<p>Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.</p>

Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning. Läroboken är enligt eleverna den vanligaste arbetsformen, men anses inte vara det mest lustfyllda sättet att bedriva matematikundervisningen på. Det som eleverna anser är det mest avgörande för en lärorik matematiklektion är arbetsron.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskningar inom läs- och skrivinlärning. Vi har under en bestämd tidsram haft målet att få eleverna att känna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lärare ska kunna använda olika inlärningsmetoder för att kunna öka lusten till att läsa och skriva hos elever. Läsaren kommer att få ta del av realistiska exempel på hur läs- och skrivundervisning sker på ett lustfyllt sätt, då elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver på ett tydligt sätt hur lärare kan undervisa inom läs och skrivinlärning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden. Dessa aktionsforskningar är gjorda på två olika skolor i Mellansverige med elever i årskurs 2 och 3. Två olika aktiviteter har använts som verktyg för att kunna dokumentera elevers process till ökad lust för att läsa och skriva. Den ena aktiviteten går ut på att eleverna under process har fått arbeta med serier där de har fått använda sig av bland annat tecknade bilder samt pratbubblor. Den andra aktiviteten är ett arbete med att skriva sagor under en tidsbestämd period. Det är två olika aktionsforskningar med två olika processer. Aktionsforskningen har stöd i relevant litteratur och i styrdokumenten.

No description available.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och i vilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vad förskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personliga åsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används i den vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal och samspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling. Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett bra verktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete. Det som kan försvåra lärandet är de stora barngrupperna där det enskilda barnet ska nås samt att störande moment såsom möten, telefonsamtal, kollegor och andra barn avbryter en lärande situation. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.</p>

No description available.