Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

Syftet med denna  studie  är  att undersöka  i vilken utsträckning barns  fysiska  aktivitet under skoltid  uppfylls  gentemot  dagens  hälsorekommendationer. Metoden  som  användes  var  av kvantitativ  ansats  genom  studie  med  stegräknare  och  observation.  Huvudinstrumentet  för studien  var  stegräknare  vilket  burits  av  eleverna  under  en  skoldag. Undersökningsgruppen utgjordes av totalt 74 elever, varav 36 stycken var pojkar och 38 stycken var flickor i klass 4 på fyra skolor i södra Sverige. Resultatet påvisar att pojkarna rör sig mellan 47- 50 % av vad de  borde  medan  flickor  uppnår  33-  36  %  fysisk  aktivitet  av  vad  de  borde  enligt rekommendationer.  Pojkarna  tog  cirka  3 000  fler  steg  än  vad  flickorna  gjorde  i  studien. Endast en pojke når upp  till  rekommendationerna men  ingen  flicka  lyckas nå mängden  steg som tillråds. Studiens slutsats är att eleverna rör sig för lite under skoltid. Det finns skillnader i  pojkars  och  flickors  fysiska  aktivitet,  både  inom  skolorna  och  mellan  skolorna. Observationsstudien  visar  på  att  fler  flickor  än  pojkar  står  stilla  under  rast  och  överlag  är flickorna mindre aktiva än pojkarna på alla fyra skolor. / The purpose of this study is to examine the extent to which children's physical activity during school  hours  are  met  in  relation  to  today’s  health  recommendations.  This  study  was  a quantitative  research  method  through  study  with  pedometers  and  observation.  The  main instrument was pedometers which the pupils wore during one day at school. The study group consisted of 74 students, made up of 36 boys and 38 girls from the 4th grade in four schools in  southern Sweden. The  results demonstrate  that  the boys were physical active 47-50 % of what  they should and  the girls 33-36 % of what  they should according  to recommendations. The boys  took about 3000 more  steps  than  the girls.  In our  study only one boy  reached  the recommended  amount  of  steps  per  day,  but  no  girl  did. The  conclusion  is  that  the  pupils  are  inactive  during  their  time  in  school.    There  are differences  in  boys'  and  girls'  physical  activity,  both  within  each  school  and  between  the schools. The observation showed that the girls stand still more than the boys during break and the girls are generally less active than the boys at all four schools.

According to chapter 5, section 3 of the Swedish School Law (2010: 800), it is written that "The education should be designed in such a way that all pupils are assured of a school environment characterized by safety and education". Today's school students are our future and it is therefore important to analyze puplis’ safety at school. This study investigates whether there is variation between schools, between municipalities and between schools within municipalities in Östergötland regarding pupils' safety at school. This study also investigates which variables that can affect school safety. The reason for this study is to provide a basis for further work to improve puplis’ school safety. The study is based on survey responses from the survey Om mig, which was sent to secondary grade in elementary school and grade 2 in upper secondary school. Data is divided into three parts, where respondents from primary school are in one, respondents from upper secondary school in one and finally one data for the whole of Östergötland, which contains both respondents for elementary school and upper secondary school. The response variable is the question How often do you feel safe at school?, Where students could answer, Always, Often, Sometimes, Rarely or Never. The explanatory variables are variables related to the school and to the student's health, such as trustworthy friend, bullying, stress, support and help developing. In Bilaga1, all of the variables examined are described. This study uses a multilevel logistic regression. Parameters are estimated using Bayesian inferences with noninformative prior distributions. The response variable is converted to a binary variable, where Always and Often was merged, and Sometimes, Rarely and Never was merged. The result showed that there is a small variation in puplis’ safety at school between schools, between municipalities and between schools within municipalities for primary school, upper secondary school and the whole of Östergötland. It was also investigated which variables affect school safety, it proved to be very similar between elementary school and upper secondary school, including bullying, how often students experience good mood at school, and if the students feel that they are treated equally by the teachers have an effect on the puplis’ safety at school. / Enligt 5 kapitlet 3 § i skollagen (2010:800) står det skrivet att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. Dagens skolelever är vår framtid och det är därför viktigt att analysera elevers trygghet i skolan. Denna studie undersöker om det finns variation mellan skolor, mellan kommuner samt mellan skolor inom kommuner i Östergötland vad gäller elevers trygghet i skolan. Studien undersöker även vilka variabler som kan ha effekt på tryggheten i skolan. Anledning till att denna studie genomförs är för att ha ett underlag i fortsatt arbete för att förbättra tryggheten i skolan. Studien bygger på enkätsvar från enkäten Om mig, som skickas ut till årskurs 8 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Datamaterialet är uppdelat i tre delar, där respondenter från grundskolan finns i ett, respondenter från gymnasiet i ett och till sist ett datamaterial för hela Östergötland som innehåller båderespondenter från grundskolan och gymnasieskolan. Responsvariabeln är frågan Hur ofta känner du dig trygg i skolan?, där eleverna kunde svara, Alltid, Ofta, Ibland, Sällan eller Aldrig. Förklaringsvariablerna är variabler som är relaterade till skolan och till elevens hälsa, till exempelpålitlig vän, mobbning, stress, stöd och hjälp att utvecklas. I bilaga 1 finns samtliga undersökta variabler beskrivna. Studien använder sig av en logistisk regression med flera nivåer. Parametrarna skattas med hjälp av Bayesiansk inferens med icke-informativa priorfördelningar. Responsvariabeln kodas om till en binärvariabel, där Alltid och Ofta slås ihop samt Ibland, Sällan och Aldrig slås ihop. Resultatet visade att det finns en liten variation i trygghet mellan skolor, mellan kommuner och mellan skolor inom kommuner, för grundskolan, gymnasiet och för hela Östergötland. Det undersökts även vilka variabler som har effekt på tryggheten i skolan, det visade sig vara väldigt lika mellan grundskolan och gymnasiet där bland annat mobbning, hur ofta eleverna upplever bra stämning i skolan samt om eleverna upplever att de blir rättvist behandlade av lärarna har en effekt på tryggheten i skolan.