Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården. Jag har i min uppsatts använt mig av radikalfeministisk teori och utifrån den lyft fram begreppen medvetandehöjning och separatism. Min studie visar att trots att det sociala arbetet till stor del kan kategoriseras som en normaliserande praktik så har feminism och då med fokus på radikalfeminism en plats inom den könsseparata missbruksvården. Min slutsats är att feminism får ett påtagligt utrymme då man genom könsseparatismen betonar betydelsen av att vara kvinna.

The purpose of this essay is to look into why women decide to join women-only feminist groups on Facebook. Specifically, we want to explore how women view their own and others’ safety in feminist Facebook groups that allow men to participate and those that do not. Another aspect of why women join separatist groups is the possibilities that surface when men are not allowed to join or partake in discussion. We took a qualitative approach to these questions of issue and interviewed eight women who are or have been members of both mixed and separatist Facebook groups focused on feminist discussion. By using a thematic analysis, we found that the women we interviewed seek separatist spaces to avoid sexism, threats and digital violence by men. In mixed groups, actions like derailing, mansplaining, threats and silencing were common and the women wanted to find women-only groups to protect themselves from this oppressive behaviour. In addition to that, we found that separatist groups often create the possibility for women to speak freely about their oppression, share private experiences and organize themselves against the patriarchal system.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om vilken feministisk karaktär, liberalfeminism eller radikalfeminism, som kännetecknar regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven i frågan att bekämpa våld mot kvinnor. Samt vilka likheter eller olikheter som identifieras mellan regeringarna i frågan. Studiens djupare syfte är att ge förståelse för om det råder politisk överensstämmelse över partitillhörigheterna i frågan att bekämpa våld mot kvinnor och om jämställdhet är ett politikområde som kan institutionaliseras. Det teoretiska ramverk som använts för att kategorisera regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven är feministisk teori om liberalfeminism och radikalfeminism. Kvalitativ textanalys har använts som metod för att granska två officiella skrivelser undertecknade av respektive regering. För att analysera studiens empiri tillämpas idéanalys som analysverktyg för att kunna ge svar på studiens frågeställningar. Studien är av komparativt slag och resultatet visar att regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven uppvisar tydliga feministiska likheter i frågan. Regeringarna och deras politiska ställning i frågan att bekämpa våld mot kvinnor kännetecknas primärt av radikalfeminismen med ett mindre inslag av liberalfeminism. Studiens resultat bidrar med förståelse för att det råder politisk och ideologisk konsensus i frågan att bekämpa våld mot kvinnor.

Denna uppsats behandlar hur jämställdhet ses och porträtteras i Sverige. Jämställdhet är komplext och olika aktörers ser olika problem i samhället och därmed olika lösningar. I uppsatsen diskuteras användandet av sociala medier i politiskt syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur makt och motstånd yttrar sig på konton vars inlägg på sociala medier som handlar om jämställdhet. Genom att använda makt- och motståndsteori identifieras två olika diskurser gällande jämställdhet: femonationalistisk och radikalfeministisk diskurs. Metoden för att kunna genomföra undersökningen är kvalitativ textanalys och WPR analys. Genom ett WPR-instrument har ett urval av frågor formulerats och sedan ställts till texterna. Materialet som analyseras är inlägg och kommentarer från 8 olika konton på olika sociala medier. Alla konton visar på ett flertal av både makt- och motståndshandlingar, samt olika identifieringar av olika makt- och motståndsfaktorer. Utifrån denna undersökning kan vi se att makt och motstånd hela tiden är närvarande i diskussioner om jämställdhet men yttrar sig på olika sätt beroende på vilka aktörer man står i relation till just i den situationen.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären. Av analysen i uppsatsen har det framkommit att kvinnokonventionens genusneutrala språk och den bristande respekten från konventionsstaternas sida gentemot konventionens tillämpningsmekanik är de faktorer som är de största hindren för avskaffande av diskrimineringen av kvinnor. Den låga status dessa frågor har i internationell politik är även orsaken till varför MCP kan finnas och finns. / The subordination of women as a group has long been a question that has stood in the shadow of other traditional political questions on a global level. Although, since 1979 there has existed a women’s convention settled by the UN, CEDAW, which intends to through international legislation guarantee women the same rights as men in all parts of public life. However, there are many indications that show that women still don’t have the same rights in practice as men do. The purpose of this essay is to define those parts of CEDAW that are defective and thereby constitute obstacles for loosening up the patriarchal structures, and also to use The Mexico City Policy (MCP) as an example of these kinds of obstacles that exist in international politics. The intention is as well to, with the help of radical feminism, argue why one should also take into consideration the discrimination against women in the private areas of life. The analysis of this essay has shown that the convention’s gender-neutral language and the states parties’ lacking respect for the conventions mechanism for application are the factors that constitute the greatest obstacles for the elimination of discrimination of women. The lack of status these questions have in international politics is also the reason why MCP can and does exist.

With the reason of the Covid-pandemic, thousands of people lost their jobs and found themselves in a situation of desperation and anxiety. At the same time, the platform Onlyfans grew with the help of social media and recruited several new content creators. Onlyfans is a website where the creator uploads pictures and videos which the content users then pay in order to see. As of today, the platform consists of pornographic content from mainly young women as the content creators. Onlyfans is often described as a platform for female sexual liberation by enabling the content creators to take control over their own bodies. But at the same time as the website is being praised, there are people who see Onlyfans as something bad for the sexual liberation of women, mainly because of the act of selling pornographic pictures to men. Thus, creating a debate about the website. Is Onlyfans something liberating or confining for women? The debate is however very complex and as of today an important aspect of the discussion is left out, the words and experiences of the content creators. This essay will therefore represent the words of these women that has real experiences of the platform. By using semi structured interviews with four women, whom I have found on the internet I asked questions such as when did you start your profile? How has your life changed? Why did you start Onlyfans? From the interviews with Anna, Maja, Sara and Lisa it is shown how the content creators both are contradictory and concordant with each other. The aspects that often is mentioned is the life of the content creators, the followers, the economic part, the pandemic and the sexual liberation of women. Both the sexliberal and radicalfeminist theory is present throughout the whole essay and the different women represents different parts of the different theories. As of that, it is shown how complex the debate is and how different the perception of the platform is. This essay was never meant to solve the debate but it is representing the important voices of these women that uses Onlyfans. The economic part of Onlyfans is one aspect that all four women mentions under their interview. Apart from that, the women have different perceptions of the platform. Anna is critical and represent a more radical feminist perspective on the subject. Lisa, Maja and Sara show more of the sex liberal perspective when it comes to the female sexual liberation. The essay represents the opinions of these women and shows a more detailed discussion at several aspects of the debate. This essay will contribute to future research as it represents an important aspect that until now has been missing, the words of the content creators.

The aim of this following study is to clarify the Swedish Government´s as well as the European Union's ideological starting point in gender equality work. The study is limited to the gender equality objective of men's violence against women. It addresses the respective strategies of the institutions to combat gender based violence. The approaches of the institutions are compared to show similarities and differences in its approach to the gender equality problem.   This study is a text analysis which aims to examine feminist expressions in the strategic frameworks of the institutions with the use of ideal types. Radical feminism and liberal feminism represent the two ideal types. The purpose of these two ideal types is to enable an estimate of how far or close the institutions are in relation to the ideal types.   The governmental strategies of Sweden are ideologically closer to radical feminism than liberal feminism meanwhile the strategies of the European union are closer to liberal feminism. The discernable similarity between the institutions is that they both wish to make public reforms. However, it is reasonable that Sweden complements those with social changes with focus on structures and gender norms. The government of Sweden therefore includes a wider variety of actors in their gender equality work. The study concludes with a discussion about the result in relation to the feminist theory approach and gendered institutions.

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller. Vi litar på media och bidrar på så sätt till att nya fördomar riktas mot de människor som inte följer den förbestämda genusordningen. Empirin i den här uppsatsen består av två reklamfilmer som handlar om att HIV ökar bland kvinnor. Hur könsrollerna framställs i reklamfilmerna och om ansvaret om preventivmedel riktas till någon i filmerna är de centrala frågeställningarna. Uppsatsen har med andra ord studerat hur just manligt och kvinnligt framställs i de två reklamfilmerna. Studien bygger på ett genusperspektiv som är inspirerat av radikalfeministiska åsikter. Av reklamfilmerna görs en semiotisk bildanalys med begreppen denotation och konnotation.

Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.