Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa. Tillsammans står lärarnivån och skolnivån för runt tio procent av den totala avvikelsen. Idrott och hälsa har en har en något högre andel och pekas ut som mer problematiskt vad gäller bristande likvärdighet i betygsättningen.

Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats. Utifrån de erhållna resultaten kan konstateras att (1) benägenheten att bruka alkohol, narkotika eller tobak tycks variera mellan skolor, även efter det att individkarakteristika tagits hänsyn till. (2) Bland utfallen erhålls de tydligaste effekterna för alkoholkonsumtion medan, bland de kontextuella variablerna, erhålls de tydligaste effekterna för skolans socio-demografiska egenskaper, och då främst föräldrars sammanvägda utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund. (3) Riktningen på sambanden i flera fall inte är de teoretiskt förväntade. Sammantaget tycks det således som om det finns en skoleffekt på alkohol, tobak och narkotika bruk. Ytterligare studier behövs dock för att klargöra inte bara vad det är i skolmiljön som genererar sådana effekter utan också hur samt för att finna teoretiskt hållbara förklaringar till dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute. Resultatet som framkommer i studien visar att jämställdhet har betydelse för lycka, rättare sagt att både objektiv och normbetonad jämställdhet har positiv effekt på lycka. Däremot råder ingen könsskillnad i jämställdhetskontextens påverkan. Det finns heller inte någon skillnad i påverkan på lycka i fråga om vilken attityd till jämställdhet man har, beroende på om man bor i ett positivt inställt land i fråga om jämställdhet eller inte. Implikationer av resultaten diskuteras avslutningsvis.

According to chapter 5, section 3 of the Swedish School Law (2010: 800), it is written that "The education should be designed in such a way that all pupils are assured of a school environment characterized by safety and education". Today's school students are our future and it is therefore important to analyze puplis’ safety at school. This study investigates whether there is variation between schools, between municipalities and between schools within municipalities in Östergötland regarding pupils' safety at school. This study also investigates which variables that can affect school safety. The reason for this study is to provide a basis for further work to improve puplis’ school safety. The study is based on survey responses from the survey Om mig, which was sent to secondary grade in elementary school and grade 2 in upper secondary school. Data is divided into three parts, where respondents from primary school are in one, respondents from upper secondary school in one and finally one data for the whole of Östergötland, which contains both respondents for elementary school and upper secondary school. The response variable is the question How often do you feel safe at school?, Where students could answer, Always, Often, Sometimes, Rarely or Never. The explanatory variables are variables related to the school and to the student's health, such as trustworthy friend, bullying, stress, support and help developing. In Bilaga1, all of the variables examined are described. This study uses a multilevel logistic regression. Parameters are estimated using Bayesian inferences with noninformative prior distributions. The response variable is converted to a binary variable, where Always and Often was merged, and Sometimes, Rarely and Never was merged. The result showed that there is a small variation in puplis’ safety at school between schools, between municipalities and between schools within municipalities for primary school, upper secondary school and the whole of Östergötland. It was also investigated which variables affect school safety, it proved to be very similar between elementary school and upper secondary school, including bullying, how often students experience good mood at school, and if the students feel that they are treated equally by the teachers have an effect on the puplis’ safety at school. / Enligt 5 kapitlet 3 § i skollagen (2010:800) står det skrivet att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. Dagens skolelever är vår framtid och det är därför viktigt att analysera elevers trygghet i skolan. Denna studie undersöker om det finns variation mellan skolor, mellan kommuner samt mellan skolor inom kommuner i Östergötland vad gäller elevers trygghet i skolan. Studien undersöker även vilka variabler som kan ha effekt på tryggheten i skolan. Anledning till att denna studie genomförs är för att ha ett underlag i fortsatt arbete för att förbättra tryggheten i skolan. Studien bygger på enkätsvar från enkäten Om mig, som skickas ut till årskurs 8 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Datamaterialet är uppdelat i tre delar, där respondenter från grundskolan finns i ett, respondenter från gymnasiet i ett och till sist ett datamaterial för hela Östergötland som innehåller båderespondenter från grundskolan och gymnasieskolan. Responsvariabeln är frågan Hur ofta känner du dig trygg i skolan?, där eleverna kunde svara, Alltid, Ofta, Ibland, Sällan eller Aldrig. Förklaringsvariablerna är variabler som är relaterade till skolan och till elevens hälsa, till exempelpålitlig vän, mobbning, stress, stöd och hjälp att utvecklas. I bilaga 1 finns samtliga undersökta variabler beskrivna. Studien använder sig av en logistisk regression med flera nivåer. Parametrarna skattas med hjälp av Bayesiansk inferens med icke-informativa priorfördelningar. Responsvariabeln kodas om till en binärvariabel, där Alltid och Ofta slås ihop samt Ibland, Sällan och Aldrig slås ihop. Resultatet visade att det finns en liten variation i trygghet mellan skolor, mellan kommuner och mellan skolor inom kommuner, för grundskolan, gymnasiet och för hela Östergötland. Det undersökts även vilka variabler som har effekt på tryggheten i skolan, det visade sig vara väldigt lika mellan grundskolan och gymnasiet där bland annat mobbning, hur ofta eleverna upplever bra stämning i skolan samt om eleverna upplever att de blir rättvist behandlade av lärarna har en effekt på tryggheten i skolan.