Byggbranschen är i nuläget en av de mest mansdominerade branscherna i Sverige. Det är en av många branscher där det går att utläsa klara skillnader mellan kvinnors och mäns karriärmöjligheter. Är det rimligt att byggindustrin, som är i stort behov av ny arbetskraft, bara ska vara till för halva befolkningen? Vi tycker inte det. Genom att tillämpa teorier i organisationslära och jämställdhet har den här studien utforskat hur en arbetsplats som tilltalar kvinnliga akademiker kan skapas. Vi behandlar karriärmöjligheter, social status och trygghet hos yrkesverksamma inom byggbranschen och även hur studenter ser på sin framtida bransch. En enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Enkäternas syfte var att samla in information som speglade studiens teoretiska referensram. Enkäterna användes även för att belysa skillnader mellan kvinnor och män. Fyra medelstora till stora företag deltog i studien och enkäter delades ut både på plats och via mail. Föga överraskande fann studien att det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns åsikter om deras situation i branschen. Tydliga hinder för kvinnor identifierades, liksom att branschen klart är driven av strukturer som gynnar män. Vidare visar studien att studenter har en negativ syn på byggbranschen vad gäller jämställdhet. Att hitta lösningar och konkreta förbättringsförslag för hur byggbranschen ska bli mer jämställd visade sig dock vara svårt eftersom problemet sträcker sig utanför byggbranschen. Lösningarna handlar om att ändra attityder, att våga prata om kvinnors och mäns möjligheter och att inte blunda för ett verkligt och viktigt problem.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har. Förskollärarna var ofta inte medvetna om att de gör en skillnad i hur de bemöter barnen. Vidare är de översens om att jämställdhet är ett viktigt perspektiv i det pedagogiska arbetet. De anser att de måste bli medvetna om sina förutfattade meningar och sitt aggerande utifrån dessa. Det är först när man får kunskap och förståelse för genusbegreppet som det går att förändra de stereotypa könsrollerna.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om genus har problematiserats och uppmärksammats över tid.

Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade. Analysen leder till fyra kategorier som är ”att beskriva genus”, ”pedagoger som yrkesutövare kontra föräldrar”, ”att arbeta med genus” och ”möjlighet till förändring”. Studiens resultat visar att viljan att arbeta med genus finns men att det oftast inte arbetas mycket med det på grund av att tiden inte räcker till. Men även att en förändring har skett, dock är den inte stor och kräver mycket mer tid. Jag har också kommit fram till att det finns mycket pedagogerna kan tänka sig att göra och vill göra, för alla pedagoger vill att varje elev ska få möjligheten att få vara sin egen individ inte det kön de är. Nyckelord: grundskola, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön

Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill är ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehåller bland annat ett avsnitt om idrottens värdegrund, där de fyra olika områdena glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra områden har varit en plattform och grunden för vårt examensarbete.    Syftet är att undersöka fotbollsungdomarnas, i åldrarna 12-14 år, och deras föräldrars åsikter kring områden toppning, mobbning, jämställdhet/jämlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen är av deskriptiv och komparativ art.    En enkätundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess föräldrar i föreningar från Växjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 män och 56 kvinnor, som bland annat svarade på frågor gällande mobbning, toppning, idrottsfusk och jämställdhet/jämlikhet. Enkäten fick sin utformning mestadels utifrån våra egna erfarenheter, men även från forskning kring det omtalade ämnet.   Resultatet visade bland annat att mer än hälften uppfattade att toppning förekom, där föräldrar uppfattade att det var vanligare än vad ungdomarna gjorde. Resultatet har även visat att former av social och verbal mobbning är förekommande och att en fjärdedel av respondenterna ansåg att det var okej att fuska om det innebar att laget vann matchen. Studien visade att det fanns en markant skillnad på antalet kvinnliga och manliga ledare bland lagen. För att analysera har vi använt tidigare forskning och de teoretiska perspektiven till denna studie har varit genusperspektiv och attitydförändring.   Nyckelord: Mobbning, toppning, jämställdhet/jämlikhet, idrottsfusk.

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

<p>Abstract</p><p>Equality between donor and receiver, a study about equality in the Swedish aid politics 1960 – 2000.</p><p>Essay in political science, C-level, at Karlstads University, by Britt-Louise Orrmalm Karlsson. Spring 2006. Tutor: Hans Lödén.</p><p>Sweden has a history as an official aid donor since 1950. The development cooperation has changed through the years in accordance to the Swedish policy and the politics. Today the aid politics are called “development cooperation” and should be more like a partnership than a relation with a donor and a receiver. According to an article in the magazine Omvärlden, describes foreign aid project is dealing with a communication problem. The author of the article writes that this is a problem in attitude, that we in the west as a donor giver, still see us as those with knowledge and skills. The purpose with this essay is to examine in which extension the Swedish development cooperation has change to be a more equal relation between aid donor and aid receiver. This is conducted by help from John Lockes theory of equality as non-domination, as it is understood by R J Arneson. I have composed three components in order to apply equality in this study, this are dialogue, reciprocity and respect.</p><p>My study has focused on equality in Swedish aid politics between 1960 and 2000. The empirical material is examined and analysed according to these variables. In three aid projects where Sweden is a donor, initiated in 1977, 1995 and 2000, I have studied equality in the components dialogue, reciprocity and respect in order to see if there have been any changes.</p><p>The result in my study indicates that equality in the development cooperation has change between 1960 and 2000. All three variables, dialogue, reciprocity and respect have increased according to my findings. But my study is not enough to say something about equality in the communication and attitude in the actual meeting between people from the donor country and the country receiving aid. An essay with this intention needs a different approach with interviews with people from both countries.</p>

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

The purpose of this essay was to put a historical spin on the traditional gender analysis. Much research has been previously done aimed towards analyzing the representation of gender and gender roles in school text books. There seemed to be a lack of historical viewpoints however where the studies aim to look at the development of gender and gender roles throughout history. This study aims to analyze five different historical text books from the period of 1970–2016. Each of the five books come from each of the five decades’ in-between these years. The study aimed to study whether the representation of women have changed throughout these decades. The study presents evidence that representation of women and women's rights have increased, especially in the 2010's. The study also finds evidence that earlier books contain gender biased language.

<p>Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.</p>