjde intresset för genetik och genteknik hos försökspersonerna. Slutsatsen är att laborationen lämpar sig mycket väl för att öka intresset för genetik och genteknik bland gymnasieelever.

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008. Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

A majority of methods for identifying sequences in the human genome involve target sequence amplification through PCR. This work presents novel methods for amplifying circularized DNA and presents solutions for some major limitations of PCR. We have developed a novel method to amplify circularized DNA molecules based on a serial rolling-circle replication reaction, called circle to circle amplification (C2CA). Amplified DNA circles can be detected in array-based analyses or in real-time using molecular beacons. The amplification mechanism allows higher precision in quantification than in exponential amplification methods like PCR, and more products can be generated than in PCR. A major limitation of PCR is that amplification artifacts arise when large numbers of specific primer pairs are simultaneously added to a reaction. We have developed a solution to this problem that enables multiplex PCR amplification of specific target sequences without producing amplification artifacts. The procedure is based on oligonucleotide constructs, called selectors. The selectors identify defined target nucleic acid sequences, and they act as ligation templates to direct circularization of these targets. The selectors contain a general primer-pair motif that allows the circularized targets to be amplified in multiplex using a universal PCR primer pair. We also developed a computer program, PieceMaker, that finds an optimal design of selector probes for a given selector application. We demonstrate the method by performing a 96-plex PCR of specific DNA sequences with high success-rate and reproducibility.

Diss. Linköping : Univ.