The purpose of this essay was to put a historical spin on the traditional gender analysis. Much research has been previously done aimed towards analyzing the representation of gender and gender roles in school text books. There seemed to be a lack of historical viewpoints however where the studies aim to look at the development of gender and gender roles throughout history. This study aims to analyze five different historical text books from the period of 1970–2016. Each of the five books come from each of the five decades’ in-between these years. The study aimed to study whether the representation of women have changed throughout these decades. The study presents evidence that representation of women and women's rights have increased, especially in the 2010's. The study also finds evidence that earlier books contain gender biased language.

Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.

I denna uppsats ämnar jag svara på frågan huruvida det går att argumentera för rätten till abort på en kristen teologisk grund? För att göra detta gör jag en jämförande textanalys mellan fyra teologer som skrivit om rätten till abort; R.C Sprouls Abortion: a rational look at an emotional issue och Frank Pavones Abolishing Abortion: How You Can Play a Part i Ending the Greatest Evil of Our Day som är emot abort och Kira Schlesingers Pro-Choice and Christian: Reconciling Faith, Politics and Justice och Margaret D. Kamitsukas Abortion and the ChristianTradition: A Pro-Choice Theological Ethic som är för rätten till abort. Argumenten mot abort centreras kring åsikten att foster är fullvärdiga personer från befruktningsögonblicket och att detta gör att abort ses som mord. Även frågan om kvinnors rätt till sina kroppar utgör en betydande del för argumentationen; eftersom kvinnors rätt till sina kroppar inte anses vara absolut har kvinnor inte rätt att besluta om abort eftersom fostret som aborteras inte är en del av deras kropp. Argumenten för rätten till abort centreras kring åsikten att kvinnor har rätten att bestämma över sina kroppar och att denna rätt inte övergås av ett fosters eventuella rätt till liv. Att foster inte ses som personer för än sent under graviditeten respektive efter födseln spelar också en stor roll i argumentationen. Även den kristna kyrkans historia lyfts fram eftersom en analys av kyrkans motstånd mot abort historiskt visar att det inte handlar om fosters rätt till liv utan om att kontrollera kvinnors kroppar och människors sexualitet. Utifrån dessa argumentationer kommer jag fram till att det går att argumentera förrätten till abort på en kristen teologisk grund. Mina främsta argument för detta är att en kvinnas agens och rätt att ta beslut för sig och sitt liv väger tyngre än ett fosters rätt till liv, särskilt eftersom det utifrån kristen teologi inte med säkerhet går att säga att foster är personer.